The essay concerns corporation?s usage and consumer?s attitude towards the phenomenon Big Data. The aim is to analyse whether corporation-management and future ambitions concerning consumer data coincide with attitudes and opinions of today's consumer, and how these opinions reflect consumer behaviour online. The essay is limited to focus on how companies use consumer data in order to better understand and improve the efficiency of their marketing. A self-composed analyse-model was created using previous studies concerning Internet-usage in Sweden, previous management analysis of corporations use of Big Data combined with theory of Cognitive Dissonance. A questionnaire was then created with the analyse model as foundation.

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar bedömning i matematik och hur de tolkar begreppet bedömning för lÀrande. Vidare undersöks huruvida bedömning för lÀrande kan anvÀndas inom Àmnet matematik pÄ gymnasiet och hur detta pÄverkar elevers lÀrprocess. Resultatet grundar sig pÄ intervjuer med matematiklÀrare pÄ gymnasiet, och pekar pÄ att lÀrare har en diffus uppfattning kring begreppet bedömning för lÀrande. Vidare visar resultatet att bedömning för lÀrande anvÀnds, bÄde medvetet och omedvetet, i olika former inom matematikundervisningen. Framförallt Àr det feedback och konkretisering av mÄl som Àr Äterkommande och framstÄende komponenter i förhÄllande till bedömning för lÀrande.

MÀnniskor har blivit mer medvetna om de sociala-, miljö-, och ekonomiska aspekterna och hur bolagen hanterar dessa.  Detta har lett till att man pÄ senare Är alltmer har börjat investera i etiska fonder och dÀrför spelar fondbolagens informationsansvar stor roll.Syftet Àr att skapa en förstÄelse avseende vad etiska fonder Àr och att undersöka hur analytiker arbetar med och analyserar etiska fonder samt hur fondbolagens informationsansvar regleras.Studien bygger pÄ en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, dÀr intervjuer med fondförvaltare, analytiker samt Finansinspektionen har genomförts. Olika litteraturer, elektroniska hemsidor, vetenskapliga artiklar och intervjuer har varit vÀsentliga för studiens genomförande. De etiska fondförvaltarna undviker att placera i verksamheter som tillhandahÄller tobak, spel, alkohol, pornografi och vapen. Kyrkan har haft en stor roll i att faststÀlla dessa etiska kriterier. Eftersom etik Àr subjektivt och etiska fonder inte har nÄgon absolut definition fÄr fondbolagen ett större informationsansvar, dÀr de mÄste informera om fonden pÄ ett tydligt sÀtt.

Dörröppningar till en operationssal under en pÄgÄende operation ökar infektionsrisken. PÄ Centraloperation, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, öppnas dörrarna till operationssalen fler gÄnger Àn nödvÀndigt. Muntlig information till personalen har inte minskat antalet dörröppningar pÄ lÄng sikt. En trÄdlös tekniklösning som rÀknar och visualiserar antalet dörröppningar tros ha en mer lÄngvarig effekt, dÀrför skulle en prototyp tas fram. En litteraturstudie gjordes för att hitta komponenter och för att med dessa skapa prototypen. Prototypen kan rÀkna och visualisera antalet dörröppningar frÄn en dörr.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur eWOM (Electronic Word-of- mouth), det elektroniska sÀttet att sprida information samt erfarenheter av ett resmÄl via internet, pÄverkar oss som individer vid val av ett resmÄl.Genom anvÀndandet av kvalitativa intervjuer, enkÀtundersökning samt litteraturstudier inom Àmnet har författarna för denna uppsats undersökt anvÀndandet av eWOM utifrÄn tre punkter:Hur stor pÄverkan eWOM har pÄ en individ vid val av resmÄl,NÀr anvÀnder sig individen av eWOM samtVilken slags information inhÀmtar individen med hjÀlp av eWOM. Efter utförandet av intervjuerna, sÄ vÀl som enkÀtundersökningen, kom författarna till denna uppsats fram till slutsatsen att hur personer anvÀnder sig av samt sprider eWOM beror helt och hÄllet pÄ vem man Àr som person, dock finns eWOM med genom hela beslutsprocessen vid val av ett resmÄl pÄ ett eller annat sÀtt. Den information som respondenterna av de kvalitativa intervjuer samt enkÀtundersökning tog mest till sig samt det som de ansÄg var viktigt, var kommentarer om tidigare erfarenheter samt Äsikter kring de resmÄl respondenterna söker information om..

