I det här arbetet har jag gjort en del av en underhållsplan för maskinhallarna PM 51, PM 52 och PM 53 på Bravikens pappersbruk för en ettårs-, femårs- och tioårsperiod. I underhållsplanen har jag tagit fram var skadan är, vad som är skadat, placeringen, omfattningen av skadan, åtgärderna och kostnadsförslag från NCC och Ivarsson&Brink Byggnads AB. Jag fick även möjligheten att studera Bravikens asfaltering och göra en preliminär underhållsplan för den. Tyvärr fanns inte tid att utarbeta den så den finns endast som en bilaga, se bilaga 3. Underhållsplanen för asfalteringen gjorde jag tillsammans med Peter Winterquist från Skanska Väg.

Syfte: Att utvärdera om samband finns mellan fysisk aktivitet, som antas öka muskelmassan och därmed även den fettfria massan, och basalmetabolismen hos barn i åldern 10-13 år med övervikt.Metod: En kvantitativ, deskriptiv korrelationsstudie utfördes. 24 barn som remitterats från Överviktsenheten till Enheten för klinisk nutrition och metabolism vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för utredning av övervikt inkluderades i studien. Relevant data hämtades från deltagarnas patientjournaler och värden på den fysiska aktivitetsnivån (PAL) beräknades. Efter sammanställning av data delades deltagarna in i två grupper efter fysisk aktivitetsnivå varpå statistiska analyser utfördes.Resultat: Resultaten i utförd studie påvisade inga statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och basalmetabolism eller mellan andelen fettfri massa och basalmetabolism hos överviktiga barn i åldern 10-13 år. Någon statistisk signifikant skillnad i basalmetabolism eller andelen fettfri massa beroende på fysisk aktivitetsnivå fanns heller inte i den undersökta gruppen.Slutsats: I utförd studie kunde inga statistiskt signifikanta samband eller skillnader påvisas.

Innehåller Flashback bara en massa skitsnack och osanning, eller kan man surfa in på forumet och finna värdefull och relevant information?.

SCA Ortvikens Pappersbruk ska bygga ut sitt nuvarande styrsystem för högspänning, ABB Microscada, till ett system som även ska kunna klara av att räkna ut kortslutningseffekter vid olika driftlägen på fabriksområdet.Examensarbetet har som mål att införa en del av pappersbrukets elnät in i det nya styrsystemet samt sammanställa och beräkna nya data för komponenter och utrustning. Efter införandet skall en kontroll av resultaten som styrsystemet ger göras mot befintliga selektivplaner och utförda beräkningar.Den del som främst har analyserats är en matning som börjar vid inmatningspunkten på Ortviken och följer dessa ner via olika ställverk och matningar till två transformatorer för att sluta på 0,4 kV.Arbetet har visat att uppgifterna som styrsystemet lämnar angående kortslutningseffekter inte alltid stämmer överens med de värden de kontrollerats mot. Detta visade sig främst vid kontrollberäkningar av de olika transformatorernas bidrag till kortslutningseffekten samtidigt har systemet svårigheter att arbeta med maskade nät. Eftersom Ortviken använder just maskade nät och har två inkommande linjer som vid normal drift ligger parallellt har en kompromiss gjorts, de båda inkommande matningarna antags i alla beräkningar och simuleringar vara en matning, där kortslutningseffekterna summerats..

Syftet med detta arbete som utförts på Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge har varit att framställa ett operatörsverktyg. Ett operatörsverktyg som ska åskådliggöra processens rörliga kostnader, som kan benämnas en produktkalkyl för stunden. Verktyget skall senare möjliggöra förbättrade utsikter för kontroll, styrning och uppföljning av rörliga kostnader inom företaget samt öka möjligheterna till att minska de rörliga kostnaderna som är kopplade till processen. Massafabriken på Kvarnsvedens pappersbruk och pappersmaskin 11 har utgjort arbetets grundläggande måltavlor för operatörsverktyget. Arbetet innefattade kartläggning och granskning av pappersprocessen för att skapa en så heltäckande bild av uppdragsbeskrivningen som möjligt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en fackförening på en liten ort i Dalarna upplevt den stora arbetsmarknadskonflikt hösten 1909, känd som storstrejken. Hur dess medlemmar upplevde de påfrestningar de drabbades av och hur de klarade strejken och dess följder. Materialet består av mötesprotokoll från avdelningen samt den korrespondens som förekom mellan fackföreningen och förbundsledningen, och LO:s landssekretariat. I centrum för undersökningen står den under 1907 startade fackföreningen vid J.H. Munktells pappersbruk AB i Grycksbo, avdelning 332, tillhörande Grov- och Fabriksarbetarförbundet.

