I denna uppsats undersöks den kritiska realismen som vetenskapsteori för samhällsvetenskaperna. Tillvägagångssättet är en immanent kritik, där den kritiska realismen följs genom dess grundläggande argument, för att sedan vända dess egen begreppsapparat mot sig själv för att visa på spänningar och motsägelser i teorin. Särskild uppmärksamhet kommer genomgående att riktas mot den nära relationen till Marxismen, samt synen på abstraktioner som ett centralt samhällsvetenskapligt verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i argumenten för en realistisk vetenskapsteori utifrån det naturvetenskapliga experimentet som oomstritt faktum, och upplyftandet av ontologin framför epistemologin. Den kritiska realismens ontologiska modell presenteras, liksom dess kritik av empirismen och idealismen.

Historical research about the so-called New Left was until the late 1990s an entirely newacademic field in Swedish academia. However, a large part of this research still deals withquestions concerning ?who did what? and perhaps more notably ?who was right?.This thesis is an attempt to move away from such inquiries and instead look towardshow one albeit small but very important part of this so-called New Left discussed andused the term America and things American. Formed largely around the Anti-WarMovement, the Marxist-Leninist ? or ?Maoist? ? Left naturally opposed US worldpolicies; but perhaps more interesting a significant part of the ideas about America andthe Vietnam War seemed to stem from USA itself ? such as naming your anti-war folkgroup ?Freedom Singers? after the US civil rights group ?The Freedom Singers?.Analyzing three Swedish Marxist-Leninist magazines the study thus complements theresearch on not only the Swedish New Left but also the study of anti-Americanisms;firstly, by examining what the Marxist-Leninist left considered particularly American;secondly, by studying in what context these particular Americanism was discussed; and,thirdly, by observing if these notions changed over time, and why.

Den här uppsatsen handlar om Vänsterpartiet, tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna och vilka val de har gjort när det gäller relationen mellan ideologi och röstmaximering. Vänsterpartiet kommunisterna balanserade ofta strax ovanför 4 Procentspärren. Efter namnbytet 1990 kom Vänsterpartiet att öka sin andel av manskåren, för att 1998 göra sitt bästa riksdagsval någonsin. Vi har genom kvalitativa studier av partiprogrammen från 1987, 1996 och 2004 försökt att finna orsaker till denna framgång. Vid vår undersökning har vi fokuserat på vad i dessa partiprogram som kan sägas vara förenligt med rational choice teorin respektive Marxism- leninism.

This thesis examines the use of history, historical narratives and the relation to Venezuelan historical consciousness in Libro Rojo, a publication of The Unified Socialist Party of Venezuela (PSUV). It consists of four parts: an introduction, a declaration of principles, statutes and finally what is called the programmatical bases (bases programaticas) of the party.A starting point for this thesis is that this is an under prioritized area of research about the Bolivarian revolution in Venezuela. It aims to show the centrality of history in these fundamental documents of the biggest left-wing party in Latin America.The thesis finds that symbolically charged historical figures ? mainly national icons of Venezuela´s struggle for national liberation - are mobilized to back up contemporary aspirations and influence public perception of what kind of future is possible and desirable. Libro Rojo structures the relationship between past, present and future in order to influence historical consciousness.It also finds that Libro Rojo constructs a vision of socialism which aims to show that the ideas and actions of Venezuela´s symbolically charged historical figures are compatible with the ideas of 19th and 20th century western Marxism.

Syfte: Det övergripande syftet med detta arbete är att granska Lgr11 och Skollagen 2010:800 med hjälp av kritisk diskurs analys, för att försöka utröna huruvida dessa nya utbildningspolitiska reformer gynnar elevernas lärande eller om det är en ideologiskt producerad text som används för att få fram ett budskap som mer passar in i den samtid vi lever i idag. Med teori och forskningsgenomgången som en bakgrund har det utkristalliserats tre aspekter som studien kommer att ha fokus på; 1) Att undersöka de eventuella motsägelser som kan föreligga i dokumenten, och på vilket sätt de i så fall eventuellt utgör en bristande trovärdighet i dessa dokument. 2) Dokumentens innehåll kopplat till tidigare forskning. D.v.s. om det går att påvisa kopplingar till den vetenskapliga forskning som har bedrivits inom skolväsendet, och då främst den nationella forskningen.

This essay aims to emphasize and clarify the positions that exist within the current globalization debate. The positions are the neo-liberal, the opponents, the pragmatists and the skeptics. The text presents and explains their ideological, moral and political positions and beliefs about the world, the nation state, the society and the individual; in light of Steven Lukes? and Antonio Gramsci's theories regarding the interaction and the relationship between power and hegemony. The methodological starting point is the ideology-critical analysis; in which their arguments in the current globalization debate is highlighted and categorized.

Sociala rörelser som utmanar den rådande ordningens etablerade värden och målsättningar formeras ständigt, och utverkar nya kamper, på den samhälleliga arenan. Allt för ofta ses dessa rörelser som något hotande, som uttryck för irrationella utbrott av affekt, snarare än som symptom på grundläggande samhälleliga konflikter och kontradiktioner, vars artikuleringar bör förstås i relation till samhället som en helhet, och till dess dominerande diskurser. Och allt för sällan ses värdet i den kunskap som skapas inom dessa rörelser, en kunskap som ofta brukar komma samhället till del, men även förskjuta de gränsdragningar som konstituerar kunskapen, makten och vetandet.Utifrån ett studium av Förbundet Kommunist, en liten organisation inom den svenska revolutionära 70-talsvänster som hade sina rötter i 60-talets studentuppror, den så kallade bokstavsvänstern, diskuteras dels, på ett mer generellt plan, hur man kan förstå fenomenet sociala rörelser, utifrån teorier som står i relation till en marxistisk problematik (med teoretiker som Antonio Gramsci, Louis Althusser, samt Chantal Mouffe och Ernesto Laclau). Dels diskuteras och undersöks hur denna organisations artikuleringar kan förstås, i sin historiska, sociala och diskursiva kontext, utifrån en symbolorienterad kulturanalys. Främst fokuseras på den leninistiska diskurs som organisationen verkade inom, samt den "proletarisering" som organisationens medlemmar företog.

Sedan Kol- och stålunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har såväl antalet politikområden som antalet medlemsländer ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU består sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemsländer och fler länder är intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar är det faktum att de flesta länder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gällande Turkiets eventuella medlemskap där religionsfrågan har stått i fokus. Samtidigt står det i såväl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder.