Syfte: Att med utgångspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhällens rättigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mångfald undersöka samers nyttjanderätt till privategendom. Artiklarna väcker en rad intressanta frågeställningar. Jag kommer koncentrera mig på att diskutera självbestämmandet och ägandets legitimitet utifrån ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven står samhällsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer även undersöka ägande som rättighet, dels utifrån ovanstående men även utifrån Wesley Hohfeld och Onora O?Neills rättighetsteorier och analyser.

This text examines the ideological positions, as they appear in texts of central importance, of four Swedish protagonists ? Antipiratbyrån, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Creative Commons i Sverige and Piratbyrån ? in copyright issues. The critical analysis is focusing on three themes ? economy, culture and civic rights and responsibilities ? and poses the questions of how the ideology of the protagonists relates to the changing processes between culture and economy in the society of today, and which interest of classes, understood in Marxist terms, they favour. Before defining the theory and method of the inquiry the authors give their understanding of the changing processes between economy and culture.

In the late 20th century the Soviet Union collapsed and the eastern European countries were freed from the communist Russian oppression. However, during the Soviet period Marxism was a recurring life stance in the Swedish textbooks for religious education in the gymnasieskola. Today the Soviet Union has collapsed, but the Marxist philosophy has had a huge effect on both single individuals and the modern society as a whole. Nonetheless, the Marxist life stance is nowadays often being replaced by other non- religious life stances in the textbooks of religious education.Therefore, this analysis is a hermeneutic study of the presentation of the Marxist life stance in textbooks for Swedish religious education. The purpose of the paper is to investigate how these textbooks portray the Marxist life stance, and to prove that the societal context and the individual author have an immense effect in the portrayal of both religions and life stances in religious education.

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av Marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om Marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring Marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om Marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån Marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället.

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av Marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om Marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring Marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om Marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån Marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället.

I Demokratiska Republiken Kongo (DRC) lever 71% (2006) av landets befolkning under fattigdomsgränsen, trots att landet är kapabelt att producera 80% av världens diamanter och besitter stora reserver av mineralerna coltan, kassiterit och koppar. Förklaringen till detta är delvis att landet sedan 1996 plågats av en utdragen konflikt som än idag pågår i östra DRC. Milisgrupper har finansierat sina uppror mot regeringen i huvudstaden Kinshasa genom att illegalt exploatera östra DRC:s gruvområden samt genom direkt assistans från DRC:s grannländer Uganda och Rwanda. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie där jag velat belysa vilken roll utvinningen av naturresuser haft i konflikten sedan 1996. Jag har avgränsat mig till östra DRC, dit konflikten och den illegala utvinningen begränsat sig till sedan 1999. Begrepp som varit centrala i uppsatsen är Marx primitiv ackumulation och David Harveys ackumulation genom fråntagande. En av slutsatserna, att den illegala utvinningen av naturresuser framförallt fungerat som en ekonomisk källa för milisgrupper i regionen instämmer med Rwandas president Paul Kagame som sagt att ?konflikten finansierar sig själv?.

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av Marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om Marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring Marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om Marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån Marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället.

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av Marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om Marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring Marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om Marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån Marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället.

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av Marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om Marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring Marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om Marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån Marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället.

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av Marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om Marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring Marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om Marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån Marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället.

The study is aimed at investigating the Slovenian philosopher Slavoj ?i?eks theories ofthe ontology of the subject, the crisis of our modern society and his views on how theology,especially Christian theology, can provide the answer for the threats to our society.My main object is the article Descartes and the post-traumatic subject (2008)where ?i?ek elaborates thoughts about the subject and our capitalistic society. To be ableto grasp these thoughts in full I have undergone an investigation not only on the writingsof Slavoj ?i?ek, but also on the philosophers to whom he owe much of his theories,such as G.W.F. Hegel, Friedriech Schelling, Karl Marx and Jaques Lacan.In the study I have shown how the subject is, according to ?i?eks psychoanalytictheories, decentered.

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av Marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om Marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring Marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om Marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån Marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället.

The study is aimed at investigating the Slovenian philosopher Slavoj ?i?eks theories ofthe ontology of the subject, the crisis of our modern society and his views on how theology,especially Christian theology, can provide the answer for the threats to our society.My main object is the article Descartes and the post-traumatic subject (2008)where ?i?ek elaborates thoughts about the subject and our capitalistic society. To be ableto grasp these thoughts in full I have undergone an investigation not only on the writingsof Slavoj ?i?ek, but also on the philosophers to whom he owe much of his theories,such as G.W.F. Hegel, Friedriech Schelling, Karl Marx and Jaques Lacan.In the study I have shown how the subject is, according to ?i?eks psychoanalytictheories, decentered.

The purpose of this Master?s thesis is to examine the portrayals of class in four Swedish contemporary novels that have been mentioned as working class literature in the literary public sphere. During the 20th century, society has undergone vast changes due to globalization and technology development. The rise in standards of living for most people in the Western societies has led to changed consumption patterns. In consequence, there has been increased emphasis given to cultural rather than materialist explanations of social stratification.

Att arbeta som socialsekreterare kan innebära frustration och hur de anställda hanterar denna kan påverka deras arbete med klienterna. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom en klientnära verksamhet resonerar och agerar för att hjälpa de anställda att hantera känslor som kan uppkomma i arbetet. Ett delsyfte har också varit att utröna hur dessa eventuella åtgärder värderas bland de som arbetar nära klienterna. Metoden som användes var kvalitativ ? materialet bestod av djupintervjuer med enhetschefer på socialförvaltningar samt socialsekreterare.