Fossila bränslen har sedan de upptäcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikällan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som härstammar från fossil olja varit dominerande. Främst på grund av deras fördelar mot biomassan såsom tillgänglighet, pris, energidensitet och enkelhet att användas i en förbränningsmotor. Men dessa drivmedel innehåller kolatomer som inte längre är en del av det naturliga kretsloppet och vid förbränning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Utsläpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan på den accelererande växthuseffekt världen upplever vilket kommer att medföra förödande klimatändringar.

En byggnad med hög termisk massa kan lagra värme i byggstommen som senare avges tillbaka till boendemiljön när temperaturen sjunker. Detta har en dämpande effekt på temperaturvariationer, vilket minskar uppvärmningssystemets toppbelastningar. Simuleringar har gjorts för att undersöka den termiska massans effekt på uppvärmningsbehovet för en rad olika varianter på ett småhus med varierande termisk massa och isolering. Termiska massan resulterade i att byggnadernas energibehov minskade med strax över 1 %. Effektbesparing är något högre, omkring 5 %.Med en timbaserat elprissättning finns möjligheten att minska uppvärmningskostnaderna genom att undvika att värma bostaden när elpriset är som högst.

InternationellaSjöfartsorganisationens(IMO)beslutomattsänkatillåtenmängdsvavelinnehållidetmarinabränslettill0,1%,isåkalladeECA-­?områdenfrånochmedår2015harupprörtsvenskaskogsindustrin.HavenruntSverigeingåriECAochförattuppnådetnyasvaveldirektivetmåsterederiernagöravissaåtgärder,vilketkommerökatransportkostnadernaföratttransporteragodsmedfartygfrånSverige.Svenskaskogsindustrinsexportgårmestadelsmedfartygochdetfinnsenmöjlighetattskogsindustrinkommerflyttaövergodsfrånsjöfarttilllandtransporterpågrundavsvaveldirektivet.Hurstoratransportkostnadsskillnadernaärmellanolikatransportalternativpåverkasavfleraosäkerhetsfaktorersåsomprisutvecklingförbränsle.Andrarestriktionerförsjöfarten,såsomutsläppavkväveochhanteringavballastvatten,förväntasocksåblirstriktareiframtiden.SyftetmeddennauppsatsärattundersökavilkenpåverkansvaveldirektivetochosäkerhetsfaktorerharpåSvenskaskogsindustrinstransportstrukturochlogistikstrategier.Viharvaltattgörafemintervjuermedrepresentanterfråndefyrastörstaföretagenisvenskaskogsindustrin,settiomsättning,sommetodförattgöradetta.DefyraföretagenärSCA,StoraEnso,BillerudKorsnäsochHolmen.Tidigarestudiergjordainomområdetharprognostiseratattgodskommeröverflyttastilllandtransporterpågrundavsvaveldirektivet.Våraresultatvisarocksåattföretagenkommerattöverflyttagodstilllandtransporter.Överföringenkommervarastörrejulängresöderutilandetproduktionsanläggningarnaligger.Massa-­?ochpappersprodukterkommerfrämstöverförastilltågtransporterochsågadeträvarortilllastbilstransporter.GodssomtidigareskeppadesutfrånhamnarpåöstkustenkommeriställetskeppasutfrånhamnarpåvästkustenistörreutsträckningförattminskatransporttideninomECA-­?området.Vidarevisarresultatetattföretagenejskriveravtalmedrederierlängreänår2015utaniställetskriverlångaflexiblaavtalmedjärnvägsoperatörersommöjliggörenökningavgodssomstrategiföratthanterasvaveldirektivet.Påsåvishardeskapatkapacitetattförändratransportstukturennärkostnadsbildenförolikaalternativblirkändaår2015.Hårdarerestriktioneravandrautsläppellerhanteringavballastvattenförsjöfartenäringetsominulägetpåverkarlogistikstrategierna..

