I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad bilanvändning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste åren i ett flertal europeiska länder, däribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det här arbetet syftar därför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet på en medelstor svensk stad, i det här fallet Kristianstad.

Inre erosion, som är orsaken till 1/3 av alla dammbrott och skador på fyllningsdammar, bildas när det naturliga läckagevattnet genom dammen för med sig eroderat material. Sjunkgropar på dammkrönet bildas då jordmaterial successivt rasar ner där ett jordunderskott utvecklats till följd av erosionen. Då dessa hål på markytan upptäcks, har i regel erosionen pågått länge. Det finns rapporterade skador på fyllningsdammar som föregåtts av grumligt vatten nedströms dammen. Att övervaka grumligheten, även kallad turbiditeten, på läckagevattnet, kan ge en god bild av dammens status beträffande inre erosion.

I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad bilanvändning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste åren i ett flertal europeiska länder, däribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det här arbetet syftar därför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet på en medelstor svensk stad, i det här fallet Kristianstad.

Inom MoDo Skog AB pågår för närvarande en nyindelning av skogsmarksinnehavet på ca 680 000 ha i norra Sverige. Nyindelningen, vilken beräknas vara avslutad 1998, genomfårs i tre steg. Inledningsvis utförs en förtolkning med hjälp av flygbilder och avancerade stereoin­ strument. Därefter görs en subjektiv fåttkontroll av samtliga bestånd äldre än 30 år och slutli­ gen en objektiv kontrolltaxering av 2-5% av antalet bestånd. En nyindelning av detta slag är mycket kostsam och tidsödande.

Rapporten omfattar dels en fallstudie avseende lägesnoggrann heten på Fastighetskartans fastighetsgränser (del 1), dels en instruktion ror gränsvård (del 2). Lägesnoggrannheten har avsett två variabler: avstånd och areal. Avstånd har dock inte mätts på vanligt sätt i både x­ och y-led, utan med en GIS-analys via distansoperationer i vektordata mellan olika typer av objekt, avseende punkter och linjer. Areal grundas på en GIS-analys via överlagring i vektordata, avseende polygoner på polygoner. Kartans gränser har järnrörts med på marken utmärkta och hävdade gränser inom ett område i södra Sverige.

Ensilering innebär syrefri konservering av vallfoder med hjälp av mjölksyrebakterier där aktivitet av oönskade mikroorganismer såsom klostridier och enterobakter bör förhindras. Ett vallensilage med bra näringsinnehåll och god hygienisk kvalitet kan ge hög konsumtion och produktion hos mjölkkor. Syftet med studien var att studera effekten av förtorkningsteknik och tillsatsmedel på ensilagets hygieniska kvalitet samt konsumtion och produktion hos mjölkkor. I försöket ingick tre förtorkningsmetoder och tre tillsatsmedelsbehandlingar, det vill säga totalt nio behandlingar. Förtorkningsmetoderna var bredspridning, enkelsträng och dubbelsträng och tillsatsmedelsbehandlingarna var två kemiska preparat; Promyr NF (> 75 % myrsyra, < 25 % propionsyra och salter av organiska syror; Perstorp AB, Perstorp, Sverige) och Kofasil Ultra (natriumnitrit, natriumbensoat, hexametylentetramin och natriumpropionat; Addcon Nordic A/S) som jämfördes med ett kontrolled utan tillsats. Studien genomfördes under hösten 2007 på Nötcenter Viken med 48 kor.