Dagens syn pÄ forskning inom det krigsvetenskapliga omrÄdet avseende teorier om krigföring Àr alltför snÀv.  Det saknas en metateoretisk referensram för att skapa en djupare förstÄelse för dem. Konsekvensen av detta kan bli att teorier om sjökrigföring anvÀnds vid utbildning eller diskussioner inom omrÄden som teorierna inte Àr utformade för.Syftet med studien Àr att undersöka teorier om sjökrigföring med en metateoretisk modell för att öka kunskapen om teorierna och beskriva deras vetenskapsteoretiska grund.För att svara pÄ undersökningens tvÄ frÄgestÀllningar och uppnÄ syftet analyseras, kategoriseras och jÀmförs Julian Corbetts och Alfred Mahans teorier om sjökrigföring. Att dessa marina tÀnkare har valts beror pÄ att de Àr allmÀnt erkÀnda och utgör grunden för dagens teoribildning om sjökrigföring.Resultaten i studien visar att de bÄda marina tÀnkarna i mÄnga avseenden Àr lika och har ibland rent av identiska tankar om sjökrigföring. Det som skiljer Corbett och Mahan Ät Àr deras vetenskapsteoretiska utgÄngpunkter.

Marinens sjöstridskrafters förmĂ„ga har sedan kalla krigets slut genomgĂ„tt stor förĂ€ndring. Den största Ă€r att kvantiteten drastiskt har minskats. FrĂ„gan som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r om den förmĂ„ga marinen besuttit har uppnĂ„tt de krav politiken har stĂ€llt.Uppsatsen genomför en komparativ studie och kartlĂ€gger hur de marina materiella förmĂ„gorna har varit tillrĂ€ckliga för att kunna nĂ„ de mĂ„l och möta de hot som svenska regeringar identifierat i propositioner sedan 1981 tills 2009 med fokus pĂ„ det marina nĂ€romrĂ„det och Östersjön med tre nedslag i historien. För att förstĂ„ förĂ€ndringen som skett tas Ă€ven förĂ€ndringen av den sĂ€kerhetspolitiska omvĂ€rldsuppfattningen upp.I analysen ses den förĂ€ndring av omvĂ€rlden som legat till grund för de mĂ„l och hot som identifierats samt vilken marin sjöstridsförmĂ„ga som funnits. FrĂ„n en omvĂ€rld som givit ett mĂ„l att verka fredsbevarande och bekĂ€mpa en invasion ensamt, har fokus skiftat till att möta det vidgade sĂ€kerhetsbegreppet, som ska mötas tillsammans med andra efter solidaritetsförklaringen.

Sedan 1948 har FN pÄbörjat 55 fredsbevarande operationer, av vilka 15 fortfarande pÄgÄr. UngefÀr likalÀnge har diskussioner förts om möjligheten att hÄlla styrkor med hög beredskap för FN-operationer.Diskussionen har behandlat stÄende styrkor sÄvÀl som insatsförberedda förband i egenskap avstyrkeregister. I dagslÀget existerar styrkeregister vars syfte Àr att reducera förseningar vid stationering.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om storleken pÄ dessa styrkeregister betingarstationeringsförseningar. UtifrÄn detta syfte Àr uppsatsens huvudhypotes ?Ju större mÀngdinsatsförberedda fredsbevarande styrkor, desto mindre försening för fredsbevarande operationer?.Hypotesen, tillsammans med konkurrerande förklaringar, provas med hjÀlp av linjÀr regressionsanalys.Datasetet inkluderar FNs samtliga fredsbevarande operationer (54) under perioden 1948-2000.Uppsatsens bidrag till den vetenskapliga litteraturen Àr att den testar en empirisk hypotes med statistiskametoder och genererar hÀrvid ett nytt dataset.

