Sök:

Sökresultat:

369 Uppsatser om Manuellt analysläge - Sida 25 av 25

BOEL-lampan : Utveckling av en lampa för visualisering av elförbrukning i hemmet.

Den hÀr rapporten behandlar det examensarbete som har utförts pÄ avancerad nivÄ av Elin Engquist pÄ utbildningen Innovation och produktdesign vid MÀlardalens högtskola. Arbetet har utförts under vÄren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den stÀndigt ökande konsumtionen av hushÄllsel. Artefakten har under arbetets gÄng döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras.

Javarobot för att identifiera HTML-lÀnkar utan referenser.

World-Wide Web (WWW) skapades 1989 av Tim Berners-Lee vid CERN. Detta utgör en del av Internet som funnits sedan lÄngt tillbaka. HÀr kan privatpersoner, skolor, företag, myndigheter och mÄnga andra lÀgga upp information i form av hemsidor. Dessa hemsidor kan innehÄlla allt frÄn bara namn och adress till avancerade försÀljningssidor. Dessa sidor kan sedan nÄs av de som har tillgÄng till Internet eller WWW.Principen för publicering av information pÄ Internet Àr att den skall vara fri och tillgÀnglig för alla.

UtvÀrdering av markberedning och plantering pÄ SCA:s mark i Norrland 1998-2001 : föryngringsresultat efter 10 Är

Maskinell markberedning följt av manuell plantering Àr den vanligaste föryngringsrutinen efter en föryngringsavverkning i Sverige. MÄnga av de forskningsrön som dagens markberednings- och planteringsinstruktioner bygger pÄ Àr baserade pÄ Àldre fÀltexperiment. Uppföljningar av praktiska föryngringar i fÀlt kan bidra med kompletterande kunskap över vilka svÄrigheter som finns beroende pÄ stÄndort, terrÀngförhÄllanden etc. Dessa erfarenheter kan sedan anvÀndas till att utvÀrdera gÀllande arbetsrutiner och instruktioner. Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera kvaliteten i det praktiska markberednings- och planteringsarbetet pÄ SCA:s mark i Norrland.

Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats : Faktorer som pÄverkar trafiksÀkerheten för oskyddade trafikanter

I Sverige anvÀnds nollvisionen som strategi för att forma ett sÀkert vÀgtransportsystem. Nollvisionen innebÀr att mÀnniskor inte ska dödas eller skadas i vÀgtrafiken dÄ det anses oacceptabelt att vÀgtrafiken krÀver mÀnniskoliv. För att förhindra olyckor vidtas ÄtgÀrder, men hÀnsyn mÄste tas till att mÀnniskor gör misstag varför ocksÄ nollvisionen accepterar olyckor men inte sÄdana som leder till allvarliga personskador eller död.Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats har kommit att bli ett allt vanligare inslag i den byggda miljön dÄ de i regel Àr mindre utrymmeskrÀvande Àn traditionella trafikplatser sÄsom ruter-, klöver- och trumpetkorsningar. Avsaknaden av analyser huruvida trafikplatser med överliggande cirkulation pÄverkar trafiksÀkerheten Àr pÄtaglig. De förekommer vanligen i tÀtortsmiljö med höga trafikflöden vilket gör att en felaktig utformning skulle kunna fÄ stora konsekvenser.

Bucklingsanalys av spannmÄlssilo

SpannmÄl med varierande fuktighetsgrad kan lagras i kvadratiska silor med vÀggelement bestÄende av korrugerad plÄt. DÄ det lagrade spannmÄlet ska tömmas har det fuktiga spannmÄlet en tendens att fastna pÄ vÀggarna, vilket medför att spannmÄlet i efterhand mÄste avlÀgsnas manuellt. För att slippa denna tidskrÀvande process monteras en slÀt plÄt pÄ den korrugerade plÄten, för att pÄ sÄ vis hindra det fuktiga spannmÄlet frÄn att fastna. Om samma plÄtdimensioner för den korrugerade plÄten anvÀnds dÄ den slÀta plÄten Àr och inte Àr monterad kan vÀggelementen utsÀttas för buckling. Det hÀr examensarbetet handlar sÄledes om hur vÀggelementen ska dimensioneras för att strukturen inte ska utsÀttas för buckling.

