Sök:

Sökresultat:

1357 Uppsatser om Manliga vćrdgivare - Sida 59 av 91

Styvmödrar och skrÀckinjagande mÀn : En analys av kvinnliga och manliga antagonister i Bröderna Grimms sagor

Genom analys av grammatiken i tal av Walter Erkas, bördig frÄn den estlandssvenska ön Odensholm, har jag i denna uppsats försökt göra en översiktlig men ÀndÄ sÄ heltÀckande beskrivning som möjligt av den sprÄkliga strukturen i detta mÄl. FramtrÀdande drag i denna har varit böjning av substantiv och adjektiv i tre genus samt pluralböjning av verb. SÄvÀl Älderdomliga som nyskapande grammatiska drag har framtrÀtt i talet och sÄledes tycks mÄlet kunna studeras utifrÄn flera perspektiv. Vid sidan av grammatiken har jag analyserat Walter Erkas uttal och dessa analyser tillsammans har lett mig till slutsatsen att de flesta estlandssvenska dragen har varit förhÄllandevis vÀl bevarade i dennes sprÄkbruk, trots lÄng tid med standardsvenska som vardagssprÄk.   Slutligen har en jÀmförelse mellan Walter Erkas tal pÄ holmbomÄl och tal pÄ nÀrliggande estlandssvenska dialekter gjorts för att finna sÀrskiljande drag för holmbomÄlet. Jag har inte kunnat dra nÄgra helt sÀkra slutsatser av denna jÀmförelse, men en rad antydningar med olika starka belÀgg har framkommit, vilka möjligen och förhoppningsvis kan öppna upp för vidare studier.

Kan man tala om jÀmstÀlldhet i matematiklÀroböcker?

Syftet med examensarbetet var att klarlÀgga om rÀkneuppgifterna i ett urval av matematikböckeri Är 7 kunde anses vara j ÀmstÀllda, samt att se om det hade skett nÄgon förÀndring övertid. För att göra detta analyserade vi sex matematikböcker utgivna runt Ären 1990 till 2000.En bok behöver inte vara jÀmstÀlld bara för att det finns lika mÄnga kvinnor som mÀn, utandet har Àven stor betydelse i vilket sammanhang de Àr representerade. DÀrför sÄg vi pÄ jÀrnstÀlldhetur bÄde en kvantitativ och en kvalitativ aspekt, genom att vi undersökte hur könsfördelningensÄg ut och hur genus konstruerades.För att bÄde flickor och pojkar ska kunna kÀnna samma anknytning till personerna som Äterfinnsi uppgifterna Àr det viktigt att bÄda könen blir representerade likvÀrdigt vad gÀller derasintresseomrÄden. Risken finns att anvÀndandet av lÀroböcker som inte Àr j ÀmstÀllda, styr elevernain i en genusnivÄ dÀr flickor inte kan göra manliga saker eller pojkar kvinnliga.Resultatet av vÄr underökning visade ingen större förÀndring över den undersökta tidsperioden.Det som kunde ses var att könsfördelningen i de sex matematikböckerna var relativt jÀrnstÀlld.Men dÀremot konstruerades genus, i ett flertal böcker, pÄ ett sÀtt som gjorde att mÀnnenfick utrymme i kvinnornas vÀrld medan kvinnorna oftast lÀmnades utanför mÀnnens vÀrld..

JÀmlikhet, kvinnlighet och igenkÀnnande : en uppsats som tar kvinnors erfarenheter pÄ allvar

Detta Ă€r en uppsats som bland annat försöker ge förslag pĂ„ hur man kan skapa ett jĂ€mlikt gudstjĂ€nstsprĂ„k som inte legitimerar mĂ€ns överordning och kvinnors underordning. För i dagens gudstjĂ€nst talar man om Gud och Jesus/Kristus med manliga ord som utesluter att Gud ocksĂ„ har en kvinnlig sida. Trots att det stĂ„r i bibeln att Gud skapade mannen och kvinnan till sin avbild. I den hĂ€r uppsatsen har jag med hjĂ€lp av den hermeneutiska metoden försökt besvara frĂ„gan; Är jĂ€mlikhet nĂ„got för Svenska Kyrkan?Jag har valt att skriva uppsatsen ur ett feministteologiskt perspektiv eftersom denna, i likhet med den hermeneutiska metoden, utgĂ„r frĂ„n erfarenheter.

Socialdemokraterna och bostadspolitiken

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

StyrkeförhÄllandet mellan knÀflexorer och knÀextensorer

Bakgrund: Inom forskningen studeras styrkeförhÄllandet i lÄrets muskler och anges ofta som flexor/extensor kvot (F/E-kvot). Ett sÀtt att mÀta denna kvot Àr att anvÀnda isokinetiska styrketest.  Forskningen Àr inte överens om ett optimalt styrkeförhÄllande i denna muskulatur eller om för stor styrkeskillnad kan ge upphov till skada. Om en optimal kvot kan faststÀllas Àr det intressant i ett förebyggande och rehabiliterande syfte.  Syfte: Att beskriva och jÀmföra F/E-kvoten hos en grupp manliga fotbollsspelare med en grupp fysiskt aktiva mÀn mellan 16 och 25 Är. Metod: MÀtning av maximal isokinetisk styrka i knÀledens flexor och extensormuskler genomfördes med Genesis Single. Resultat: Studien fann en F/E-kvot hos fotbollsspelarna pÄ 78,2 % pÄ höger ben och 77 % pÄ vÀnster ben.

Genusskillnader inom inre och yttre motivation

Motivation Àr viktigt för mÀnniskor, bÄde i arbetslivet och livet generellt. Motivation kan huvudsakligen indelas i inre och yttre motivation, beroende pÄ vilken avsikt individen haft med sina handlingar. En individ som drivs av inre motivation till en handling, utför den eftersom sjÀlva aktiviteten upplevs som intressant eller tillfredsstÀllande. Handlingar baserade pÄ yttre motivation har sin grund i nÄgot annat Àn sjÀlva aktiviteten, exempelvis ekonomisk belöning. Syftet med studien var att jÀmföra möjliga skillnader mellan manliga respektive kvinnliga högskolelÀrare avseende inre och yttre motivation.

Upplevelser av att sluta röka

Syftet med uppsatsen Àr att studera de tvÄ huvudkaraktÀrerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i sÄ fall hur deras egenskaper Àr formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de pÄverkas av att röra sig mellan olika samhÀllsklasser. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr att det inte enbart gÄr att analysera en maktordning utan att Àven ta hÀnsyn till andra maktordningar.Jag har utgÄtt ifrÄn Maria Nikolajevas uppstÀllning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar bÄde förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktÀrernas egenskaper Àr mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan frÄn överklassen sÀtter större vÀrde pÄ sig sjÀlv, medan pojken frÄn underklassen vÀrderar sig sjÀlv lÀgre. Hon har Àven haft tillgÄng till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte Àr lika trÀnad som hon Àr och dÀrmed mer kÀnslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.KaraktÀrerna pÄverkas av möten med andra klasser pÄ sÄ sÀtt att de omvÀrderar synen pÄ sig sjÀlva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

 Att bedriva litteraturundervisning pÄ grundskolan. Finns det nÄgra skillnader mellan olika lÀrare? : - Spelar kön, Älder och erfarenhet nÄgon roll?

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi stött pÄ fenomenet att pojkar och flickor behandlas som tvÄ homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera ÄlÀggs olika krav och förvÀntningar av lÀrarna. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsÀmnet prÀglas av en obalans i vÀrderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa vÀrderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhÀllet. I vÄr studie har vi undersökt hur ett antal lÀrare resonerar kring genus, om de tar sÀrskild hÀnsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus pÄverkar deras arbete.DÄ syftet med studien Àr att lyfta fram lÀrarnas tankar och vÀrderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.VÄr undersökning har visat att lÀrarna ansÄg genus pÄverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utstrÀckning deras val av innehÄll.

MÄngkultur pÄ museum : en kulturpolitisk undersökning av Historiska museet och Etnografiska museets publika verksamhet med inriktning pÄ kulturell mÄngfald

Vi lever i Sverige i en demokrati. PÄ de flesta hÄll i samhÀllet efterstrÀvar man jÀmlikhet mellan grupper sÄvÀl som individer av olika kön, sexuell lÀggning, etnicitet, ekonomisk stÀllning samt kulturell tillhörighet. Detta gÀller framförallt inom den offentliga sektorn och politiken som har en skyldighet att föregÄ med gott exempel. Hur detta arbete ser ut inom kulturomrÄdet har för mig varit okÀnt. Under min utbildning har vi inom det FöremÄlsantikvariska programmet, Högskolan pÄ Gotland, haft ett fÄtal förelÀsningar och lektioner som tagit upp de kvinnliga respektive manliga representationerna inom museerna i samlingar och utstÀllningar.

Den stora, manliga, mannen : En intervjustudie om hur mÀn uppfattar att deras kroppsuppfattning pÄverkar kroppssjÀlvkÀnslan

Problem kring den egna kroppen och dess utseende Àr nÄgot som historiskt sett varit nÄgot typiskt genuskodat kvinnligt. Under de senaste 20-30 Ären har mÀn i allt större utstrÀckning rapporterat liknande problematik, detta i samband med en allt högre grad exponering av mannens kropp. Syftet med studien var att belysa och problematisera hur mÀn uppfattar kroppsuppfattningens pÄverkar kroppssjÀlvkÀnslan. Urvalet var biologiskt födda mÀn. De valda informanterna var i Äldern 22-32 Är.