RÄdande teoribildningar inom det marindiplomatiska omrÄdet Àr skrivna utifrÄn ett stormaktsperspektiv, dÀr staternas storlek pÄ flotta samt ambitionsnivÄ med den marina diplomatin skiljer sig Ät i jÀmförelse mot en smÄstat och dess perspektiv.  Med utgÄngspunkt i Edward Luttwaks marindiplomatiska teori kommer jag att anlÀgga ett svenskt perspektiv pÄ det subtila förhÄllningssÀtt pÄ den marina diplomatin som Àr rimlig i förhÄllande till vÄrt lands storlek pÄ flotta samt de ambitionsnivÄer som Àr rimliga för en smÄstat. En smÄstats teori, kommer att beskrivas och prövas mot det svenska sjöförsvarets förehavanden under Ären 1945-1950. Denna teori, smÄstaters stödjande inducering kategoriseras i stöd till humanitÀra insatser, stöd till civil sjöfart och handel samt till örlogsbesök.Analysen visar att de handlingar som sjöförsvaret genomförde under denna tidsperiod finner en överrensstÀmmelse i de nya kategorierna av induceringsteorin..

Syftet med studien Àr att belysa kommunikationen mellan sjuksköterskorna pÄ SAH och hospice dÄ patienter lÀggs in pÄ hospice för en stödplats. Syftet Àr Àven att finna svar pÄ om det finns eventuella brister och/eller styrkor i denna kommunikation samt att finna förslag till förbÀttring. Tio sjuksköterskor i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades enligt innehÄllsanalys dÀr tre huvudkategorier och fjorton underkategorier framkommit. Huvudkategorierna innefattar brister, styrkor och förslag till förbÀttring.

Fo?rbra?nning av traditionellt fartygsbra?nsle medfo?r utsla?pp av a?mnen som har negativa effekter pa? miljo?n. Uppkomsten av stra?ngare internationella regler ga?llande utsla?pp fra?n sjo?fartstrafiken kra?ver ett skifte fra?n det konventionella marina bra?nslet tjockolja till alternativ med la?gre utsla?pp. Va?gkraft och metanol a?r tva? mo?jliga alternativ inom sjo?farten som kan uppfylla de internationella regleringarna fo?r utsla?pp, och har i denna studie ja?mfo?rts med tjockolja.

Extreme programming (XP) Àr en av flera lÀttrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebÀr att arbetssÀttet Àr strukturerat pÄ ett sÀtt som gör att systemets innehÄll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemÄl under projektets gÄng. Dessa metoder Àr alltsÄ anpassade för att hantera förÀndrade kravbilder under pÄgÄende projekt. Principen Àr att framtiden Àr förÀnderlig, varför det behövs utveckling som stöder förÀnderlighet.Kunden ges en betydelsefull roll i lÀttrörliga utvecklingsprojekt.XP bestÄr av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastÄende (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sÀgas utgöra en metod i bemÀrkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod.VÄr huvudsakliga frÄga som besvaras i uppsatsen Àr hur XP kan anvÀndas.

I tolkningen av vad en doktrin Àr, sÄ finns bÄde ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhÄllningssÀtt som gÀller och förvÀntas av Försvarsmaktens personal. Det innebÀr att man skulle kunna förvÀnta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sÀgas gÀlla efter försvarsbeslutet 2004. FrÄgan blir dÄ om de tre svenska arenadoktrinerna Àr tillrÀckligt tydliga i att poÀngtera detta. Denna uppsats försöker dÀrför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns nÄgot fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i sÄ fall finns nÄgon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen bestÄr av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat pÄ tvÄ definierade indikatorer av fokuseringarna.Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en mÀrkbart större fokusering vid internationella insatser Àn vad de andra gör.

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tvÄ olika samtalsaktiviteter, i moderna sprÄk spanska, pÄverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnÄr meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgÄtt frÄn Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare sjÀlva anvÀnder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstÄ i samtalet. Enligt CA Àr sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebÀr att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansÀttning av samtalare.Med hjÀlp av videoinspelad observation har CA anvÀnts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i tvÄ olika samtalsaktiviteter pÄ spanska, en med bild och en utan bild.  Undersökningens resultat visar att det inte Àr den fysiska nÀrvaron eller frÄnvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör dÄ de interagerar. Det Àr hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehÄll som ger upphov till skillnader i hur de anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter.I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra.

I Nacka kommun pÄgÄr sedan 2008 ett projekt med att skapa tvÄ museer i FisksÀtra. De tvÄ museerna bestÄr dels av ett historiecenter som berÀttar om Slaget vid StÀket 1719 dÄ svenska och ryska styrkor drabbade samman, dels bestÄr det av FisksÀtra museum 2.0 dÀr FisksÀtraborna fÄr dela med sig av sina egna berÀttelser frÄn platsen. Syftet med museerna Àr bland annat att skapa identitet och inkludering i samhÀllet och att locka fler besökare till omrÄdet kring StÀket och Skogsö. Med hjÀlp av bland annat modeller, arkeologiska fynd och ett skylt- och guideprogram vill man förmedla BaggenstÀkets historia och en basutstÀllning kommer att finnas i FisksÀtra Marina. MÄnga utstÀllningar anvÀnder sig av texter för att berÀtta om föremÄl och företeelser i utstÀllningen.

I havet finns det flertalet olika bakteriearter, alltsĂ„ en hög diversitet vilket teoretiskt sett borde betyda en hög funktionalitet. I denna studie har vi undersökt hur bakteriers funktionalitet och diversitet pĂ„verkas av förĂ€ndrad salthalt. TvĂ„ marina bakteriesamhĂ€llen har studerats och jĂ€mförts, dels ett SkagerraksamhĂ€lle samt ett ÖstersjösamhĂ€lle. Dessa tvĂ„ samhĂ€llen utsattes gradvis för hög respektive lĂ„g salthalt och efter avslutat experiment hade SkagerraksamhĂ€llet en lĂ„g salthalt dvs Östersjöbetingelse och ÖstersjösamhĂ€llet övergĂ„tt till hög salthalt (Skagerrakbetingelse). Resultatet av detta blev att bĂ„de funktionalitet och diversitet pĂ„verkades, vilket analyserades med Eco-plattor och DGGE (Denaturing Gradient Gel Electrophoresis).

Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka hur man i serien Äkta mĂ€nniskor vĂ€ljer att Ă„terskapa talsprĂ„kliga fenomen som pauser, tvekljud, stamningar, reparationer och samtidigt tal, i dialoger beroende pĂ„ om karaktĂ€rerna som talar Ă€r hubotar, en typ av robot, eller mĂ€nniskor. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur dessa dialoger förhĂ„ller sig till de tvĂ„ samtalsstilarna respekt- och hĂ€nsynsstilen och nĂ€rhets- och engagemangsstilen beroende pĂ„ talarens arttillhörighet. Materialet bestĂ„r av nio dialoger frĂ„n seriens andra sĂ€song som fanns tillgĂ€nglig pĂ„ SVT play under vintern 2013?2014. Dialogerna transkriberades med hjĂ€lp av CA-analys.

Kommunikation och interaktion Àr viktigt för att utveckla bÄde sprÄklig och social kompetens. Barn som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) fÄr dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svÄrt kan det vara att interagera och dÀrigenom skapa relationer med jÀmnÄriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jÀmnÄriga, speciellt hur de bygger upp och upprÀtthÄller gemensam förstÄelse i samtal. Studien innefattade tvÄ unga pojkar som pÄ grund av cerebral pares (CP) saknade talförmÄga och dÀrför anvÀnde bliss som AKK.

De svenska sjöoperativa helikoptersystemen sÄg sitt ljus för första gÄngen pÄ 1950-talet. Sedan denna pionjÀrÄlder har dessa system varit en del av den svenska marina krigföringen. Men vilken pÄverkan har de i realiteten haft pÄ denna krigföring och hur har den svenska taktiken pÄverkats av helikoptersystemen?  Syftet med denna uppsats Àr att Àr utröna detta genom att belysa tre Ärtionden som har varit av stor vikt för det svenska marinflyget: 1960-talet, 1980-talet samt 2000-talet.För att lÀttare pÄvisa vilken effekt dessa system har haft pÄ den svenska marina krigföringen sÄ utgÄr denna uppsats ur den teori som inom krigsvetenskapen kallas för kombinerad bekÀmpning. Denna teori behandlar de fenomen och fördelar som uppstÄr dÄ flera vapensystem och/eller vapenslag kombineras för att uppnÄ en synergieffekt pÄ slagfÀltet.

Kommunikation och interaktion Àr viktigt för att utveckla bÄde sprÄklig och social kompetens. Barn som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) fÄr dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svÄrt kan det vara att interagera och dÀrigenom skapa relationer med jÀmnÄriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jÀmnÄriga, speciellt hur de bygger upp och upprÀtthÄller gemensam förstÄelse i samtal. Studien innefattade tvÄ unga pojkar som pÄ grund av cerebral pares (CP) saknade talförmÄga och dÀrför anvÀnde bliss som AKK.