Ergonomisk förbÀttring vid hanteringen av L1-prover pÄ provhanteringen: Förstudie pÄ SSAB EMEA AB i LuleÄ

Personalen pÄ provhanteringen upplever idag en del belastningsbesvÀr pÄ grund av den manuella hanteringen av L1-prover. Vissa besvÀr har upplevts under ett antal Är och för att minska risken för belastningsbesvÀr mÄste arbetsmomenten förÀndras. Dessutom kommer SSAB:s planerade kapacitetsökning av höghÄllfasta stÄl att innebÀra fler provtagningar och dÀrmed fler prover att hantera pÄ provhanteringen.Projektet Àr avgrÀnsat till att behandla de arbetsmoment som syftar till att förbereda L1-proverna för analys och som utförs i verkstaden pÄ provhanteringen. MÄlet med projektet Àr dels att presentera ett antal koncept för hur arbetsmomenten pÄ provhanteringen kan förbÀttras ur ett belastningsergonomiskt perspektiv, dels att kartlÀgga arbetsmiljön pÄ provhanteringen vad avser belysning och buller.Arbetet pÄ provhanteringen bestÄr av att förbereda utskurna prover för analys. Analyserna av proverna har tvÄ syften.

TrÀdgÄrden vid Tomarps KungsgÄrd : ett försök att belysa trÀdgÄrdens anvÀndning och vÀxtmaterial

Tomarps KungsgĂ„rd Ă€r belĂ€gen nordost om Kvidinge, mellan Åstorp och Klippan i SkĂ„ne. Examensarbetet Ă€r ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och KompetensomrĂ„de 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och Ă€r skrivet pĂ„ D-nivĂ„. Ämnet för examensarbetet Ă€r trĂ€dgĂ„rdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period Ă€gde riksrĂ„det Owe Giedde (1594?1660) Tomarp och SkĂ„ne var danskt. MĂ„let med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar: vad anvĂ€ndes trĂ€dgĂ„rden vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hĂ€lft och vilket vĂ€xtmaterial kan ha anvĂ€nts i trĂ€dgĂ„rden.

En utvÀrdering av SCOR modellens tillÀmpbarhet inom byggbranschen

2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhÀllets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen.Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemÄl om att utreda de logistiska flödena pÄ Peabs byggarbetsplats BlÀckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbÀttringsförslag kopplade till det dagliga arbetet pÄ byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien lÀggs pÄ produktions- och returprocesserna, men övriga omrÄden som Àven anses ha stor inverkan pÄ dessa undersöks.De fyra problemomrÄden som valts ut och dÀr fokus har lagts Àr:Godsmottagningen: Anledningen till omrÄdet valts Àr att det idag inte finns nÄgon strukturerad leveranskontroll eller leveransmÀtning.

Inflytande av sommarvÀder pÄ kornas val att vara pÄ bete eller inne dagtid i en besÀttning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :

SAMMANFATTNING NĂ€r man i tidigare undersökningar studerat betesgĂ„ng för mjölkkor har klimatet pĂ„ betet inte beaktats. En höglakterande ko producerar mycket vĂ€rme som hon mĂ„ste avge till sin omgivning för att kunna bibehĂ„lla sin kroppstemperatur. De sĂ€tt som djuret kan avge vĂ€rme pĂ„ Ă€r begrĂ€nsade och pĂ„verkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska förutsĂ€ttningar. Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar fĂ„, 18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade frĂ„n 22,4 till 34,7ÂșC. DĂ„ djurskyddslagen skall frĂ€mja djurens hĂ€lsa och djurets naturliga beteende fick en grupp 126 höglakterande kor möjlighet att vĂ€lja uppehĂ„llsplats under tiden 26 juli till 11 augusti. 2004. Korna fördes ut pĂ„ betet vid niotiden pĂ„ förmiddagen och var dĂ€refter fria att gĂ„ in och ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvĂ€llsmjölkning omkring klockan tre pĂ„eftermiddagen.

<- FöregÄende sida