Sök:

Sökresultat:

1139 Uppsatser om Marköruppsättning - Sida 36 av 76

Klimatanpassning pÄ en strategisk planeringsnivÄ

Framöver kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat i Sverige. Detta beror till stor del pÄ den globala uppvÀrmningen, som huvudsakligen orsakas av den ökade mÀngden vÀxthusgaser i atmosfÀren. Högre temperaturer bidrar bland annat till att havsisarna smÀlter snabbare vilket höjer havsnivÄn. Ett varmare och fuktigare klimat kommer att pÄ olika sÀtt pÄverka mark, byggnader och infrastruktur. En höjd havsnivÄ leder till att kustomrÄden i högre grad drabbas av översvÀmningar och erosion.

Tillbyggnad Nationalmuseum

Projektet ger ett förslag pÄ en tillbyggnad till National Museum i Stockholm. Tillbyggnaden rymmer konserveringsateljéer, magasin och kontor. Projektet behandlar förutom programmet ocksÄ en parkplanering och förslag pÄ utformning av kustlinjen pÄ Blasieholmen. UtgÄngspunkten i projektet har varit att ett Nobel Centrum ska byggas pÄ östra Blasieholmen, och att det dÄ inte blir mycket plats över till parken. Byggnaden och parken har formats av detta, och försöker skapa starka kvaliteter bÄde för stadsrummet och för de anstÀllda och besökande pÄ National Museum.

Ökad nĂ€rhet i mataffĂ€ren : Hur nĂ€rproducerad mat vinner mark i globaliseringens tidevarv

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

InmÀtning av fastigheten HÄllsta 2:3, Hudiksvall

Detta projekt har genomförts pÄ mark- och mÀtningsavdelningen i Hudiksvalls kommun och projektets omrÄde Àr belÀget norr om Hudiksvall, ca 6 km frÄn centrala Hudiksvall vid norra infarten till E4:an.I omrÄdet ligger en friskola, en gymnasieskola som heter ?Glada Hudik-skolan?. I skolans lokaler har det tidigare bedrivits hotellverksamhet i mÄnga Är, f.d. Hammering Hotell. Hösten 2006 öppnade skolan sina portar och de rÀknar med att öka antalet elever varje lÀsÄr.

Var ska vi försvara Sverige? : en jÀmförelse av nationellt och internationellt fokus i arenadoktrinerna

I tolkningen av vad en doktrin Àr, sÄ finns bÄde ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhÄllningssÀtt som gÀller och förvÀntas av Försvarsmaktens personal. Det innebÀr att man skulle kunna förvÀnta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sÀgas gÀlla efter försvarsbeslutet 2004. FrÄgan blir dÄ om de tre svenska arenadoktrinerna Àr tillrÀckligt tydliga i att poÀngtera detta. Denna uppsats försöker dÀrför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns nÄgot fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i sÄ fall finns nÄgon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen bestÄr av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat pÄ tvÄ definierade indikatorer av fokuseringarna.Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en mÀrkbart större fokusering vid internationella insatser Àn vad de andra gör.

Makt och motstÄnd för alla Äldrar : Naturen som subversiv kraft i Elsa Beskows Sagan om den lilla hinden

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

Skogens sociala vÀrden i Dalasjö

Skogen Àr inte bara en viktig ekonomisk resurs för Sverige och en livsmiljö för mÄnga vÀxt- och djurarter. Den bidrar ocksÄ till stora upplevelsemÀssiga och rekreativa vÀrden, det vill sÀga sociala vÀrden. Skogen ska tillgodose mÄnga behov och konflikter kan uppstÄ mellan olika intressenter. Fokus i detta examensarbete var ett skogsomrÄde i byn Dalasjös nÀrhet i Vilhelmina kommun i norra Sverige dÀr en intressekonflikt uppstÄtt mellan skogsÀgarens planer pÄ att föryngringsavverka och den lokala befolkningens önskan om att behÄlla omrÄdet intakt för rekreation och sociala aktiviteter. Huvudsyftet med studien var att genomföra en kartlÀggning och beskrivning av skogens sociala vÀrden i Dalasjö och den aktuella intressekonflikten.

Mellan lag och verklighet. En studie av svenska kustkommuners f?rvaltning av grunda mjukbottnar i kustzonen.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Ett hÄllbart ansvar : en studie av den svenska rÀttsliga regleringen av ansvaret för förorenade omrÄden och mÄlet om en hÄllbar utveckling

Sedan miljöbalken infördes och den politiska mÄlsÀttningen om ett ekologiskt hÄllbart samhÀlle lagstadgades har kravet om att sanera förorenade omrÄden stÀrkts. DÀrigenom ökar ocksÄ kravet pÄ en tydlig lagstiftning dÀr det gÄr att stÀlla förorenaren till svars, i enlighet med den internationellt vedertagna principen om att förorenaren betalar. I studien beskrivs hur miljölagstiftningen i Sverige utvecklats nÀr det gÀller regleringen av ansvaret för efterbehandling av förorenad mark. Vidare undersöks om den gÀllande rÀtten medverkar till uppfyllandet av miljöbalkens mÄl om en hÄllbarutveckling. Som teoretisk grund anvÀnds teorier om hÄllbar miljörÀtt.

