Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda är ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus på det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnå dessa syften har målet varit att undersöka hur en av Växjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hänsyn till Växjö kommuns mål och landskapets förutsättningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av områdets historia och förutsättningar som senare legat till grund för analysarbetet.

Tävling som arbetsform kan vara en del av landskapsarkitektyrket. Kommuner och privata aktörer utlyser ofta landskapsarkitekturtävlingar, i samband med nya projekt. Redan under studietiden kan studenter prova på denna arbetsform, som för framtiden kan ge en bra erfarenhet och bli en merit att visa upp som referensprojekt. Linköpings kommun har, i samband med planering av en ny stadsdel, Vallastaden, initierat en allmän tävling. Uppdraget är att omgestalta den redan befintliga lekplatsen Lill-Valla, en attraktiv mötesplats som får utstå hårt tryck och slitage. Målet med detta kandidatarbete är att genomföra ett gestaltande tävlingsförslag som ska vara Linköpings kommun tillhanda den 28 maj 2012.

Vi har i vårt arbete utformat en affärsplan för vår egen affärsidé. Den bygger på en butik somsäljer svenska klädesmärken och har en espressobar i ett. Från affärsidén har vi skapat en egenaffärsplan utifrån de vanligaste faktorerna som en affärsplan ska innehålla vilket ärmarknaden, konkurrenterna, finansiering och risker. I ett nystartat företag utgör den förstaaffärsplanen hela företagets grund.Våra problemformuleringar i arbetet är; Hur ser marknaden och konkurrensen ut? Vilket ärvårt unika kunderbjudande? Finns det någon lönsamhet? Dessa problemformuleringar harformat vårt arbete och varit grunden till våra undersökningar.Mingels affärsidé är att erbjuda fika tillsammans med shopping av svenska märkeskläder påSödermalm i Stockholm.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg står inför stora planer på förändring. Under de kommande åren planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker också tidigare exempel på hur man gjort tidigare och tittar närmare på NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, Kødbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. Därefter härleds exemplen i de europeiska städerna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktär. Först ut är den brända tomten i Brunnsparken, hädanefter för enkelhetens skull benämnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och där man nu väntar på att nybyggnation ska påbörjas. Platsen har huserat tillfälliga lösningar under kortare perioder, däribland en Speakers corner.

Hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå har blivit populärt under de senaste åren. Det har byggts flera nya stadsdelar i Sverige med en hållbarhetsprofil och det pågår ett arbete med att ta fram ett svenskt certifieringsverktyg och en svensk standard för hållbara stadsdelar. Traditionellt har det varit stort fokus på byggnadsnivå inom hållbar stadsutveckling. Att fokusera på stadsdelsnivå gör det möjligt att betrakta byggnaderna i relation till omgivningen och på så sätt skapas ytterligare förutsättningar att nå en hållbar stadsutveckling. Denna rapport är en del av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun med syfte att utveckla ett processtöd för hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå.

This Masters Thesis includes a survey of recreational habits and the attitudes towards forests of the people of Sätra, a suburb of the city of Gävle. The study also includes the planning and design of a forest suited for education in the same part of the city. The thesis is a part of a project called Tätortsnära skog, commissioned by the Swedish forest agency. The project aims to survey the recreational habits of the general public in the regions of Dalarna and Gävleborg. Tätortsnära skog is focused on cities with a population of more than 20 000 inhabitants, of which Gävle, Sandviken, Falun and Borlänge all fall within the category.

Ett övergripande mål med ämnesvalet till denna uppsats var att belysa det ibland förbisedda men nära förhållandet mellan den byggda miljön och trafikplanering. För att synliggöra denna relation valdes ett socialt perspektiv med utgångspunkt i statistik över var människor väljer att bosätta sig. Syftet var sedan att undersöka sambandet mellan populära boendemiljöer och utformningen av deras trafiksystem. Utifrån mycket skiftande popularitet mellan olika stadsdelar i Göteborg identifierades 20-talsstadsdelen Kungsladugård som ett specialfall och två relevanta referensobjekt, Brämaregården och Högsbohöjd, valdes för att pröva trafiksystemens inverkan på dessa boendemiljöers popularitet. Studiens frågeställningar är: Finns det ett samband mellan boendemiljöers popularitet och: dess trafiksystem och parkeringslösningar? dess omgivande trafikstruktur med olika grad av barriärverkan? Brämaregården valdes för att i första hand pröva den andra frågeställningen då stadsdelen ligger utmed en tungt trafikerad motorled och godsjärnvägsspår men i övrigt har många likheter med populära Kungsladugård.

Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en blandad markanvändning där bostäder kan ingå. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde.

SAMMANFATTNING Jag har velat göra ett förslag på utformning och växtval till en skuggig innergård i Malmös äldsta stadsdel, Gamla väster. Där ligger bostadsrättsföreningen Västerut som tycker att deras gård behöver förnyas och bli mer grönskande. Föreningen har dessutom önskemål om att gården ska vara barnvänlig och lättskött. För att kunna göra ett ståndortsanpassat växtval till platsen har jag undersökt vilka problem som kan finnas när det gäller marken, jorden och klimatet i urban miljö och vilka åtgärder man kan vidta för att avhjälpa dessa problem och förbättra villkoren för växterna. I ett extremt läge, när man vill framhäva en viss karaktär och det ska vara lättskött och hållbart samtidigt som det är frodigt grönskande krävs det att man är extra noggrann med växtvalet och förberedelserna innan plantering. Genom att utföra en enkätundersökning bland de boende i fastigheten fick jag svar på hur de vill att deras gård ska vara och hur de vill använda den.

Ett övergripande mål med ämnesvalet till denna uppsats var att belysa det ibland förbisedda men nära förhållandet mellan den byggda miljön och trafikplanering. För att synliggöra denna relation valdes ett socialt perspektiv med utgångspunkt i statistik över var människor väljer att bosätta sig. Syftet var sedan att undersöka sambandet mellan populära boendemiljöer och utformningen av deras trafiksystem. Utifrån mycket skiftande popularitet mellan olika stadsdelar i Göteborg identifierades 20-talsstadsdelen Kungsladugård som ett specialfall och två relevanta referensobjekt, Brämaregården och Högsbohöjd, valdes för att pröva trafiksystemens inverkan på dessa boendemiljöers popularitet. Studiens frågeställningar är: Finns det ett samband mellan boendemiljöers popularitet och: dess trafiksystem och parkeringslösningar? dess omgivande trafikstruktur med olika grad av barriärverkan? Brämaregården valdes för att i första hand pröva den andra frågeställningen då stadsdelen ligger utmed en tungt trafikerad motorled och godsjärnvägsspår men i övrigt har många likheter med populära Kungsladugård.

Kibera kallas ofta för ?Afrikas största slumområde? och för många är området, tillsammans med många andra, ett bevis för att stadsplanering är enormt viktig. Men även när det inte sitter en yrkesman och tar beslut, sker någon slags planering. De boende styr sin närmiljö, de kämpar för att skapa ett hem i på en plats, där infrastruktur och samhällsfunktioner är nästan obefintliga. Därför är det intressant att ta reda på vad det är människorna satsar på, vad det är som blir viktigt i Kibera. Målet med arbetet är att hitta vad de boende själva valt att förlägga i sin bostadsmiljö, då ingen översiktlig planering sker på högre nivå.

Hammarby Sjöstad, är en ny stadsdel som för närvarande (2003) byggs i södra Stockholm. I Hammarby Sjöstad finns inga industrier och dagvattnet tas omhand separat vilket innebär att ett renodlat hushållsspillvatten bildas. Det erbjuder således möjlighet att kontrollmäta hushållens andel av farliga ämnen i avloppsvattnet och jämföra med andra typer av avloppsvatten. Bostadsområdet har högt uppsatta miljömål och vattenbesparande utrustning har installerats samtidigt som materialval och information ska hjälpa till att göra avloppsvattnet från området renare än från andra områden. Syftet med detta examensarbete var att karaktärisera sammansättningen på avloppsvattnet från hushållen i Hammarby Sjöstad och att dra paralleller till sammansättningen på hushållsspillvatten i övriga Sverige.

I en generalplan från 1968 planeras den nya Göteborgsstadsdelen Angered som en blivande förstad för en befolkningstillväxt som kan uppgå till 175 000 människor år 2000. Den bostadsbrist som Göteborg led av när generalplanen upprättades slogs redan i mitten på 1970-talet över till ett bostadsöverskott vilket resulterade i att byggnationen av Angered stannade av. Till följd av att planerna endast delvis realiserades är Angered idag en glest bebyggd stadsdel bestående av utspridda bostadsöar, separerade av breda bilvägar och stora naturområden. Stadsdelen är dåligt ihopkopplad med övriga delar av Göteborg och är en utav stadsdelarna i Göteborg med högst andel arbetslösa och bidragstagande invånare. Angereds fysiska miljö utgör ingen god förutsättning för en hållbar utveckling.

Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en blandad markanvändning där bostäder kan ingå. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde. Fram till 1880-talet fylldes området ut och Gullbergsvass började fungera som infart för tågtrafiken till Göteborg.

Norra Djurgårdsstaden, en ny stadsdel i Stockholms innerstad, utvecklas av Fortum och ABB till ett "smart elnät". Det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden kommer att bestå av den samling integrerade tekniska lösningar som ska möjliggöra att elnätet och dess abonnenter kan bidra till en hållbar utveckling samt anpassa elmarknaden till människors liv och ett optimalt utnyttjande av energi. Tillförlitlighet, energieffektivitet, förnybar elproduktion från vindkraft och solceller samt integration av elfordon är fokusområden för det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden. Drift- och underhållskostnader för Fortum i Stockholms elnät är uppskattningsvis cirka 38 miljoner SEK. Det ligger därför ett stort intresse hos energibolag som Fortum att optimera och effektivisera underhållet av elnätet.