Det svenska försvarets övergÄng till insatsförsvar och internationella insatser har lett till omfattande förÀndringar av Försvarsmakten. Inom ramen för detta Àr ny amfibiebataljon under framstÀllning. Denna bataljon bör agera med telekrigsförmÄga och dÀrmed undersöks vilken typ av system bör vara lÀmpligt för amfibiebataljon 2014. Initialt sÄ framstÀlls en genomgÄng av elektronisk krigföring för att skapa förstÄelse för Àmnet och telekrigsförmÄgans utveckling i bÄde Armén och Marinen. Amfibiebataljon 2014 presenteras för att beskriva förbandet som amfibieregementet skall ansvara för.

Erfarenheter frÄn de senaste Ärens komplexa konflikter har bidragit till insikten att separata militÀra insatser ofta Àr otillrÀckliga för att skapa fred. Comprehensive Approach ses av mÄnga som ett koncept med mÄlsÀttningen att skapa en integrerad civil-militÀr ansats för konfliktlösning. Konceptets innebörd Àr emellertid oklar. Dessutom Àr det problematiskt att empiriskt belÀgga att anvÀndandet av konceptet leder till framgÄng, vilket medför svÄrigheter att granska dess vÀrde.Uppsatsen utnyttjar Michael Howards teori om strategins dimensioner för att analysera Storbritanniens syn pÄ Comprehensive Approach som strategiskt koncept. Som metod anvÀnds en kvalitativ textanalys av systematiserande typ.

UngefÀr en fjÀrdedel av den klimatpÄverkan som de svenska hushÄllen orsakar kommer frÄn maten vi Àter, eller nÀrmare bestÀmt frÄn de utslÀpp av vÀxthusgaser som maten ger upphov till pÄ sin vÀg frÄn jord till bord. Om maten slÀngs innan den konsumeras har denna miljöpÄverkan skett i onödan. Uppsatsen undersöker VIS (VÀlgörenhet IstÀllet för Svinn), en svinnÄtgÀrd dÀr fullvÀrdiga livsmedel istÀllet för att slÀngas, skÀnks till vÀlgörenhet. MÄlet Àr att undersöka hur VIS fungerar, samt att bidra till ökade kunskaper om detta för Sverige nya sÀtt att bemöta svinnproblematiken. VIS styrkor och svagheter, liksom de hot och möjligheter som kan finnas, har undersökts med hjÀlp av en SWOT-analys.

Dagens samtida konflikter skiljer sig ganska markant ifrÄn den typ av krigsföring som vi Àr vana att se den, exempelvis under andra vÀrldskriget dÀr reguljÀra förband stred mot varandra med de allierade pÄ ena sidan fronten och axelmakterna pÄ den andra. I dagens konflikter Àr nyttjandet av irreguljÀra förband vanligt förekommande vilket har lett till att reguljÀra förband mÄste strida pÄ helt andra villkor och omstÀndigheter Àn förut.Under Vietnamkriget startades Operation Fenix i syfte att bemöta denna nya typ av krigsföring och de metoder som anvÀndes av den amerikanska underrÀttelsetjÀnsten var nÄgot som inte hade prövats tidigare. TyvÀrr gav dessa metoder inte det underrÀttelsevÀrde som det var tÀnkt till en början men frÄgan stÄr fortfarande kvar hur dessa metoder pÄverkade VCIs (Viet Cong Infrastructure)  krigföringsförmÄga.Syftet med denna uppsats Àr att i en fallstudie granska om de metoder som Operation Fenix anvÀnde under Vietnamkriget var effektiva gentemot irreguljÀra styrkor samt om det finns nÄgot stöd gentemot dessa metoder i militÀrteorin.I uppsatsen anvÀnds en teoriprövande fallstudie dÀr David Galulas teorier implementeras i ett analysverktyg skapat utav de tre pelarna i krigföringsförmÄgor dÀr varje faktor analyseras och slutligen sammanfogas till resultat till den givna frÄgestÀllningen.Denna uppsats visar pÄ att de effekter Operation Fenix hade pÄ de irreguljÀra mostÄndarna har ett visst samband med de teorier David Galula skapat gÀllande Counterinsurgency Warfare..