Vi måste ändra samhället vi lever i idag för detta samhälle är inte hållbart. En hållbar utveckling är därför viktig att sträva emot. Företag måste anpassa sig till en hållbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det är näst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnå en hållbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmål och lagar.

Transportkostnaden för rundvirke utgör cirka 15-25 procent av den totala kostnaden för skogsindustrins virkesanskaffning. Trenden i skogsindustrin är att branschen går mot färre och större produktionsenheter, vilket ställer högre krav på en effektiv virkestransport. Detta innefattar hela kedjan från avlägg till processad ved vid industrin. För att kunna hålla ett högt kapacitetsutnyttjande på rundvirkesfordonen är det av största vikt att man minimerar väntetider samt har ett jämnt virkesflöde till industrin. Huvudsyftet med studien var att kvantifiera effekten av ändrade arbetstider och skiftformer för åkerier som levererade virke till Bravikens Pappersbruk och Sågverk under 2013 med avseende på kostnader för rundvirkestransporter.

Billerud Skärblacka AB producerar säckpapper som bland annat används till säckar för cement, djurfoder, kemikalier mm. En viktig egenskap hos säckpapper är brottarbete vilket baseras på papperets dragstyrka och töjning. I och med att marknaden kräver mer specialiserade produkter pågår det ständigt utvecklingsarbete för att kunna förbättra styrkor och andra viktiga egenskaper hos säckpapper. Forskning har visat att styrkan hos papper av blekta fibrer har förbättras vid tillsats av polyelektrolytkomplex. Syftet med detta examensarbete var att studera potentialen för användningen av polyelektrolytkomplex för att förbättra egenskaperna hos säckpappersmassa.

Billerud Skärblacka AB producerar säckpapper som bland annat används till säckar för cement, djurfoder, kemikalier mm. En viktig egenskap hos säckpapper är brottarbete vilket baseras på papperets dragstyrka och töjning. I och med att marknaden kräver mer specialiserade produkter pågår det ständigt utvecklingsarbete för att kunna förbättra styrkor och andra viktiga egenskaper hos säckpapper. Forskning har visat att styrkan hos papper av blekta fibrer har förbättras vid tillsats av polyelektrolytkomplex. Syftet med detta examensarbete var att studera potentialen för användningen av polyelektrolytkomplex för att förbättra egenskaperna hos säckpappersmassa. Polyelektrolytkomplex tillverkas genom att kombinera anjoniska och katjoniska polymerer.

 Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie av sex gymnasieelevers tankar kring förberedelsen inför vuxenblivandet samt skolans och familjens vägledande betydelse i denna process. Ungdomarnas verklighet stödjer de senmoderna teorierna om att dagens ungdomar försenas i sitt vuxenblivande i och med att studietiden har förlängts och därmed försenas även inträdet i arbetslivet. Ur samtalen med dessa ungdomar får vi inte bilden av att familjen och därav traditionen spelat ut sin roll, så som de senmoderna teoretikerna menar. Tvärtom framkommer det tydligt att familjen fortfarande innehar den centrala vägledande rollen i dessa ungdomars liv och leverne. Skolans roll i respondenternas förberedelse inför steget efter gymnasiet är inte samstämmig, då individualismen präglar några av informanterna, som ger uttryck för en mer långtgående individualiserad syn på sitt vuxenblivande.

Vid kemisk massatillverkning finns behov av mättekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera svartlut med hjälp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes på ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes på resultaten. På grund av yttre omständigheter försenades arbetet, och ett tillräckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslås..