Syftet med detta examensarbete var att designa en ny serie till Nibes befintliga varumärke Contura. Nibe beskriver Conturas formspråk som rent, enkelt och feminint.Undersökningar om vad feminint formspråk betyder resulterade i en diskussion om att främst designers och formgivare ej bör använda sig av orden feminint-/kvinnligt formspråk då dessa ord stärker stereotypen om vad kvinnligt respektive manligt är.Under researchdelen var en infallsvinkel att tiden i framtiden kommer att vara än mer viktig. Att människor, främst i västvärlden, kommer vilja ha mer tid utöver arbetet. Att få mer tid till att vara hemma resulterar i mer fokus på bostäders utformande då den boende vill ha ett trivsamt och personligt hem att vistas i. Utformningen av kaminen och andra produkter till hemmen blir viktiga då de får mer tid att betraktas av den/de boende.

Syftet med c-uppsatsen är att studera i vilken grad som motionerna i det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller särartsinriktade. Enkelt sagt strävar likhetsfeminismen efter att varje individ själv ska ges möjlighet att forma sin personlighet. Vad som är manligt och kvinnligt är konstruerat av det samhälle vi lever i. De är inget som människan föds till, utan tvingas lära sig att bli. Det finns en obalans där kvinnor exkluderas, från de positioner och sociala beteenden som män utvecklat genom en strukturell diskriminering av samhällets genusordning.

Syftet med arbetet har varit att ta reda på orsakerna bakom flickors och pojkars val av träslöjd. Eftersom det är få flickor som väljer träslöjd så har syftet också varit att studera detta från ett könsperspektiv. Den metod jag använt mig av är litteraturstudier för analysen samt intervjuer av elever som valt träslöjd på en grundskola i årskurserna 7-9. Eleverna väljer vilken slöjdart de vill ägna sig åt i årskurs 7, medan det i årskurs 6 är obligatoriskt med både trä- och textilslöjd. Det deltog sammanlagt 80 elever i de träslöjdsklasser som undersöktes.

D-uppsatsen "I samhällets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger på en två veckor lång fältstudie genomförd under hösten 2007, på ett daghärbärge för hemlösa och utsatta kvinnor ? någonstans i Sverige. Syftet med studien och således med uppsatsen, är att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhällets periferi. Avsikten är att söka utröna huruvida det finns något samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet när det gäller de hemlösa och på andra sätt ?samhälleligt utstötta? kvinnornas subjektskonstruktion.Genom det etnografiska språket, skildras i uppsatsen några av alla personliga möten, händelser och situationer som erfors under fältstudien, då den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material.

Stereotypa mediaframställningar av genus möts vi av varje dag och det är just populärkultur som sägs vara den största producenten av dessa. Detta kräver att vi som mottagare reflekterar över och skapar vår egen bild av genus. När det kommer till genus och könsroller upprör och provocerar gränsöverskridningar mellan manligt och kvinnligt. Denna studies syfte är att studera TV-programmet Gladiatorerna och dess karaktärer utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka vilka genusöverskridande tendenser det finns bland karaktärerna. Tidigare forskning visar att genus ofta framställs av olika medier i form av den karriärsinriktade mannen och den familjeorienterade kvinnan.

Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten från ett ryttarperspektiv med fokus på hur sporten utövas i dagens samhälle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha när det kommer till att fortsätta tävla på elitnivå. Detta har undersökts genom en jämförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare på olika nivåer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med många unga kvinnor på hobbynivå och några få män inom ryttareliten. Varför är det så var en av de tidiga funderingarna som fanns med när denna uppsats började utformas.Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrån Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen ställts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar på fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhället.Resultaten av studien visar att det skett en stor förändring inom ridsporten det senaste hundra åren, att gå från en manligt dominerad sport där kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populär sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan därför ses som huvudutövarna medan det är relativt få män som är aktiva inom ridsporten på lägre nivåer och trots detta så är det på elitnivå ungefär lika många män som kvinnor.

Jag vill i den här uppsatsen beskriva hur sexualitet och genus konstrueras, befästs och utmanas i Margareta av Navarras verk Heptameron. Jag utgår från Judith Butlers och Thomas Laqueurs queerteoretiska perspektiv och visar hur de olika maktdiskurserna kristendom, aristokrati, patriarkalism och nyplatonism påverkar och påtvingar olika konstruktioner av sexualitet och genus, och kan konstatera att alla dessa diskurser bygger på en normerande och normaliserad heterosexualitet som ständigt för tillbaka avvikelserna från denna norm, hos såväl devisanterna som i de två noveller jag studerat, till en binär könskategorisering. Huvudfokus ligger på tvetydigheten hos begrepp som man, kvinna, och fullkomlig kärlek. Jag menar att just avsaknaden av slutgiltiga definitioner av sådana begrepp i verket visar på att det inte går att finna något essentiellt ursprung eller någon slutgiltig definition av dem. Det är just därför den heterosexuella normen måste iscensättas gång på gång.Jag menar dock att man kan konstatera att det finns en skillnad i fråga om de bakomliggande diskursernas gestaltning i ramberättelse där de slås fast och i novellerna där de problematiseras, vilket också påpekats av Bernard.

Uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra genuskontraktet (värderingar, lagar, individuell situation) för en grupp kvinnliga barnviseaktörer som författade, illustrerade, komponerade barnviseutgåvor under åren 1885-1922, samt relatera resultatet till samhällsprocesser som präglade den borgerliga kvinnans förändrade roll i hem och yrkesliv. Kollektivbiografisk metod används. Barnvisesamlingar, biografier, uppslagsverk, tidskrift samt tidningsartiklar utgör källmaterialet. Teoretisk förankring är Hirdmans genuskontrakt samt Habermas borgerliga offentlighet. Resultatet visar att de 16 kvinnliga barnviseaktörer som ingår i studien föddes 1854-1895, växte upp i borgerlig/överklassfamiljer i södra Sverige.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera hur män inom kvinnodominerade organisationer upplever sina karriärmöjligheter. Vi har utgått från HR-branschen (Human Resources) i sin helhet då det är en tydlig kvinnodominerad organisation och det även på chefspositionerna. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genom ett målinriktat urval valt ut sex stycken respondenter. Kriterierna för respondenterna var manligt kön och chefsbefattning samt att de har en koppling till HR-branschen. För insamling av data har vi genomfört enskilda, semistrukturerade intervjuer.

Inom idrottens värld råder skillnader mellan kön gällande förväntningar på egenskaper. Historiskt har män setts som det starkare könet av såväl genetiska som sociokulturella skäl. På grund av sociokulturella förväntningar har män tidigt strävat efter att bli fysiskt starkare för att nå de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gällande de olika könens förutsättningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda på hur de ser på genusskillnader inom idrotten.

Studiens syfte var att ur ett klass- och åldersperspektiv titta på hur män ser på fenomenet mäns våld mot kvinnor i nära relationer och vår övergripande fråga var om vi i vår undersökning kunde se några skillnader eller likheter mellan de olika grupperna och i så fall på vilket sätt. Våra utgångspunkter var:? Vad männen anser att våld är? Vem de tror att mannen som misshandlar är och varför han använder sig av våld? Vem de tror att den kvinna som riskerar att utsättas för våld i nära relationer är? Hur männen ser på jämställdhetFör att bäst belysa vår studies syfte och besvara våra frågeställningar valde vi en kvantitativ ansats. Genom en enkätstudie frågade vi män om hur de ser på fenomenet mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vår population bestod utav 102 respondenter från två olika gymnasieprogram (ett yrkes- och ett studieförberedande) och två olika arbetsplatser (en verkstads- och en tjänstemannaarbetsplats).

Syftet med vår uppsats är att se hur lärare uppfattar sin arbetssituation, ur ett genusperspektiv, och då med fokus på fördelningen av arbetsuppgifter utanför undervisningen. Vi valde att utföra vår empiriska studie på en gymnasieskola i en liten kommun i Mellansverige. För att kunna undersöka vårt syfte valde vi att ställa följande frågor:? Vilka tendenser går det att urskönja i utförd enkätundersökning som tyder på att vissa arbetsuppgifter tilldelas alternativt axlas självmant av män och/eller kvinnor?? Uppfattar lärarna att en eventuell uppdelning är medveten eller omedveten?Vårt val att undersöka lärares uppfattningar kom i stor utsträckning från Göran Brantes (2008) syn på vad som är relevant att undersöka. Avstamp inför vår undersökning har vi även tagit i bland annat Eva Ganneruds (1999;2001;2006) studier kring lärare och genus.För att söka svar på våra frågeställningar samt vårt syfte valde vi att använda oss utav en enkätundersökning med såväl kryssfrågor som mer öppna frågor.

Uppsatsen bygger på en analys av hemsidan En jämställd förskola och skola ? hur kan vi nå dit?. Hemsidan är ett metodmaterial utgivet av Länsstyrelsen i Västmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen är att analysera hur jämställsdhetsdiskursen framträder och vilka föreställningar om genus som är rådande på hemsidan.  Frågeställningarna som jag utgår ifrån i min analys är: Vilka idéer om genus och jämställdhet förekommer på hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller världssyn på hemsidan som kan påverka arbetet med jämställdhet? Hur framställs genus på hemsidan? Vilka effekter kan den syn på genus och jämställdhet som finns på hemsidan få på det praktiska jämställdhetsarbetet? Den rådande jämställdhetsdiskursen och synen på genus kommer att påverka hur arbetet med dessa frågor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur väljer att arbeta med genus och jämställdhet kommer att ger efterverkningar på ett samhälleligt plan.

SammanfattningTitel Kvinnliga karriärstrategier i revisionsbranschen Datum 2012-05-31?Författare Besarta Hulaj & Daniel Nilsson Handledare Sven-Olof Yrjö CollinUtbildning Civilekonomprogrammet - redovisning?Kurs 4FE03E Examensarbete Redovisning ? Civilekonomuppsats 30 hp?Inledning Revisionsbranschen har traditionellt sett varit ett manligt yrke, där normen har varit mannen. Trots att rekryteringen av kvinnor och män till revisionsbyråerna är lika stor är det fortfarande männen som bara några år efter inträde når högre positioner och har högre löner än sina kvinnliga kollegor. Ett problem som identifierats i dagens byråer är att kvinnor som inte får ett erkännande från byrån uttrycker att de vill lämna professionsyrket. Finns det då något beteende som kvinnor kan ta till sig för att förbättra sina möjligheter till en mer framgångsrik karriär i revisionsbranschen??Problemformulering Kan vi identifiera kvinnliga karriärstrategier i revisionsbranschen som påverkar certifieringstiden? Kan de kvinnliga revisorernas karriärsmål och deras demografiska situation förklara valet av karriärstrategi och certifieringstid??Syfte Syftet med denna studie är att identifiera kvinnliga karriärstrategier som påverkar certifieringstiden.

Syftet med denna studie har varit att få en inblick och ökad förståelse för ungdomars språkval, inlärning och motivation till språkstudier. Larmrapporter om ungdomars avhopp i språkstudier var början till intresset för hur pojkar och flickor väljer språk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien är gjord ur ett lärarperspektiv med fokus på genus, inlärningsstrategier och motivation. Intervjuer med åtta språklärare samt insamling av språkgruppslistor från tre olika skolor har använts och bearbetats. De tre skolorna är belägna i en och samma förort norr om Stockholm.