Marknadsplanen för NÀrNaturen VÀstsverige AB kommer att innehÄlla en analys av nuvarande situation inom företaget. En intern och extern analys kommer att visa och ta upp mÄnga olika faktorer som kan antingen ge möjligheter eller utgöra möjliga hot mot verksamheten.Den externa analysen kommer handla om marknadsföringsmiljön som pÄverkar företaget. Det kan handla om demografiska, ekonomiska, naturella och politiska krafter som pÄverkar verksamheten utifrÄn. Det kan ocksÄ vara pÄverkan som uppkommer frÄn leverantörer eller konkurrenter sÄvÀl olika företag ur marknadsföringens stödfunktioner och slutkunden.Den interna analysen kommer beskriva bland annat företagsledningen, dess finansiering och möjligheterna man har till marknadsföring.DÀrefter kommer handlingsplanen summera en SWOT-analys med bland annat företagets möjligheter och hot som svagheter och styrkor. Slutskedet av marknadsplanen kommer handla om hur företaget kan utnyttja SWOT-analysen till sin fördel med hjÀlp av prissÀttningsstrategier (Pris), positionering av verksamhet (Plats), tjÀnsteutbud (Produkt) och marknadsföring (Promotion).Marknadsplanen kommer att avslutas med en SWOT-analys och slutsatser.Slutsatserna Àr bland annat att NÀrNaturen har behov att se över leverantörsstrategier, ledningsstrategier samt de kalkyler som ligger till grund för bolagets lönsamhet.Ledningsbesluten bör baseras pÄ de mÄl som Àr upprÀttade och delas upp i Operativa, Taktiska och Strategiska mÄl.

Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att sammanstÀlla kvalitet pÄ och resultat av studier som undersökt om lÄngdistanslöpning ger artros i höft-, knÀ- eller fotleder. Finns det vetenskaplig evidens för att lÄngdistanslöpning ger artros i höft-, knÀ- eller fotleder? Vilka styrkor och svagheter har de studier som försökt utröna om samband finns mellan lÄngdistanslöpning och artros i höft-, knÀ- eller fotleder? MetodSökning av litteratur utfördes i PubMed, CINAHL, Cochrane Library och PEDro. Detta resulterade i att tio artiklar inkluderades för nÀrmare granskning och sammanstÀllning. UtifrÄn artiklarnas sammantagna bevisvÀrde poÀngsattes och graderades artiklarna efter evidensnivÄ enligt Statens Beredning för medicinsk UtvÀrderings (SBU) granskningsmallar för kohortstudier med kontrollgrupper. ResultatEndast en av tio studier visar ett positivt samband mellan lÄngdistanslöpning och artros i höft-, knÀ- eller fotleder, i detta fall höftledsartros.

En kommun stÀlls ofta inför en mÀngd olika utmaningar, som stÀller krav pÄorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bÀst ta sig an dessautmaningar som samhÀllet och omvÀrlden stÀller för att kunna vara i framkant i sinorganisation och stÀndigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nÄ mÄlen som sÀtts upp iorganisationen. Alla frÄgor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetÀr centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning Àr att studera om ledarutvecklingen harbidragit med nÄgra förÀndringar eller effekter i kommunen.

Att personer kan fÄ studie- och yrkesvÀgledning i skolan vet de flesta, men var vÀnder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anstÀllda pÄ samma arbetsplats i minst 15 Är, som har eller haft en önskan om förÀndring, kÀnner till om vuxenvÀgledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna lÄnga anstÀllningstid pÄ samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlÄsta eller ?stannare? pÄ arbetsmarknaden men ocksÄ för att sÀkerstÀlla att de haft tankar pÄ att förÀndra sin arbetssituation men inte genomfört nÄgon förÀndring. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvÀgledning, vad de skulle behöva stöd i, var och pÄ vilket sÀtt de tycker att vuxenvÀgledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrÄn tre teman som bygger pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

