This masters thesis investigates how the Swedish county libraries relate to equality between men and women. The thesis treats the county library both as a place of work and as a part of the national library network. One of the reasons why this study focuses on county libraries is because of their special position in the Swedish library organisation as a link between the national policy and the public libraries. The analysis in the study is based on theories that argue masculinity and femininity as social constructions, and therefore can be affected by a different type of conduct. Data was gathered using qualitative questionnaires combined with some quantitative elements that were used to gain fundamental facts regarding the distribution of employees between the sexes and the existence of equality policies.

This thesis aims to examine why women are prevented from attaining high positions in organizations. By executing a case study through qualitative interviews with employees from the Human Resource Department at the agency for Swedish Armed Forces, this study presents eight general and specific explanatory factors that hinder women from making a vertical career. The general factors include that women are discriminated against, women are perceived as less competent, men have created organizations and it is easier to recruit men. The specific factors include that a hierarchical organizational structure is correlated to inequality, that both the agency for Swedish Armed Forces and leadership are associated with masculinity and that women with civil competence face double misfortune. The division between general and specific factors indicate that the explanatory factors vary between organizations, which among other things implies that equality work should be tailored for the specific organization.

The aim with this thesis was to investigate how the Swedish newspaper Aftonbladet construct and reproduce imaginations of gender and gender order. An important premise for our work is the agenda theory, which states that media has great impact on what is on their audience mind. We chose to investigate how Aftonbladet wrote about two Swedish footballers, Lotta Schelin and Zlatan Ibrahimovic, during a European championship with each players national team. By using a method of critical discourse analysis based on Teun van Dijks idea and with gender glasses, we analysed eight articles and two chronicles regarding each player.Our results show that Aftonbladet construct and reproduce gender and gender order by its different ways of portraying Lotta Schelin and Zlatan Ibrahimovic. Articles regarding Lotta Schelin tend to be more audience oriented, focus more on her and her teammates emotions and more often focus on things outside her profession as a footballer.

Following is a study of fathers 'experiences of balance between work and home life. The method the researchers used was based on qualitative interviews aimed at describing father?s own experiences and values, which affects them. The researchers chose to specifically study situations where the fathers were faced with situations where their children needed to be cared for in the home because of a cold or similar illness since this is a situation that directly affects the time that was meant for work, but now risk being moved to areas of life that the researchers define as home life. This is to see whether the respondents felt that this situation affected the balance between work- and home life.

This study focuses on single peoples construction of their lifes in relation to normative heterosexual coupledom. It is based on five interviews made with single women and men at the age of 24 to 51 who live by themselves. The queer theory which puts the heteronormativity in question is used as a theoretical framework. Discourse psychology functions as an analytic approach. It focuses on the use of language in the construction of reality in a world of determinant discourses.

Film is a tool frequently used by teachers, but it is often limited to showing students how historical time periods looked like, or as a way for students to search for historical inaccuracies. The aim of this essay is to study whether it is possible to use two films based on the legend of Robin Hood as a way to teach students how to contextualize gender history. Through the use of film analysis and gender analysis of two different versions of Robin Hood, The adventures of Robin Hood and Robin Hood: Prince of thieves were analyzed. The study has shown that it is indeed possible to use film as a source material for the study of gender history, and that film can tell us a lot about the contemporary view of gender, masculinity and femininity. The didactical analysis concluded that there was no theoretical objection of using film as a source material; however, there are some things that a teacher should be aware of. Although film may be a good way to create a varied study environment and benefit students with reading- and writing disabilities, there is a risk that time-constraints and lack of knowledge of film and its methodology on, behalf of both teachers and students, may make it hard to implement.

SAMMANFATTNINGVårdpersonal möter patienter med självskadebeteende på olika avdelningar inom sjukvården. Vårdpersonalen har ofta svårt att bemöta denne patientgrupp eftersom de trots allt vårdar patienterna efter bästa förmåga ändå skadar sig igen. Detta väcker frustration och negativa känslor som vrede och mindre sympati för dessa patienter. Oftast är det unga kvinnor som lindrar sin ångest med att skada sig själva medan unga män oftare väljer att vara våldsamma eller aggressiva. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens uppfattning och bemötande av patienter med självskadebeteende.

BAKGRUND: Litteraturen antyder att sjuksköterskor stigmatiserar och diskriminerar patienter med vissa diagnoser, i synnerhet schizofreni och borderline personlighetsstörning (BPS). BPS beskrivs som den psykiatriska diagnos med störst laddning och kring vilken det florerar flest stereotypa fördomar.SYFTE: Genom granskning av befintlig forskning i form av originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter avser denna studie att sammanställa befintlig kunskap om sjukvårdspersonals attityder till patienter med borderline personlighetsstörning med eller utan självskadebeteende.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och SCOPUS.RESULTAT: 21 studier inkluderades i resultatet. En rad olika studier påvisade en allmänt negativ attityd gentemot patienter med BPS med eller utan självskadebeteende. Vårdpersonal skattade mer negativa erfarenheter av att vårda patienter med BPS i jämförelse med schizofreni och depression.

Självskadebeteende hos tonåringar och unga vuxna har fått ökad uppmärksamhet de senaste decennierna. Beteendet kan fungera som ett sätt att hantera svåra känslor, men innebär också ett stort lidande. En fungerande vårdrelation är central för att få till stånd en fungerande vård av patienter med självskadebeteende. Men vården av denna patientgrupp rapporteras ofta som problematisk, då sjuksköterskan upplever frustration och patienten upplever vårdlidande. Fortfarande saknas mycket kunskap om självskadebeteende och effektiva behandlingsmetoder.

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur killar i årskurs 3 på gymnasiets omvårdnadsprogram upplever sin situation som unga män på en kvinnodominerande yrkesutbildning. Analysen grundar sig i tidigare forskning om unga män i utbildning i allmänhet, unga män på omvårdnadsprogrammet, män som studerar till sjuksköterskor, manliga sjuksköterskor samt genus- och maskulinitetsteori. Ett kvalitativt tillvägagångssättvaldes och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem unga män som går sista året på omvårdnadsprogrammet. Resultat visar att killarna generellt är positiva till utbildningen, både när det gäller derasupplevelser i klassrummet och på fältet. Omgivningens inställning till valet av utbildning varierar, likaså har killarna delade åsikter om vilka som får störst utrymme i klasserna,tjejerna eller killarna.

The aim of this Master?s thesis is to examine how representations of identity construction are performed through the characters in the novel Snabba Cash by author Jens Lapidus. I examine what means the characters are using, and how the identity construction processes are related to the idea of modern society. For a theoretical background I use sociologist Anthony Giddens? theories regarding modernity and self-identity, to study general identity construction.

Den här uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med år 1960. Syftet med uppsatsen är att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker från år 1955. Jag har i undersökningen valt att avgränsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gången 1955. Med hjälp tidigare forskning har jag analyserat de lästa barn- och ungdomsböckerna.

This thesis is a study of social alienation in two novels by Sara Lidman, Regnspiran (1958) and Bära mistel (1960). Taking the Swedish ?people?s home? and the normative view of people that it entailed as its point of departure, it examines the different kinds of alienation present in Lidman?s work. The analysis consists of three main parts. Part one examines geographical alienation in the novels, as well as the process of racialization of bodies that are considered out of place.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.