Nobelcentrum : Nationalmuseum flyttar in hos Nobel

Uppgift: Att rita den tilltÀnkta teknikbyggnaden till Nationalmuseum som planeras byggas efter att renoveringen av museet Àr klar.Eftersom Nobelcentrum planeras pÄ tomten bredvid har jag intresserat mig för hur dessa tvÄ projekt skulle kunna samverka och dela funktioner i en gemensam byggnad. Nationalmuseums tilltÀnkta teknikbyggnad Àr placerad tillsammans med liknande funktioner inom Nobelcentrums byggnadskropp. Verksamheterna delar lastintag och uppstÀllningsytor samt vissa verkstÀder. De skulle Àven kunna dela hörsalar och auditorium.Nationalmuseums externa verksamhet Àr frÀmst koncentrerad till Nobelcentrums sydvÀstliga del dÀr funktionerna spÀnner över flera plan. Anslutning till huvudbyggnaden sker via en passage under mark.Nobelcentrum bestÄr av en lÄng byggnadskropp som omsluter museiparken.

SpjÀlsÀng

 Sandviken Energi producerar ungefÀr 220 GWh fjÀrrvÀrme och 20 GWh el varje Är vid sin produktionsanlÀggning i BjörksÀtra Sandviken. För att effektivisera denna produktion Àr en av de bÀttre lösningarna en sÀnkning av returtemperaturen.En sÀnkt returtemperatur innebÀr effektivare rökgaskondensering, mindre förluster till mark, sÀnkt pumpdrift och ökad leveranskapacitet.PÄ uppdrag av Sandviken Energi sÄ har denna utredning gjorts med syftet att pÄvisa hur mÀtvÀrden kan anvÀndas till mer Àn debitering och framförallt hur mÀtvÀrden kan anvÀndas för att identifiera anlÀggningar som pÄverkar returtemparaturen negativt.AnlÀggningar har identifierats beroende av returtemperatur, avkylning och storlek. Dessa faktorer har valts för att bÀst identifiera de anlÀggningar som pÄverkar kollektivets returtemperatur pÄ negativast sÀtt.En granskning har gjorts av de fem vÀrst anlÀggningarna för att fÄ en uppfattning om vilken typ av anlÀggningar som pÄverkar returtemperaturen negativt. Ytterligare en analys har sedan gjorts dÀr en sÀnkning av returtemperaturen pÄ 10?C berÀknas pÄ de 50 första identifierade anlÀggningarna.

Planavvikelser : en studie i tolkningen av begreppet

Merparten av nyexploatering gÀllande flerbostadshus sker pÄ mark som Àr detaljplanelagd ? det finns dÀrmed ramar för vad som kan tillÄtas vid bygglovsprövningen. Det finns dock möj-lighet att enligt 9 kap 31 b § PBL göra en "liten avvikelse" frÄn detaljplanen om den Àr fören-lig med planens syfte. I denna uppsats kommer jag göra en djupare analys av vad som ryms i begreppet "liten avvikelse" samt hur det tillÀmpas i praktiken.Den första tydliga upptÀckten jag gjorde i detta arbete Àr den nÀst intill totala avsaknaden av rÀttspraxis gÀllande flerbostadshus och begreppet "liten avvikelse". Detta lÀgger ett stort an-svar pÄ kommunala tjÀnstemÀn ? dÄ de ska tolka lagen utan stöd av praxis.

En skola som inte ?r f?r alla. En kvalitativ fenomenografisk intervjustudie med beslutsfattare om uppfattningen av uppskjuten skolplikt f?r sex?ringar med s?rskilda sk?l

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Det postkoloniala temat i Sara Lidmans roman Din tjÀnare hör : Om det koloniserade subjektet och konflikten mellan ord och jord

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Motivation och lojalitet i bemanningsföretag: en fallstudie ur det inhyrande företagets perspektiv

Uppsatsen diskuterar vilka anledningar det finns till att anvÀnda sig av inhyrd personal frÄn bemanningsföretag sett ur det inhyrande företagets perspektiv. Vi nÀmner Àven de argument som talar mot anvÀndningen av inhyrd personal och tittar nÀrmare pÄ skillnader i motivation och lojalitet hos den inhyrda personalen, samt vilka ÄtgÀrder som det inhyrda företaget vidtar för att pÄverka lojaliteten och motivationen hos den inhyrda personalen. Fallstudier har genomförts pÄ Norrmejerier, BoxModul AB och Skanska Prefab Mark AB dÀr aktörerna har varit personer med god inblick inom det berörda omrÄdet. VÄra tolkningar och förklaringar Àr inte av generell karaktÀr, det handlar istÀllet om vÄra undersökta aktörers uppfattningar och sanningar. Uppsatsen avhandlar en kombination av teorier kring bemanningsföretag samt motivations- och lojalitetsteorier.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->