I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handläggares bedömningar och beslutsfattande av hjälpinsatser till personer med förvärvade hjärnskador. Uppsatsen bygger på fokusgruppssamtal med LSS-handläggare och LASS-handläggare kring två vinjetter. Tolkningsarbetet är baserat på idéer hämtade från Grounded theory. Studiens syfte är att utforska hur LASS- handläggare vid försäkringskassor och LSS-handläggare i kommuner går till väga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjärnskador. Analysen tyder på att bedömningsprocessen och beslutsfattandet präglas av osäkerhet och att handläggarna främst är upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i läkarintyg eller andra utlåtanden.

Varje år omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor är alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 ? 15 000 personer kör onyktra på landets vägar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelålders män och ungefär två tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem.

I dagens samhälle finns det en tydlig gräns mellan personer med intellektuella funktionhinder och personer utan intellektuella funktionshinder. Trots att personer med intellektuell funktionsnedsättning har samma demokratiska rättigheter att vara en del av samhället och känna en samhörighet så har utvecklingen för en universell design, det vill säga en design som når ut till fler människor, gått sakta framåt. Denna studie ämnar i att undersöka hur dagens formgivare lättare kan nå ut till både personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning genom universell design, och därmed minska gränsen mellan dessa två målgrupper.En informantintervju och tre respondentintervjuer gjordes under denna studie för att få kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning och vilka kommunikationshjälpmedel det använder sig utav. En visuell analys av en befintlig livsmedelsförpackning gjordes för att få en insikt hur dagens förpackningar idag kommunicerar ut deras information till konsumenter. Den insamlade kunskapen från intervjuerna och resultaten från den befintliga förpackningen blev utgångspunkten för en redesignad förpackningsdesign, som skulle enligt resultaten och de teoretiska utgångspunkterna vara lättare för personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning att förstå.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernäring samt vanligast insatta och typav förebyggande åtgärder bland personer i särskilt boende samt att undersöka om det fannsskillnader i förekomst av risk för eller undernäring hos personer med neuropsykologiskaproblem jämfört med personer utan sådana problem. Studien hade en beskrivande ochjämförande design med kvantitativ ansats. Datat inhämtades från kvalitetsregistret Senioralert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer från en kommun i Mellansverige.Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernärda enligt MNA-SF. BMI <22poäng hade 23,5 %.

Uppsatsen handlar om politikers och tjänstemäns syn på bemötande samt deras kunskap om de lagar som gäller för personer med funktionsnedsättningar. Med bemötande menar vi den inställning man har till varandra men även samhällets övergripande syn uttryckta i lagar och förordningar. Studien bygger på litteraturstudier och intervjuer med politiker och tjänstemän i en mindre kommun..

Många personer lever med långvariga smärttillstånd som påverkar deras vardag. Smärta är ett mångdimensionellt fenomen, det är en upplevelse med både emotionella och psykologiska reaktioner och kan inte mätas objektivt. Långvarig smärta orsakar stort lidande för den enskilde individen. Personer med smärta upplever det kränkande när existensen, intensiteten och utbredningen av smärtan ifrågasätts. Gott bemötande i vården innebär att vårdpersonal möter de vårdsökande på ett sätt som värnar om deras integritet och autonomi och svarar mot det behov av förståelse och trygghet som uppstår i kontakt med vården.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av åtgärder som används för att personer med schizofreni ska kunna förbättra och bibehålla aktivitetsförmåga och/eller kompensera för aktivitetsnedsättningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod och intervjuer av sex yrkesverksamma arbetsterapeuter inom kommun och landsting i norra Sverige genomfördes. Arbetsterapeuternas erfarenheter analyserades och resulterade i 4 kategorier, dessa var: ?Utredning och behandling kräver samverkan och resurser?, ?Inlärning och problemlösning är utmanande och komplext?, ? Resonemang och reflektion kring aktivitet är nödvändigt?, ?Träning och anpassning möjliggör aktiviteter i vardagen?. Sammanfattningsvis visar denna studie komplexiteten och utmaningen kring arbetsterapeuternas erfarenheter av åtgärder för personer med schizofreni.