De klassiska konkurrensmedlen sÄsom pris eller produktattribut har förbytts till mer immateriella vÀrden för kunden i beslutsprocessen kring ett köp och den klassiska positioneringstanken av ett varumÀrke har mjukats upp samt berikats med fler dimensioner Àn blott kategoriledarskap. Mycket tyder pÄ att det Àr varumÀrkeskapitalet, med dess vÀrdeskapande egenskaper för sÄvÀl konsument som mÀrkesinnehavare, som bidrar med denna svÄrmÀtta men betydelsefulla komplettering till klassiska positionerings- och konkurrensstrategier. Enligt tradition bör ett företag ta en position och dÀrefter hÄlla den, men trots denna tes sker det stÀndigt repositioneringar av starka varumÀrken till för mÀrket helt nya produktpositioner. Denna uppsats har till syfte att beskriva hur ett varumÀrkes styrkor och kapital kan hÄllas intakta genom en repositionering.Teorin innefattar i huvudsak varumÀrkesteori, positionering och varumÀrkeskapital, och uppsatsen Àr gjord med en kvalitativ ansats dÀr intervjuer gjorts med fem personer som var och en har ett eget perspektiv pÄ varumÀrket Chevrolet och dess repositionering under 2005. Slutsatsen visar att den stora omstÀllning i faktisk produkt och marknadssegment som skedde under detta Är lÀmnade det vÀrdefulla varumÀrkeskapitalet kvar i företaget som unik konkurrensfördel genom tre faktorer; kÀrnvÀrde, kundorientering och konsistens.

FrÄn att det i början talades vÀldigt lite om coaching Àr det idag en mÄngmiljonsaffÀr som erkÀnts som ett effektivt sÀtt att bidra till utvecklingen av ledare pÄ alla möjliga nivÄer i en organisation (McLean, 2012, s 4). Genom att vara en coachande ledare kan man pÄ sikt fÄ mer sjÀlvgÄende medarbetare (Chef 2007).TvÄ kÀnda definitioner av coaching Àr den av John Whitmore och den av Susann Gjerde. Gemensamt har de som utgÄngspunkt att coaching handlar om att utveckla individer och hjÀlpa dem att hjÀlpa sig sjÀlva genom att aktivt lyssna, stÀlla öppna frÄgor och identifiera styrkor hos individer. Det som skiljer dessa definitioner Ät Àr tillvÀgagÄngssÀttet.Med denna undersökning vill vi ta reda pÄ hur butikschefer inom mobiloperatören Hi3G tolkar och vÀver in coaching i sitt ledarskap och vad deras syfte med coaching Àr. Vi vill veta vilken syn de har pÄ coaching som en ledarskapsstil, hur stor del av deras ledarskap som faktiskt handlar om coaching och vilka effekter det har pÄ deras medarbetare.Undersökningen Àr baserad pÄ bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod dÀr vi kombinerar tre stycken intervjuer med en enkÀtundersökning besvarad av 34 butikschefer.Resultatet visar att butikchefer inom Hi3G har en relativt likartad syn pÄ vad coaching Àr, samt att de tillÀmpar och tolkar det ganska snarlikt, men att mÄnga saknar tid till att coacha i den utstrÀckning de skulle vilja.

Syfte: Att belysa fritidshusturismens styrkor och svagheter i tre olika aspekter av hÄllbarhet: ekonomiskt, miljömÀssigt och socialt, samt att undersöka fritidshusens framtida betydelse för den hÄllbara turismen i VÀrmdö kommun.Metod: För denna uppsats har vi anvÀnt en kombinationsstrategi. Denna utgörs av fyra intervjuer med personer som Àr centrala för syftet, en enkÀtundersökning bland lokalbefolkningen pÄ Djurö i VÀrmdö kommun samt sekundÀrdata bestÄende av bland annat statistik frÄn SCB och planeringsdokument frÄn VÀrmdö kommun.Teoretiska utgÄngspunkter: Uppsatsen utgÄr frÄn teorier om hÄllbarhet, fritidshus pÄverkan pÄ destinationer, toppkonsumtion samt fritidshusturismens framtid.Resultat: Fritidshusen utgör ett positivt komplement till den traditionella turismen som Àger rum i VÀrmdö kommun frÀmst under sommaren. Detta eftersom fritidshusÀgarna i större utstrÀckning Àn de traditionella turisterna besöker kommunen Àven under resten av Äret. Ur ett hÄllbarhetsperspektiv har fritidshus bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ lokalsamhÀllet, dÀr framförallt de positiva ekonomiska effekterna Àr framtrÀdande. Den traditionella turismen i kommunen bedöms öka till följd av ett flertal destinationsutvecklingsarbeten.

