Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för Marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den Marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..

Sverige och Norge är två små sjömakter och länderna uppvisar såväl stora skillnader somlikheter på olika plan. På det Marina området uppfattas att det finns en större skillnad än somintuitivt borde vara fallet. Syftet med detta arbete blir därför att jämföra den svenska och norskasynen på sjömakt. För denna jämförelse har respektive lands Marina doktriner valts somundersökningsobjekt. En intressant frågeställning blir därför att utröna hur sjömakt återspeglas idessa doktriner.

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för Marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den Marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för Marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den Marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för Marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den Marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..

Dagens syn på forskning inom det krigsvetenskapliga området avseende teorier om krigföring är alltför snäv.  Det saknas en metateoretisk referensram för att skapa en djupare förståelse för dem. Konsekvensen av detta kan bli att teorier om sjökrigföring används vid utbildning eller diskussioner inom områden som teorierna inte är utformade för.Syftet med studien är att undersöka teorier om sjökrigföring med en metateoretisk modell för att öka kunskapen om teorierna och beskriva deras vetenskapsteoretiska grund.För att svara på undersökningens två frågeställningar och uppnå syftet analyseras, kategoriseras och jämförs Julian Corbetts och Alfred Mahans teorier om sjökrigföring. Att dessa Marina tänkare har valts beror på att de är allmänt erkända och utgör grunden för dagens teoribildning om sjökrigföring.Resultaten i studien visar att de båda Marina tänkarna i många avseenden är lika och har ibland rent av identiska tankar om sjökrigföring. Det som skiljer Corbett och Mahan åt är deras vetenskapsteoretiska utgångpunkter.

Förmågan att hantera konflikter och kriser har blivit en huvuduppgift för många av Europasförsvarsmakter. Marinstridskrafternas förmåga att kunna operera med andra nationer ställer krav påinteroperabilitet. Att kunna kommunicera med varandra och kunna delge information i realtid är avyttersta vikt för att undvika vådabekämpning vid internationella insatser.Denna uppsats syftar till att ge en sammanställd beskrivning av tre taktiska datalänkar för marint bruk.Vidare skall uppsatsen kunna ligga till grund för ett framtida val av datalänk. Inledningsvis görs enredovisning av de interoperabilitetsmål som Sverige ingått med Nato samt erfarenheter fråninternationella övningar där svenska Marina förband deltagit. De länkar som ligger till grund för dentekniska beskrivningen är: 8000-systemet, Link 11 samt Link 22.

Försvarsmaktens definitioner av olika förmågor är inte tillräckligt preciserade. Förmågorna beskrivs i dagsläget av Försvarsmakten på ett otydligt sätt där missförstånd kan uppstå. En analysmodell har tidigare utvecklats för att lösa detta problem. Analysmodellen är uppbyggd för att kringgå det problemet då faktorerna som vävs in har en direkt anknytning till verkligheten och de scenarion förbanden kan ställas inför. Faktorerna miljö, motståndaren och effekt utkristalliseras utefter förmågan och scenarion bildas.

In this essay I analyze the performative aspects relating to Marina Abramovi?'s The Artist Is Present, which took place in spring 2010 at MoMA in New York, from the context of the artist and work, institution and documentation. In this performance work, for the duration of the exhibition, Abramovi? sits completely still opposite another chair where anyone from the audience may sit. The art arises through this participation.

Dagens syn på forskning inom det krigsvetenskapliga området avseende teorier om krigföring är alltför snäv.  Det saknas en metateoretisk referensram för att skapa en djupare förståelse för dem. Konsekvensen av detta kan bli att teorier om sjökrigföring används vid utbildning eller diskussioner inom områden som teorierna inte är utformade för.Syftet med studien är att undersöka teorier om sjökrigföring med en metateoretisk modell för att öka kunskapen om teorierna och beskriva deras vetenskapsteoretiska grund.För att svara på undersökningens två frågeställningar och uppnå syftet analyseras, kategoriseras och jämförs Julian Corbetts och Alfred Mahans teorier om sjökrigföring. Att dessa Marina tänkare har valts beror på att de är allmänt erkända och utgör grunden för dagens teoribildning om sjökrigföring.Resultaten i studien visar att de båda Marina tänkarna i många avseenden är lika och har ibland rent av identiska tankar om sjökrigföring. Det som skiljer Corbett och Mahan åt är deras vetenskapsteoretiska utgångpunkter.