Anabola Androgena Steroider

Doping bland professionella idrottare Àr ett vÀlkÀnt faktum sen mÄnga Är tillbaka och mÄnga anser att det började i östtyskland dÄ just detta land har mÄnga och svÄrslagna rekord inom olika prestations idrotter.Men hur ser samhÀllet pÄ personer som dopar sig i form av ett moderniserat samhÀlle som stÀlle större krav pÄ individen att se framgÄngsrik ut och att hÄlla ett attraktivt och till utseende frisk och vÀltrÀnad kropp.Skall man anse att det Àr ok sÄ lÀnge en person inte lider bieffekter av det utÄt sett utan att det bara Àr personens kropp som lider inombord men utÄt sett ser vÀldigt frisk ut.En stor del av SteroidanvÀndarna brukar det manliga könshormonet testosteron i avsevÀrt högre doser Àn det normala, mÄnga gÄnger upp till 100dubbla. Testosteron som i höga doser fÄr kroppen att utveckla symptomer sÄ som acne, vÀtskeansamlingar.Jag har valt att leta pÄ internet efter information om hur man kan fÄ tag i olika preparat samt hur man skall gÄ till vÀga för att komma vidare med sjÀlva anvÀndandet av steroider. Internet Àr ett vÀldigt öppet forum för brukarna och det diskuteras vÀldigt öppet om rÄd vad gÀllande preparat samt hur sjÀlva anvÀndandet skall ske. Den fakta jag fÄtt fram tyder pÄ att doping Àr vÀldigt utspritt och att det Àr vÀldigt vanligt pÄ gymmen runt om i stÀderna i Sverige och att det Àr vÀldigt enkelt att fÄ tag pÄ för den som vill och har tillgÄng till internet..

Nyutbildade lÀrares psykiska hÀlsa : En kvalitativ studie om fyra nyexaminerade lÀrares uppfattning om hur den första tiden i yrket pÄverkar deras psykiska hÀlsa.

Detta examensarbete bygger till stor del pÄ Arja Paulins avhandling frÄn 2007 dÀr hon i sinstudie visar vissa av de svÄrigheter nyutbildade lÀrare möter under sin första tid i yrket.UtifrÄn de svÄrigheter som Paulin redogör för Àr vÄrt syfte med examensarbetet att skapaförstÄelse kring om och i sÄ fall hur den psykiska hÀlsan pÄverkas hos nyexaminerade lÀrare.Vi har Àven valt detta Àmne pÄ grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskningkring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lÀrare, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga,intervjuats. Arbetets studie bygger pÄ en kvalitativ metod med utgÄngspunkt frÄn dethermeneutiska synsÀttet.Resultatet i vÄr studie pÄvisar att alla intervjuade lÀrare har upplevt stress i olika situationerunder sin första tid i yrket. AngÄende studiens slutsatser kan tydliga paralleller ocksÄ dras tillPaulins (2007) avhandling angÄende de svÄrigheter hon menar nyutbildade lÀrare möter undersin första tid i yrket. En annan slutsats i studien Àr de brister som de intervjuade lÀrarnaupplevt i sin utbildning, dÀr ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna..

Motivation hos gymnasiekillar : Sju elevers tankar

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa en bild av och öka kunskapen om vad manliga elevers drivkraft bestÄr av och vad som gör dem motiverade för att prestera i olika Àmnen i skolan. I examensarbetet har sju gymnasieelever i Ärskurs 2 eller 3 intervjuats som sÀger sig vara omotiverade.De intervjuade eleverna hade valt program utifrÄn sina intressen. Samtliga hade valt naturvetenskapsprogrammet i början, men tvÄ bytte till samhÀllskunskapsprogrammet. För de var det bara naturligt att studera pÄ gymnasiet och de flesta hade tankar pÄ fortsatta eftergymnasiala utbildningar. De flesta av informanterna var vÀltaliga och kunde sÀtta ord pÄ sina kÀnslor och med klarhet presentera sina tankar.

"Jag kanske Àr en typisk kvinna i en manskropp" : - En kvalitativ studie om manliga socionomers upplevelser av att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke

The purpose of this qualitative study was to examine male social workers experiences of working in a female dominated work. The aim with this study was to find out how men perceive working with mostly women and how this effects their construction of masculinity. The theories that have been used in this study are a social constructive perspective on gender, Chodorows (1995) Theory of Socialization and Connells (2008) Theory of Masculinities. The method used in this study is qualitative interviews based on the experiences of five male social workers in Sweden.The interviews have been recorded and retailed in text in its full version, to enable analysis out of the above mentioned theories and earlier studies. The result of the study shows that the men in this study experience mostly benefits from working with women and they feel appreciated as being men.

Tankar om manlighet : en intervjustudie med manliga studenter

This paper is a qualitative analytic study of the views regarding masculinity of six male university students. The author means to view the gender issue from a male point of view and analyze the empiric result using well known theory on the subject. The main questions of the essay are: What, according to my respondents, is masculine and non masculine? Does the university influence this view, and if so how? How is it to be a man in the society of today? The paper is based around interviews of the six subjects, recorded and transcribed and analyzed in a systematic outline. From this outline relevant themes has been constructed and compared with the theory.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->