Förhållandet mellan teknik och taktik är svårt att fastställa. Klart är dock att de påverkar varandra.Uppsatsen syftar till att pröva Öhrns teori om förhållandet mellan ny teknik och taktikutvecklingen, som består av tre slutsatser som skall uppfyllas för att gynnsamma förutsättningar för taktikutveckling ska äga rum. Prövandet genomfördes genom att ställa teorin mot införandet av Stridsfordon 90 i svenska armén som slutfördes under 1990-talet. Genom att skapa hypoteser baserat på Öhrns teori har stridsfordonets roll som tekniksystem på kompani- och bataljonsnivå i svenska armén undersökts.Studien resulterade i att Öhrns teori i hög grad var tillämpbar på det valda markfallet. Stridsfordon 90 kunde konstateras vara ett för kompaniet större tekniksystem och hade en taktik som anpassats för sina speciella förmågor, kombinerat med att organisationen, Försvarsmakten, hade förutsättningar att genomföra en medveten taktikutveckling.

A decision has been made that the Swedish and the Finnish Navy will expand their cooperation by creating the ?Swedish-Finnish Naval Task Group? (SFNTG).Based on Michael Codner?s theory of interoperability, this essay?s aim is to investigate if the Swedish and the Finnish currently are interoperable with each other, due to their military strategic concepts.According to Codner, similarities between the cooperating nation?s military strategic concepts are required in order to reach a high degree of interoperability. This essay will analyze and compare Sweden and Finland?s military strategic concepts, based on three categories; Global Projection, Territorial Defence and Combat Capability.The conclusion is that there are differences between the Swedish and the Finnish military strategic concepts in every category, of varying degrees. By looking at the results of this investigation, it is clear in what direction the two nations have to adapt their concepts to enable a high degree of interoperability for the future of the SFNTG..

Titel: Mäklarens väg till framgång - Taktik och metod för resultat och vinstmaximering.Datum:2010-04-25Författare:Christofer Svensson Gustav Johansson Företag:Fastighetsbyrån, Svensk Fastighetsförmedling, M2, ERA, Bjurfors och HusmanHagbergNyckelord: Fastighetsmäklare, Förtroende, Bostadsrätter, Försäljningsprocess, Lockpriser, Kommunikation, Homestyling, Budgivning och UtgångsprisProblem: Hur kan fastighetsmäklare i storstäder med hög bostadsomsättning genom taktik och metod påverka sitt resultat?Syftet med denna uppsats är att förklara tillvägagångssättet för hur fastighetsmäklare arbetar för att uppnå det maximala resultatet genom olika taktik- och metodval.Metod: Vi har i vår uppsats valt att använda oss av den kvalitativa metoden då den lämpar sig bäst när det gäller insamling av data i vår empiri. Detta genomför vi genom djupgående intervjuer med fastighetsmäklare verksamma i Göteborg och som mestadels arbetar med upplåtelseformen bostadsrätt.Slutsats: Bostadsrättens utgångspris sätts i de flesta fall till marknadsvärdet. Det beräknas huvudsakligen med ortsprismetoden och efter bostadsrättsföreningens ekonomi som i sin tur styr månadsavgiften. Dessa anser vi vara mest tillförlitliga när det gäller att göra en korrekt bedömning av marknadsvärdet.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur den nya särskilda taktiken vid ingripande mot folkmassa (IMF) kommer att se ut. Eftersom det här arbetssättet är så pass nytt och ännu inte trätt ikraft, har det mesta av materialet som vi tagit del av kommit från en RPS-rapport som utarbetats av personer i den nationella arbetsgruppen, samt från en intervju med en person som kommer att beröras av resultatet i rapporten. Vi har utifrån materialet valt att begränsa oss till fem frågeställningar, varför vill man byta från den gamla IMF till den nya särskilda taktiken, vilka är förändringarna i taktiken, vilka förändringar införs i polismannens kroppsskyddsutrustning, vilka förändringar införs beträffande de fordon som används, vilken nytta skulle ett maskeringsförbud göra?. Med detta bakgrundsmaterial så har vi kommit fram till att huvudskälet till varför RPS vill byta taktik, är att förhindra att nya situationer uppstår likt den som inträffade i Göteborg 2001.

Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens målbild 2010. Den övergripande frågeställningen är om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersättas av internationella övningar. Tre förband som kan tänkas ingå i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrån kraven på förmåga till väpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk Målsättning. Väpnad strid är ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen består av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav på förmågor som ställs i TOEM.

De empiriska beskrivningarna av förhållandet mellan taktik och teknologi är svagt problematiserad. Krigsvetenskaplig litteratur indikerar att taktiken har ett inflytande på teknologiutvecklingen ibland och ibland inte. Varför påverkar taktiken ibland teknologiutvecklingen medan den vid andra tillfällen inte påverkar?Syftet med den här uppsatsen är att bidra till teoribildningen för taktikens påverkan på teknologiutvecklingen genom att undersöka under vilka förutsättningar taktik påverkar teknologin. Undersökningen ska ge förslag på orsaker till att taktiken påverkar teknologiutvecklingen samt det kausala förhållandet däremellan utifrån de utvalda typfallen.  Därigenom bidrar undersökningen till teoribildningen och vidare vetenskaplig prövning inom det bristfälligt utforskade området.

Den här uppsatsen undersöker förhållandet mellan logik, dialektik, retorik och eristik och ämnar skapa en översiktbild av de olika argumentationsteorierna genom ett konceptuellt ramverk som består av argumentationsstrategier, -taktiker och ?tekniker. Det konceptuella ramverket testas genom denna uppsats och samtidigt som den undersöker teorierna så testar teorierna det konceptuella ramverkets funktion. Uppsatsen påvisar det relationskontinuum som de olika teorierna har till varandra sett utifrån påverkans grad och förhållningssätt samtidigt som uppsatsen utvecklar ett nytt sätt att jämföra argumentationsteorier på. Uppsatsen är av normativ karaktär och argumentationsteorierna därefter.Nyckelbegrepp: logik, dialektik, retorik, eristik, strategi, taktik, teknik.

Polisen har utvecklat ett nytt koncept, ?Nationell Bastaktik?, man samlade ihop kompetens från Sveriges olika polismyndigheter som låg till grund för utformningen av taktiken. Bastaktiken syftar till att ha en gemensam nationell taktik vid vardagliga polisiära situationer. Bastaktiken är uppbyggd av tre olika förhållningssätt, mentalt, kommunikativt och grundläggande taktiskt. Man har tidigare erfarenhet av problemen som uppkommer när poliser från olika polismyndigheter ska samarbeta med varandra ex, polismorden i Malexander.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka vilka behov av satsning på reduktion avelektriska undervattenssignaturer som föreligger ur ett taktiskt perspektiv.Uppsatsen redovisar även bakgrunden till signaturerna samt vilka möjligheter som finns tillreduktion av desamma.En framtida hotbild innefattande minor och spaningssystem med sensorer avseendeelektriska signaturer ställer nya och högre krav på en fartygsplattform. Ett uppträdande inomramen för fredsbevarande operationer i kustnära områden med en undervattensmiljö skildfrån den på svenskt territorium ställer krav på möjlighet att mäta och om möjligt justera enplattforms elektriska signaturer i syfte att reducera undervattenshotet, inte minst i sambandmed minröjningsoperationer.En genomlysning av brittisk och svensk marin doktrin görs i syfte att finna tecken på attbehovet av signaturreducerande åtgärder återfinns i de dokument som tjänar som ledstjärnorför utnyttjande av marina stridskrafter i en nära framtid.Egenskyddet, samt säkerställande av egna systems prestanda, kommer att krävalågsignaturuppträdande ur alla aspekter. För att kunna utnyttja framtida tekniskasignaturreducerande system i ett taktiskt syfte krävs en förhöjd utbildningsnivå hos densjögående personalen..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en av de eviga militärteoretiska frågorna, teknikens inverkan på taktiken och vice versa. För att begränsa omfattningen och öka möjligheterna att erhålla mer specifika slutsatser har uppsatsen avgränsats till en maritim kontext. Uppsatsens problemformulering lyder:Utifrån den givna litteraturen, diskutera om teknik och resurser bättre förklarar framgång i marina operationer än taktiskt och operativt uppträdande.Framgång i den maritima arenan har definierats som en styrkas förmåga att etablera eller bestrida herravälde till sjöss. Undersökningen har syftat till att utröna om begreppsparen teknik och resurser eller taktik och operativt uppträdande är mest framkomlig väg när herravälde skall etableras eller bestridas. Empirin för uppsatsen består av ett antal sjömaktsteoretiker som använts under utbildningen vid Försvarshögskolans chefsprogram.Slutsatsen för uppsatsen är inledningsvis att samma förmågor avgör graden av framgång för en sjöstyrka att etablera som att bestrida ett herravälde till sjöss.