Marinens sjöstridskrafters förmåga har sedan kalla krigets slut genomgått stor förändring. Den största är att kvantiteten drastiskt har minskats. Frågan som måste ställas är om den förmåga marinen besuttit har uppnått de krav politiken har ställt.Uppsatsen genomför en komparativ studie och kartlägger hur de Marina materiella förmågorna har varit tillräckliga för att kunna nå de mål och möta de hot som svenska regeringar identifierat i propositioner sedan 1981 tills 2009 med fokus på det Marina närområdet och Östersjön med tre nedslag i historien. För att förstå förändringen som skett tas även förändringen av den säkerhetspolitiska omvärldsuppfattningen upp.I analysen ses den förändring av omvärlden som legat till grund för de mål och hot som identifierats samt vilken marin sjöstridsförmåga som funnits. Från en omvärld som givit ett mål att verka fredsbevarande och bekämpa en invasion ensamt, har fokus skiftat till att möta det vidgade säkerhetsbegreppet, som ska mötas tillsammans med andra efter solidaritetsförklaringen.

Rådande teoribildningar inom det marindiplomatiska området är skrivna utifrån ett stormaktsperspektiv, där staternas storlek på flotta samt ambitionsnivå med den Marina diplomatin skiljer sig åt i jämförelse mot en småstat och dess perspektiv.  Med utgångspunkt i Edward Luttwaks marindiplomatiska teori kommer jag att anlägga ett svenskt perspektiv på det subtila förhållningssätt på den Marina diplomatin som är rimlig i förhållande till vårt lands storlek på flotta samt de ambitionsnivåer som är rimliga för en småstat. En småstats teori, kommer att beskrivas och prövas mot det svenska sjöförsvarets förehavanden under åren 1945-1950. Denna teori, småstaters stödjande inducering kategoriseras i stöd till humanitära insatser, stöd till civil sjöfart och handel samt till örlogsbesök.Analysen visar att de handlingar som sjöförsvaret genomförde under denna tidsperiod finner en överrensstämmelse i de nya kategorierna av induceringsteorin..

Fo?rbra?nning av traditionellt fartygsbra?nsle medfo?r utsla?pp av a?mnen som har negativa effekter pa? miljo?n. Uppkomsten av stra?ngare internationella regler ga?llande utsla?pp fra?n sjo?fartstrafiken kra?ver ett skifte fra?n det konventionella Marina bra?nslet tjockolja till alternativ med la?gre utsla?pp. Va?gkraft och metanol a?r tva? mo?jliga alternativ inom sjo?farten som kan uppfylla de internationella regleringarna fo?r utsla?pp, och har i denna studie ja?mfo?rts med tjockolja.

I tolkningen av vad en doktrin är, så finns både ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhållningssätt som gäller och förväntas av Försvarsmaktens personal. Det innebär att man skulle kunna förvänta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sägas gälla efter försvarsbeslutet 2004. Frågan blir då om de tre svenska arenadoktrinerna är tillräckligt tydliga i att poängtera detta. Denna uppsats försöker därför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns något fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i så fall finns någon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen består av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och Marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat på två definierade indikatorer av fokuseringarna.Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för Marina operationer visar en märkbart större fokusering vid internationella insatser än vad de andra gör.

I havet finns det flertalet olika bakteriearter, alltså en hög diversitet vilket teoretiskt sett borde betyda en hög funktionalitet. I denna studie har vi undersökt hur bakteriers funktionalitet och diversitet påverkas av förändrad salthalt. Två Marina bakteriesamhällen har studerats och jämförts, dels ett Skagerraksamhälle samt ett Östersjösamhälle. Dessa två samhällen utsattes gradvis för hög respektive låg salthalt och efter avslutat experiment hade Skagerraksamhället en låg salthalt dvs Östersjöbetingelse och Östersjösamhället övergått till hög salthalt (Skagerrakbetingelse). Resultatet av detta blev att både funktionalitet och diversitet påverkades, vilket analyserades med Eco-plattor och DGGE (Denaturing Gradient Gel Electrophoresis).