Vi lever idag i en vÀrld dÀr sprickan mellan vad som gÄr att skapa med en desktopapplikation och vad som Àr möjligt att implementera pÄ en webbsida har blivit mindre Àn nÄgonsin. För tio Är sedan var det inte möjligt att skapa avancerade affÀrssystem pÄ en webbklient, men i och med att tekniker har utvecklats och nya sprÄk har skapats har Àven nya möjligheter öppnats framför vÄra ögon. FrÄgan Àr var grÀnsen gÄr? Vad kan vi egentligen skapa med de webbramverk som finns tillgÀngliga idag. Det Àr en av frÄgorna denna rapport ska svara pÄ.Idag finns det en stor mÀngd ramverk för att utveckla sÄ kallade Rich Internet Applications, komplexa och dynamiska program som körs direkt frÄn webblÀsaren.

Internet har en allt större roll i vÄrt samhÀlle och sökmotorerna Àr ett av de vanligaste sÀtten att leta sig fram till relevanta webbplatser. Sökmotorernas algoritmer visar sig dock bli allt mer invecklade och effektiva genom att blanda in anvÀndaren och hÀmta information om dennes intressen. Sökmotorerna hÀmtar resultat som inte bara Àr relevanta i förhÄllande till sökfrasen, utan ocksÄ i förhÄllande till anvÀndaren. Sökmotorn skapar en profil av varje anvÀndare och med den preciseras resultatet. I studien anvÀnder vi oss av litteratursökningar och intervjuer för att undersöka vilken inverkan profilerna har pÄ resultatet samt vilka Äsikter anvÀndare, inom mÄlgruppen studenter, har angÄende resultatet och profilerna.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om resultatet vid statisk retinoskopi varierar om man anvÀnder olika fixationsobjekt, och i sÄ fall vilket objekt som ger ett resultat som Àr nÀrmast till den subjektiva refraktionen.Metod: 30 patienter i Äldrarna 17-40 Är undersöktes. Patienterna fick först genomgÄ en subjektiv refraktion varpÄ deras styrkor stÀlldes in i foroptern. DÀrefter utfördes en objektiv refraktion (retinoskopi) pÄ dessa patienter medan de fokuserade pÄ en av de tre olika fixationsobjekten. (En röd-grön tavla, en bokstav tvÄ rader större Àn bÀsta visus pÄ patientens sÀmsta öga samt en LED-lampa) Testet upprepades sedan tvÄ gÄnger medan patienten fokuserade pÄ resterande fixationsobjekt.Resultat: Resultatet frÄn den objektiva refraktionen jÀmfördes med resultatet frÄn den subjektiva refraktionen, och nÄgon skillnad mellan fixationsobjekt kunde inte pÄvisas i denna studie. Den röd-gröna tavlan hade en medelavvikelse pÄ -0,05 dioptrier, LED-lampans medelavvikelse var -0,025 dioptrier medan tavlan som visade en bokstav tvÄ rader större Àn bÀsta visus i sÀmsta ögat hade en medelavvikelse pÄ ? 0,012 dioptrier.

Patienter med svÄrlÀkta sÄr utgör idag en stor grupp i samhÀllet och de förvÀntas att öka. De vÄrdas till stor del av sjuksköterskor i hemsjukvÄrd och det Àr en resurskrÀvande vÄrd bÄde i tid och pengar. Den vÄrdvetenskapliga förankringen för studien kopplas till vÄrdandets grundmotiv, vÄrdrelationen och lidandet. Tidigare forskning finns dÄ det gÀller patienters upplevelse av att ha sÄr, kvantitativa studier om svÄrlÀkta sÄr, vÄrdrelationen i olika kontext samt sjuksköterskors syn pÄ sin kompetens i relation till sÄrvÄrd. Forskning saknas dock nÀr det gÀller ett sjuksköterskeperspektiv pÄ vÄrden av patienter med svÄrlÀkta sÄr.