Strid i urban miljö är mycket komplex och utmärks av en föränderlig miljö och med en motståndare som kan uppträda i alla dimensioner. Antalet operationer i denna miljö bedöms öka i framtiden. Motståndaren har utvecklat sin taktik som ett svar på den teknik och stridsteknik som vi använder. För att utbilda och öva används reglementen som beskriver en fiktiv motståndare och det förutsätts att denne är relevant och uppför sig på ett adekvat sätt. Uppsatsens syfte är att pröva om den beskrivning av motståndarens taktiska uppträdande i urban miljö som finns i våra reglementen och anvisningar är rimlig.

Det skedde i mitten av sextiotalets Sverige en remarkabel förändring i den svenska utrikespolitiken. En aktivering tog form som innebar ett större svenskt deltagande internationellt. Det yttrade sig framförallt i en stark moralisk hållning med kritik som vapen.Vi frågar oss om aktiveringen kan betraktas som ett sätt att ta fokus från inrikesproblem. Är förändringen en taktik av Socialdemokraterna för att stärka sin maktposition? Genom en ?mest lika?-analys jämför vi perioderna 1945-1964 och 1965-1976 för att hitta förklaringar till förändringen.

Det finns de som menar att taktiska beslut allt som oftast är baserad på en helt omedveten kraft, trots att faktorer som motståndaren, egna styrkor och geografi, för att nämna några, verkar vara de som avgjorde ett taktiskt beslut. Denna omedvetna kraft kan vara av kulturell art och därför upplevs den naturlig. Något som är naturligt utsätts inte för medveten reflektion och därför tillåts den kontrollera dess medlemmar. Detta är uppsatsens identifierade problemområde och det är här som uppsatsen fokuserar.Denna uppsats försöker sätta ord på denna kulturella yttring, denna taktiska kultur som verkar kring beslutsfattare i alla nivåer. Dilemmat är dess naturliga yttring, och problematiken att medvetengöra den samma.

Risken för ett fullskaligt krig i svensk miljö och terräng, för vilken den svenska taktiken är utvecklad, ter sig mer och mer avlägsen. Däremot ser vi en ständig utveckling mot ökat deltagande i internationella insatser, varav ett flertal av världens konflikthärdar finns i ökenmiljö. Det är därför inte omöjligt att svenska pansarförband kan komma att sättas in i en miljö som motsvarar Persiska Viken 1991Som kriget 1991 visar är den amerikanska taktiken väl lämpad för krigföring i ökenmiljö medan den svenska är helt oprövad i ett reguljärt slag i dylik miljö. Därför är det intressant att jämföra dessa två koncept för att undersöka huruvida ett svenskt pansarförband har möjlighet att uppnå god effekt och nyttja armétaktiken i en kontext som skiljer sig från den ordinarie.Syftet med uppsatsen är således att undersöka huruvida det svenska taktiska konceptet är tillämpbart i en annan miljö än den svenska. Frågor som uppsatsen ämnar besvara är:Hur skiljer sig svensk taktik med mekaniserade förband mot amerikansk?Är nuvarande svensk pansartaktik tillämpbar i ökenmiljö?Hur stor inverkan har ökenmiljö och ökenterräng på taktik och metoder? .

Abstract:The old established description gunboat diplomacy has in modern time changed to a broader and more nuanced definition called maritime diplomacy. But what is maritime diplomacy and how is it described? This essay analyses the theories from the Englishman James Cable and the American Edward Luttwak. Both Cable and Luttwak represent nations which have a global security interests and deploy their maritime forces worldwide. The foundation for their theories is power politics.