SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit så vanligt att bygga ovanpå befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att åstadkomma hållbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i våra städer och tätorter. Dessutom kan det bli lättare att ta tak i anspråk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trädde i kraft 1 januari, 2004. Det är viktigt att börja planera, redan på översiktsplanenivå, för förtätning genom påbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsägare och hyresgäster om framtidens bostäder, som snart kanske byggs på deras tak. Vid planering för förtätning genom påbyggnad måste många aspekter beaktas och det måste ses ur flera olika perspektiv.

Kommunerna har som markägaren en viktig roll för att styra bebyggelseutvecklingen och locka aktörer att etablera sig i kommunen. Genom markanvisningar kan kommunen bjuda ut mark som ska exploaterats till intresserade byggherrar. Begreppet markanvisning är inte entydigt men innebär i huvudsak att en byggherre under en viss tid och under vissa villkor får en ensamrätt att förhandla med kommunen om att i ett senare skede förvärva ett område för bebyggande. Det har i tidigare studier påtalats brist på transparens och förutsägbarhet i den kommunalamarkanvisningsprocessen varför denna studie syftade till att utreda hur det ser ut idag vad gäller transparens och förutsägbarhet.För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner, dels för att kunna skapa en helhetsbild av nuläget och dels för att tidigare studier begränsat sig till större kommuner.Enkäten besvarades av 133 (46%) kommuner varav 62 (46%) angav att de använde markanvisningar och 70 (53%) att de inte gör det eller gör det vid enstaka tillfällen, en kommun svarade inte på frågan. Denna studie har endast gett en översiktlig bild av dagsläget och av resultatet framkom att rutinerna för att informera om och utvärdera markanvisningsprocessen skiljer sig åt och det finns fortfarande brister vad gäller transparens och förutsägbarhet, framförallt med avseende på motivering, uppföljning och utvärdering.

Gällivare kommun har beslutat om att en ny ishall skall byggas då den befintliga ishallen i Malmberget är fallfärdig. Från början fanns det 5 alternativ för var den nya ishallen skulle byggas. Till slut stod det mellan 2 platser, båda i Sjöparken.Sjöparken utgörs av en älvfåra. Marken har tidigare varit myrmark, men har avvattnats och fyllts igen med schaktmassor. Idag är marken fortfarande relativt fuktig på sina håll.Under några veckor i februari och mars genomfördes olika borrningar i Sjöparken av Tomas Sandberg och Erik Modig WSP samhällsbyggnad.

Det stora alvaret är en unik biotop, där många säregna arter existerar. Stora alvaret karakteriseras som ett mosaikartat landskap bestående av blottade kalkstensplattor, gräsdominerade ytor, och buskmark. Den vedart som dominerar på stora alvaret är juniperus communis Enen (här efter betecknad som JC). Alvaret har sedan länge varit påverkat av människan, men efter 1950-talet avtog användningen. Det här ledde till att JC började överta ytan på alvaret.

Stockholms befolkning växer för varje dag som går och det finns ett stort behov av bostäder i hela regionen. Trots det byggs det inte tillräckligt och bostadsbristen ökar stadigt. De senaste tio åren har det varit en omfattande utveckling av ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter. Samma utveckling syns också i andelen hyresrätter kontra bostadsrätter i nybyggda bostäder. Den här kandidatuppsatsen tar sin utgångspunkt i varför det inte byggs mer bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet i Stockholmsområdet.

Bakgrund och problembild LKAB vet att kring åren 2017-20 så kommer nuvarande anslutning från södra delen av Kiruna malmbangård att behöva ersättas med en ny pga. deformationerna från malmbrytningen. Denna nya anslutning skulle behöva utgå från norra änden av Kiruna malmbangård. LKAB undersöker därför olika alternativ till hur denna nya infart skall kunna komma till stånd. Trafikverket, som idag äger marken och spårmaterielen i området, har dock upprättat närtids- och framtidsplaner för Kiruna malmbangård vilket i dagsläget försvårar för LKAB att genomföra ett förvärv av hela eller delar av Kiruna malmbangård.

Vindkraften är en snabbt växande energikälla i Sverige och hjälper till att uppnå det uppsatta målet att 50 % av den slutgiltiga energianvändningen ska vara från förnybar energi 2020. Den snabbt expanderande vindkraften kräver en god planering då en ändring av markanvändningen sker. I denna rapport synliggörs och diskuteras konflikten mellan vindkraftsetablering och skyddad natur i fjällområden med hjälp av en litteraturstudie, GIS-analys och intervjuer. Som exempel används Västerbottens och Jämtlands län. Även vindkraftsplaneringens framtid tas upp och diskuteras.

