I den allt mer globaliserade världen får begrepp som varumärke och kvalitet allt större betydelse även för statliga myndigheter. För Försvarsmakten är ett av de mest kända yttre attributen dess uniform. Vid sidan av de rent praktiska funktionerna är uniformen även ett signalmedel som utvi-sar vart i Försvarsmaktens struktur personen hör hemma och inom vilket tjänsteområde denne verkar. I civilt språkbruk kan detta översättas till vilken tjänstekvalitet uniformen utlovar. Från att tidigare ha varit ett signalmedel internt inom Försvarsmakten har uniformens signaler kommit att få en allt större betydelse även utanför i samverkan med andra nationer.2003 genomgick flygvapnets uniform en betydande förändring då man ändrade gradbetecknings-systemet utifrån ett internationellt behov från svenska Marinen, dessa system har traditionellt alltid följts åt.

Förmågan att hantera konflikter och kriser har blivit en huvuduppgift för många av Europasförsvarsmakter. Marinstridskrafternas förmåga att kunna operera med andra nationer ställer krav påinteroperabilitet. Att kunna kommunicera med varandra och kunna delge information i realtid är avyttersta vikt för att undvika vådabekämpning vid internationella insatser.Denna uppsats syftar till att ge en sammanställd beskrivning av tre taktiska datalänkar för marint bruk.Vidare skall uppsatsen kunna ligga till grund för ett framtida val av datalänk. Inledningsvis görs enredovisning av de interoperabilitetsmål som Sverige ingått med Nato samt erfarenheter fråninternationella övningar där svenska marina förband deltagit. De länkar som ligger till grund för dentekniska beskrivningen är: 8000-systemet, Link 11 samt Link 22.

SammanfattningUppsatsen undersöker historien om Svenska skifferoljeaktiebolaget (SSAB): de centrala aktörerna och de argument som de framförde för företagets uppstart, fortlevnad och sedermera nedläggning. Svenska skifferoljeaktiebolaget startades som ett beredskapsföretag under andra världskriget och fick vid krigsslutet status som ett "normalt långtidsföretag". Företaget hade en livslängd på 25 år, från 1941 till 1966. SSABs huvudsakliga ändamål vid starten var att utvinna olja ur alunskiffer i Kvarntorp, Närke, för att sedan sälja detta till Marinen. SSAB var alltid helt ägt av staten och var beroende av stora mängder statligt kapital för att kunna finansiera verksamheten.