Bakgrund: Alla personer oavsett ålder har mänskliga behov som behöver tillgodoses för att personen ska kunna känna välbefinnande. Ibland tvingas en individ att flytta till ett särskilt boende på grund av särskilda behov. För en del personer kan det vara svårt att vänja sig att bo på ett särskilt boende, som kan leda till ensamhet och depression. Vården som ges till de äldre ska se till de fysiska, psykiska och sociala behoven. Det är därför relevant att fördjupa sig i vad som skulle kunna underlätta denna förändring, vilket skulle kunna vara en hund.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall hur hundar påverkar äldre personer som bor på särskilt boende.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Bakgrund: Demens är ett sjukdomstillstånd som innebär en bestående nedsättning av kognitiva funktioner. Därför behöver personer med demenssjukdom och närstående stöd för att klara vardagen bättre. Syfte: Syftet var att tillsammans med en personalgrupp vid en dagsjukvårdsenhet utarbeta ett underlag för en kommande utvärdering av ett projekt vars syfte var att ge stöd i relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. Metod: Studien genomfördes med deltagarbaserad aktionsforskning med en fokusgruppsintervju och en enskild intervju. Deltagarna var en personalgrupp på en dagsjukvårdsenhet. Resultat: Dagsjukvårdsenheten önskade stödja relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. Stödet planeras genomföras vid fem tillfällen under fem veckor. Dessa fem tillfällen har olika teman som handlar om hur paren kan hantera vardagen på ett annat sätt.

Studien granskar medvetenheten om queerperspektivet i läroböcker utifrån synliggörande av hbt, heteronormativitetsmedvetenhet och vilka läsningar texterna förbereder för. Läroböckerna som analyserats är avsedda för gymnasiet och har ett tematiserat upplägg där vi valt att fokusera på kärleks- och relationsteman. Texterna i läroböckerna är analyserade utifrån en queerteoretisk ansats och baseras på en kvalitativ analys. Studien är gjord utifrån en queer läsart som ligger till grund för arbetets läsningar. Resultaten visar att läroböckerna har en vilja att synliggöra homosexualitet men utesluter bisexualitet och transpersoner.

Syftet med studien var att beskriva interaktionen mellan vårdare och personer med demens i samband med taktil massage samt att beskriva vårdarnas upplevelse av vad som hände i interaktionen. Studien hade en beskrivande design och omfattade två personer med demens (två fall) samt tre vårdare. Varje fall omfattade fem observationstillfällen. Data samlades in via ostrukturerade observationer av behandlingstillfällen med taktil massage samt efterföljande intervjuer med vårdarna som utförde behandlingen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.

Demenssjukdom innebär en successiv förlust av såväl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmågan hos personer med misstänkt eller diagnostiserad demens och hur den förändras över en period av tre år. Vidare var syftet att jämföra den förändrade funktionsförmågan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av äldre. Materialet till denna studie hämtades från två forsknings- och utvecklingsprojekt, Demensvård i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien användes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Bakgrund: Läkemedel är den vanligaste medicinska behandlingsformen för äldre människor. Oftast används läkemedel mot hjärt- kärlsjukdomar, sömnproblem, psykofarmaka och smärtstillande. Förutom de avsedda effekterna av dessa läkemedel kan de även orsaka biverkningar som yrsel och konfusion vilket i sin tur kan leda till fallolyckor. Fallskador kan ge personer som har fallit såväl fysiska som psykiska besvär och orsaka ett onödigt lidande. Genom att öka kunskapen om den problematik som kan uppstå vid läkemedelsanvändning hos äldre personer, skulle risken och lidande för äldre personer relaterade till fall kunna minska.

Borderline personlighetsstörning är en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning är impulsiva, affektiva och har ett självskadande och självmordsnära beteende. Personer med borderline har särskilt svårt med relationer och rädslan att bli övergiven och lämnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skäl att anta att personer med borderline har svårt med relationer även med sina vårdare. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vårdare inom psykiatrisk vård.