More frequent and intensified rainfalls are expected to occur due to climate change in the nearfuture. This together with a higher proportion of paved areas increases the pressure on today?sstorm water systems (Risinger, 2014; Boverket, 2013; Stahre, 2006). Traditional storm watersystems (i.e. underground pipe systems) have during last decades started to be questioned(Olshammar & Baresel, 2012).

I detta kandidatarbete undersöker och jämför vi två olika metoder för att approximera gauss- och medelkrökningen hos en yta i rummet som är given som en mängd av punkter. Det är viktigt att försöka få en bra analogi mellan diskret krökning och analytisk krökning då man ofta startar med en mängd punkter i de praktiska fallen, som t ex i tillverkningsindustrin, igenkänning av objekt (inscannade bilder) och datorgrafik. Givet dessa punkter och en bra approximation av gauss- och medelkrökningen kan man få mer information om ytans geometri och beteende.För att kunna förstå dessa begrepp och metoder/algoritmer så behandlas först den bakomliggande teorin och sedan metoderna.Den första metoden är att återge ytan med hjälp av Bézierytor, vilka vi kan utföra geometriska operationer på utan problem och även få fram gauss- och medelkrökningen.Den andra metoden kommer från artikeln ``Discrete Differential-Geometry Operators for Triangulated 2-Manifolds'' av Mark Meyer, Mathieu Desbrun, Peter Schröder och Alan H. Barr. Deras approximationer av krökningarna kräver en triangulering av ytan, vilket de inte ger någon algoritm för.

Kan ambitionen att hålla en god gemenskap i arbetslaget vara en riskfaktor för gruppens kunskapsutveckling. Om det är så vilka faktorer kan tänkas sätta krokben för att ny kunskap ska kunna etablera sig mellan kollegor?Att arbeta med människor kräver förmågan att kunna lyssna in, ett sökande efter att förstå den andre. När ett arbetslag ska finna metoder för sitt samarbete uppstår det maktstrukturer som påverkar hur språk och tankar färgar av sig på olika kunskapsområden. Vilken Kunskap som anses vara den ?sanna?.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi.

Dagvatten är ett begrepp som används för regn- och smältvatten. I naturmark kan dagvattnet infiltreras, men när naturmarker bebyggs med hårdgjorda ytor har inte vattnet samma möjlighet till infiltration. Vattenflödena från de hårdgjorda ytorna blir mycket högre än naturmarkens för att ingen infiltration sker. Förr ansågs dagvatten inte som smutsigt. Då leddes städernas dagvatten och spillvatten i ett kombinerat ledningssystemsystem. Ledningssystemen var ofta inte dimensionerade för höga flöden vilket medförde orenade direktutsläpp i recipienten.

Idag är miljömedvetandet stort och intresset för företags miljöarbete ökar och anses allt mer viktigt. Ett system där struktur och ordning är första prioritet är därför viktigt i miljöarbetet. Alla handlingar och inköp som fattas av oss människor påverkar miljön både positivt och negativt. Påverkan blir inte bara här och nu utan global och sprider sig långt över det industriella samhället. Dock har inte förståelsen för miljö och klimat hängt med i utvecklingen och jordens resurser utnyttjas till det maximala med en negativ miljöpåverkan som följd.

Problembeskrivning: Användare av årsredovisning, ställer krav på korrekt information för att vidare kunna fatta adekvata beslut. Årsredovisningen utgörs av en reglerad del ? International Financial Reporting Standard (IFRS), samt en frivillig del, VD-ordet, som inte är reglerad. Idag har VD-ordet kommit att få allt större betydelse, eftersom det är enklare att förstå för de användare som inte har tillräcklig kunskap om redovisning. Det uppstår då ett problem huruvida VD:n väljer att gestalta den ekonomiska verkligheten sådan den framställs i redovisningen, eller om han väljer att förvränga verkligheten i VD-ordet.

Hållbarhetsredovisning har blivit en alltmer accepterad och etablerad redovisningsform bland företag. Detta har visat sig inte minst genom att den svenska regeringen införde ett krav år 2008 på att samtliga företag med statligt ägande ska upprätta en hållbarhetsredovisning samt få den externt granskad. Denna redovisningsform har successivt börjat vinna mark och allt fler företag har börjat upprätta hållbarhetsredovisning vilket revisionsbranschen känt av i form av ett ökat antal granskningsuppdrag. Revisionsbranschen tillämpar idag granskningsstandarden Revisionsrekommendation 6 (RevR 6) för granskning av hållbarhetsredovisningar och med anledning av att företag allt oftare önskar ett externt bestyrkande av sin hållbarhetsredovisning finns det ett behov av en väl fungerande granskningsstandard. I denna studie strävar vi efter att kartlägga drivkrafterna bakom företags upprättande av hållbarhetsredovisning.