Syftet med denna fallstudie Àr att skapa förstÄelse för hur flexibla arbetstider kan anvÀndas som styrmedel bland tjÀnstemÀn. Problemformuleringen bestÄr av att undersöka pÄ vilket sÀtt sjÀlvstyre genom flexibla arbetstider kan anvÀndas för att styra organisationer. Studien bestÄr Àven av att ta reda pÄ hur arbete med flexibla arbetstider kan kontrolleras och följas upp. Studiens metod utgÄr frÄn hermeneutiken med kvalitativ ansats. AktörssynsÀtt tillÀmpas som gÄr ut pÄ att med hjÀlp av aktörer skildra deras verklighet för att skapa förstÄelse för studien. Fallstudien vÀnder sig till chefer inom olika branscher för att besvara syftet. Empiri samlas in genom att utföra personliga intervjuer, samtidigt som teori inom verksamhetsstyrning med inslag av psykologiska och sociologiska aspekter utgör föremÄl för studien. Rapportens slutsats Àr att flexibla arbetstider anvÀnds som styrmedel genom att lÀgga styrning i huvudet pÄ anstÀllda.

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Syfte: Syftet med denna Àr uppsats Àr att undersöka i vilken grad en lyxprodukt kan pÄverka konsumentens identitet. Kan det gÄ sÄ lÄngt att behovet av att köpa lyxprodukter blir som en drog? Metod: Med primÀrdata bestÄende av intervjuer har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och en kvantitativ metod. Intervjuerna Àr baserade pÄ Louis Vuittons administrativt anstÀllda och företagets kunder. SekundÀrdatan vi anvÀnt oss av bestÄr mestadels av artiklar, elektroniska kÀllor och facklitteratur.

Denna rapport behandlar Topcons SiteLink 3D system som Àr utvecklat för att kunna lÀnka samman kontor och maskin med varandra. Den handlar Àven om Dynaroad som Àr ett planeringsverktyg anpassad för anlÀggningsverksamheter. Rapporten tar upp förutsÀttningar och komponenter som man behöver för att kunna köra maskinstyrning samt dessa system.HuvudÀmnet Àr sedan vad som hÀnder nÀr man kopplar ihop systemen, SiteLink 3D och Dynaroad, till ett och lÄter de samarbeta. Vilka funktioner som finns att tillhandahÄlla och vilka fördelar har man som entreprenör genom att införskaffa systemet.I denna rapport kommer maskinstyrning och maskinguidning bÄda benÀmnas maskinstyrning.Alla bilder i rapporten Àr godkÀnde att anvÀndas av rörande företag. Bilderna i rapporten finns Àven i större format under fliken bilagor..

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Syftet med studien var tvÄfaldigt. Det ena var att ta reda pÄ vilka argument som finns förarbete med skönlitteratur och öka kunskapen om hur lÀrare anvÀnder det i sin undervisning.Det andra var att göra ett didaktiskt försök att skapa ett skönlitterÀrt lÀromedel. Vi ökade vÄrkunskap om studiens ÀmnesomrÄde genom lÀsning av litteratur samt kvalitativa intervjuermed fem olika lÀrare verksamma i Ärskurserna 1-3. Detta för att fÄ en bild över huranvÀndningen av skönlitteratur kan se ut i skolan samt hur de olika lÀrarna ser pÄskönlitteratur och lÀromedel. I resultatet belystes vikten av estetiska lÀroprocesser och attundervisningen ska anpassas efter elevers olika förutsÀttningar och behov.

Bakgrunden som har lett fram till denna studie Àr de nya rekommendationerna angÄende implementering av komponentmodellen som först uppkom inom den privata sektorn genom K3 och sedan i den offentliga sektorn via nya rekommendationer frÄn RKR. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte vilket Àr att öka förstÄelsen för skillnader i implementeringen av komponentavskrivningar i landstingens verksamheter samt eventuella effekter av denna implementering.En flerforskningsmetod har anvÀnts för att kunna besvara de frÄgestÀllningar som har stÀllts. Denna metod har inkluderat en kvantitativ dokumentstudie som har baserat sig pÄ landstingens och regionernas Ärsredovisningar samt en kvalitativ undersökning som inkluderat material frÄn intervjuer med ansvariga personer inom nio landsting. Den kvantitativa dokumentstudien ledde frÀmst fram till en kartlÀggning över vilka landsting och regioner som har implementerat komponentmodellen. Utöver denna kartlÀggning ledde Àven den kvantitativa undersökningen fram till att faktorer som förklarar orsakssamband inom den privata sektorn har svÄrigheter att förklara samband inom den offentliga sektorn.Den kvalitativa undersökningen kunde stÀrka de förkastelser av samband frÄn den kvantitativa undersökningen.

Carasoft AB Àr ett företag som specialiserat sig pÄ utveckling av dokumenthanteringssystem. Man erbjuder bland annat ett Windowsbaserat dokumenthanteringssystem vid namn Caradoc. Systemet bestÄr av flertalet DLL:er skrivna i Delphi och har inte Àndrats eller kompilerats sedan 2004. Det hÀr examensarbetet har i syfte att utreda om det finns möjlighet att inom rimlig tid portera Caradoc till Windows 7, med hjÀlp av den nya Delphi-versionen XE2. Efter en förstudie i Àmnet portering, programsprÄket Delphi och systemets struktur gjordes ett försök att portera systemets största DLL "OfficeUtils.dll".Erfarenheter frÄn examensarbetet visar pÄ tre viktiga förutsÀttningar för att porteringen ska lyckas.