Uppsatsen undersöker hur maskulinitet framställs i de två ungdomsromanerna Tusen gånger starkare och Dance on my grave. Den visar vilka olika Maskuliniteter som representeras i romanerna och hur dessa konstrueras och bevaras med hjälp av gruppen, miljön och språket..

I denna studie har vi genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod undersökt tre manliga förskollärarstudenters upplevelser av att vara män inom förskollärarprogrammet med fokus på maskulinitetspositioner. Vi har genom vår studie velat ta reda på hur de manliga förskollärarstudenterna förmedlar sin maskulinitet i berättelsen om deras verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Samt vilka typer av maskulinitetspositioner som kan identifieras utifrån informanternas utsagor.De teoretiska utgångspunkterna vi utgått ifrån är R. W Connells Maskuliniteter med utgångspunkt i hegemonisk maskulinitet samt relaterade maskulinitsbegrepp. Dessa har genomsyrat såväl planerande som den analys som gjordes i diskussionen till denna uppsats.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka Maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa Maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar Maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

Vem vänder vindarna är en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frågor om utbildning utifrån intervjuer med fem elever på gymnasiet. Utbildning och lärande är en viktig byggsten i samhället som förbereder människor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund är en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning är effekter av kön, närmare bestämt att pojkar tenderar att ha lägre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utsträckning, jämfört med flickor.Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vända trenden och presterar bättre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ på gymnasiet.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur mansroller uttrycks utifrån manlig vänskap i tv-serien ?House M.D.? Till min hjälp har jag använt mig av frågeställningarna: Hur skildras mansrollen hos karaktären Gregory House i umgänget med James Wilson? Hur skildras mansrollen hos karaktären James Wilson i umgänget med Gregory House? Hur skildras relationen mellan Gregory House och James Wilson? De centrala teorierna har utgått ifrån Connells beskrivning av Maskuliniteter, med betoning på hegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet samt Birds beskrivning av homosocialitet som beskriver sociala praktiker i manligt, heterosexuellt umgänge med utgångspunkt ur en hegemonisk maskulinitet. Fokus har också legat på att ge läsaren en tydlig bakgrund i hur synen på mannen förändrats, hur vänskap mellan män sett ut historiskt och förändrats över tid samt vilka mekanismer som legat till grund för dynamiker inom manlig vänskap. Materialet har analyserats utifrån en metod som är framtagen för just TV-program, ?How to Study Television? men jag har skapat en specifikt anpassad metod utifrån detta som fokuserar på narrativet.

Män som utsatts för sexuellt våld är ett ämne som erhåller lite uppmärksamhet både inom forskning och i vardagligt tal. Att analysera skriven medias framställning av sexuellt våldsutsatta män har så vitt jag vet inte utförts i en svensk vetenskaplig kontext innan, vilket gör denna studie unik i sitt slag. Studiens primära syfte var att undersöka hur män som utsatts för sexuellt våld framställs i skriven media. Jag ville se huruvida media bekräftar eller förkastar de sociala myterna kring ämnet. Vidare så var målet med studien att ytterligare belysa ämnet för att lyfta upp det för diskussionen och fördjupa förståelsen och kunskapen för ämnet.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur kön och specifikt maskulinitet konstrueras i Kriminalvårdens behandlingsprogram ROS och IDAP. Dels undersöks hur behandlarna som leder programmen konstruerar kön, både sitt eget och männens, och dels undersöks hur männen som går i behandling konstruerar kön, utifrån behandlarnas perspektiv.Datainsamlingen har skett genom sex stycken kvalitativa intervjuer med personal som håller i behandlingsprogrammen ROS och IDAP. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med olika teman som sedan återkommer i analysen. Resultatet har analyserats utifrån teorier kring socialkonstruktionism, kön och Maskuliniteter, och sedan delats in i två delar. En del beskriver hur behandlarna konstruerar kön och en del beskriver hur männen i behandling konstruerar kön.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i två läroböcker i historia, en från Sverige och en från Danmark. Utifrån R W Connells teori kring Maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda på hur böckerna framställer män. Vissa grupper av män omnämns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen är ungefär densamma i den svenska och i den danska boken. Män med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingående, gärna som starka eller mäktiga. Detta visar på vikten av att kritiskt granska läromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av män..

I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet cool som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhållande får konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att åstadkomma detta har jag genomfört en enkätundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhållande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och på många sätt är nära förbundet med manliga könsnormer ? såväl när det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhållningsätt till cool har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen..

The objective of this thesis is to analyse how masculinity in close relationships is represented through imagery and writing in Världens viktigaste bok and Pojkkön, which are instructive books about sexuality and relationships written for primary school teachers and students. This thesis is based upon theories regarding masculinity and family, and the theorists used are Connell (1996), Prusank (2007), Greif (2009) and Bergnéhr (2008). The methods used are framing and picture analysis to investigate how masculinity in close relationships is represented implicitly and explicitly. The results of this study show that masculinity in close relationships is represented by a man who provides, has an active lifestyle, is outgoing and displays a limited emotional capacity..

Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika Maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet..

Den här uppsatsen ämnar svara på frågan om och hur manlig amning kan utmana existerande uppfattningar om maskulinitet. Vi vill analysera hur maskulinitet uppfattas i personernas resonemang genom att undersöka deras argument om manlig amning. De olika uppfattningarna gällande ämnet är fokus för vår undersökning. Genom att använda teorier om genussystemets isärhållande, performativitet och maskulinitet fastställer vi att maskuliniteten är föränderlig och därmed öppen för omförhandling. Slutsatsen blir att manlig amning är kontext ? och aktörsbunden, vem som utför amningen, var och hur, avgör om maskuliniteten uppfattas som utmanad eller ej.

The aim of this study was to identify what kind of masculinity is shown in 54 articles of the Swedish lifestyle magazine Magazine Café of 1993 and 2008, and in which way this masculinity may be different from eachother.The study included four magazine issues of each year with analysis focus on main articles and abolishment of reviews and press items.  The method was semiotic analysis with focus on manly characteristics and stereotypes. The result showed that the normative man pictured in Magazine Café in 1993 was a man?s-man interested in manly characteristic business as sports, outdoor adventures and women. Fifteen years later not much has changed. The manly characteristics are the same but they have been complemented with a man-by-man accepted and homosexually inspired vain..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av maskulinitet konstrueras i två utvalda episoder ur situationskomediserien Two and a Half Men. Uppsatsen ämnar undersöka hur de tre manliga huvudkaraktärernas Maskuliniteter ser ut och hur de skiljer sig åt samt vilket specifikt maskulinitetsideal som framhävs tydligast i serien. Uppsatsen ska granska vilken eventuell betydelse de två vuxna männen har för hur pojken formar sin manlighet. Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys hämtad ifrån boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med inriktning på narrativ då denna metod är framtagen för att applicera på television. Uppsatsens teoretiska ram omfattar teorier och begrepp som rör maskulinitet och därmed är relevanta för analysen. Dessa är uppdelade i två motpoler; det traditionella maskulinitetsidealet dit Raewyn Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och begreppen vänskap och homosocialitet tillhör, respektive det moderna maskulinitetsidealet med postfeminismen och begreppen genuskris och konvergens i spetsen. Den utförda analysen visar hur de tre manliga huvudkaraktärernas Maskuliniteter framställs genom narrativets övergripande mönster i de två analyserade episoderna.

Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika Maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet..