Mediefenomenet podcast har slagit igenom ordentligt i Sverige det senaste året och två av demest populära drivs av fyra män. Alexander Schulman och Sigge Eklund med ?Alex ochSigges podcast? samt Filip Hammar och Fredrik Wikingsson med ?Filip och Fredrikspodcast?. Podcasten öppnar upp för samtal fria från tidsbundenhet och producentstyrda Manusså som den traditionella radion är upplagd vilket banar väg för mer förtroliga och personligasamtal deltagarna emellan. Jag tycker att det är intressant att ur ett maskulinitetsperspektivgranska vad männen i den här offentliga miljön väljer att tala om men också hur de gör det.Deltagarnas vänskap gör det intressant att studera homosocialiteten dem emellan.Syftet med studien är att studera hur dessa män talar med varandra i det offentligapodcastmediet, vilka maskulinitetstyper som framkommer i samtalen och hurhomosocialiteten deltagarna emellan ser ut, samt om samtalen skiljer sig åt eller liknarvarandra ur dessa aspekter.

Mediefenomenet podcast har slagit igenom ordentligt i Sverige det senaste året och två av demest populära drivs av fyra män. Alexander Schulman och Sigge Eklund med ?Alex ochSigges podcast? samt Filip Hammar och Fredrik Wikingsson med ?Filip och Fredrikspodcast?. Podcasten öppnar upp för samtal fria från tidsbundenhet och producentstyrda Manusså som den traditionella radion är upplagd vilket banar väg för mer förtroliga och personligasamtal deltagarna emellan. Jag tycker att det är intressant att ur ett maskulinitetsperspektivgranska vad männen i den här offentliga miljön väljer att tala om men också hur de gör det.Deltagarnas vänskap gör det intressant att studera homosocialiteten dem emellan.Syftet med studien är att studera hur dessa män talar med varandra i det offentligapodcastmediet, vilka maskulinitetstyper som framkommer i samtalen och hurhomosocialiteten deltagarna emellan ser ut, samt om samtalen skiljer sig åt eller liknarvarandra ur dessa aspekter.

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

Datum: 2007-06-21Författare: Gottvall, MariaHolmqvist, ElinNivå/utbildning: D-nivå (Magisternivå) FöretagsekonomiHandledare: Nils Wåhlin, Niklas WahlströmTitel: Kunskap väger tungt men är lätt att bära ? en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehovProblem: ?Hur väl möter stora företag inom verkstadsindustrin de osynliga mellanchefernas behov av fortbildning??Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma och öka förståelsen för osynliga mellanchefers fortbildningsbehov vid Scania AB i Södertälje, genom att:? Identifiera osynliga mellanchefer.? Utveckla förståelsen för de osynliga mellanchefernas profiltillhörighet.? Jämföra de osynliga mellanchefernas syn på dess fortbildningsbehov med deras chefs syn på detta behov.? Identifiera eventuella skillnader mellan två avdelningar angående osynliga mellanchefers fortbildningsbehov.? Utveckla förståelsen för brister och möjligheter i den nuvarande fortbildningen.Metod: För att kunna besvara problemformuleringen och uppfylla uppsatsens syften har vi använt oss av både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi har sammanlagt genomfört fjorton semistrukturerade intervjuer samt genomfört en elektronisk enkät med nio av dessa respondenter. Tanken med denna uppsats är att försöka utveckla förståelsen för och om möjligt generera ny kunskap om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov, vilket även innebär att vårt teoretiska ramverk främst ligger till grund för att ge läsaren en bakgrund och förståelse till det problem vi studerar. Vårt angreppssätt kommer såtillvida att till största delen vara fokuserat på ett induktivt angreppssätt med svaga deduktiva inslag, vilket även stämmer väl överens med vårt val av en hermeneutisk kunskapssyn.Resultat/slutsatser: Den slutsats vi kommit fram till angående hur väl stora företag inom verkstadsindustrin möter de osynliga mellanchefernas behov till fortbildning anser vi att Scania AB, i detta fall, inte möter behoven till den grad som kan anses vara önskvärt.

Vädret är ett viktigt fenomen som spelar en betydande roll i våra liv. I Sverige är det ett populärt ämne att prata om då nya bekantskaper inleds. Det är också någonting som påverkar oss i vår dagliga rutin och hur vi planerar vår tid. Vi har möjlighet att ta del av väderprognoserna från en rad olika medier som bland annat TV, radio, tidningar, Internet, text-TV och så vidare. Ett av de medier vi vänder oss mest till är TV.

Finns det något alternativ till växtlistor när vi Alnarpsstudenter studerar lignoser ute i parken? Växtlistorna ger endast svenskt och vetenskapligt namn men ingen annan information och har därför sina begränsningar för oss studenter när vi studerar växterna på plats i parken. Lösningen finns och är ingalunda unik. Att kunna lyssna på fakta om växterna i parken är inte bara praktiskt och enkelt, det kan också ge mer och bättre information som ökar våra kunskaper om dem. Syftet med min uppsats är att belysa vilka fakta studenter och lärare vill lyfta fram vid inlärning av växter i Alnarp och med det som utgångspunkt skapa en inspelad ljudfil som mall för framtagning av ljudfiler för auditiv inlärning av växter vid SLU i Alnarp. Mina forskningsfrågor är: ?Vilken information vill studenterna kunna lyssna på när de studerar växter? ?Vilken information tycker lärarna är relevant för studenterna att lyssna på? ?Hur kan en prototyp utformas så att den kan fungera som mall för framtida ljudfiler vad gäller innehåll och längd? Jag inledde mitt arbete med en undersökande fas för att få en bild av vad som gjorts inom området.

Målet med denna studie har varit att producera en kvalificerad text för att kunna skapa en bättre förståelse inför hur och varför företag väljer att kommunicera CSR. Inför arbetet med denna studie upplevde vi en förvirring om vad begreppet CSR innebär, och vidare att detta många gånger försvårar kommunikationen av det CSR som det enskilda företaget bedriver. Då betydelsen för vad CSR är skiljer sig åt finns det inget Manus för konceptet och därav såg vi ingen anledning till att granska företags CSR. Istället valde vi att studera CSR som användbar symbol för att kommunicera ett företags samhällsansvar. Med anledning av detta har vi undersökt hur utvalda företag ser på kommunikationen av det CSR som de bedriver samt vilka perspektiv som har betydelse för hur det kommuniceras.

I och med det stigande oljepriset har intresset för asfaltåtervinning ökat. Det oljebaserade bitumenet som är 6 viktprocent av asfalten och det som ger asfalten sin karakteristiska färg, lukt och egenskaper är en dyr produkt som asfaltstillverkarna vill utnyttja så många gånger som möjligt. Genom att använda upptagen asfalt igen i produktionen hoppas branschen på att spara på miljö och resurser samtidigt som det asfaltberg som annars skulle uppstå omsätts. År 2000 modifierades Skanskas första asfaltverk inom regionerna Syd och Sydost för varmåtervinning med kall inblandning av granulat i blandaren. I dagsläget har alla utom ett verk kall inblandning.

Från och med november 2013 finns det en beättarlåda i Robertsfors kommuns skolbibliotek som lärare i årskurs 1 har möjlighet att låna och använda i undervisningen. I den här uppsatsen undersöks berättarlådans syfte, förväntade effekter på elevernas skolprestationer och om det finns utrymme för vidareutveckling av berättarlådans innehåll och användningsområde. Vidare diskuteras berättarlådans potential som länk mellan de två yrkesgrupperna lärare och bibliotekarier. Detta eftersom det är ett objekt som skapats av en bibliotekspedagog med lärare och elever som avsedda användare. Elevernas inflytande på lådans utformning har en något margniell men lika viktig del i utvärderingen.