SyfteSyftet med studien var att undersöka unga mäns och kvinnors uppfattningar om den manliga kroppen, utseendet samt om vad manlighet anses vara. De frågeställningar som används för att besvara detta är: Hur uppfattar de manliga ungdomarna sin kropp? Hur är uppfattningarna kring det manliga utseendet och vad anser de manliga ungdomarna vara manlighet? Hur bedömer de kvinnliga ungdomarna att en mans kropp bör vara och se ut och hur ser de på manlighet? I vilken utsträckning skiljer sig de manliga ungdomarnas syn på kroppsideal och manlighet mellan klasser där det bara går män, och klasser där det både går män och kvinnor? I hur hög grad skiljer sig uppfattningarna åt mellan kvinnorna och männen?MetodStudien har genomförts som en jämförande analytisk studie. Metoden var kvantitativa enkäter. 88 män samt 65 kvinnor ifrån 8 olika klasser i en skola i Stockholm deltog i studien.

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma.

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera föreställningar och förväntningar som det finns kring män i förskolan och hur det kan upplevas att arbeta som man i förskolan. Hur de män som jobbar på en förskola behandlas och upplever sin vardag inom arbetslivet har vi tittat närmare på. Som metod för att utföra detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer av tre manliga och en kvinnlig pedagog. Resultatet av vår studie visar att manliga och kvinnliga pedagoger blir olika bemötta av både sina kollegor och barnen i det sociala samspelet. Men även tilldelningen av arbetsuppgifter kunde skilja sig åt beroende på pedagogens kön.

Ojämställdhet i vården förekommer trots att hälso- och sjukvårdslagen har ett krav på att vård ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap från studier som beskriver genus som en faktor som påverkar vård och omvårdnad. Utifrån tre frågeställningar har kunskap sammanställts om den nuvarande situationen gällande skillnader i hälso- och sjukvården för manliga och kvinnliga patienter. Frågeställningarna var skillnader i vård och behandling mellan män och kvinnor, skillnader i manliga och kvinnliga patienters upplevelse av vården samt skillnader i hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av manliga och kvinnliga patienter. Totalt har 15 vetenskapliga artiklar med olika ansats analyserats.

Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare på en anstalt hanterar känslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare hanterar de intagnas känslor och sina egna känslor? Finns det några skillnader i känsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka är skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgångspunkt. Studien innehåller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvårdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer.

Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna från 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten låg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framställde deltagarna beroende på de tävlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts på sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har använts i bearbetningen av resultatet.

Vårt syfte med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan karismatiska lärare och motiverade studenter. Enligt våra hypoteser skulle vi finna ett positivt samband mellan karisma och motivation. Vi gjorde en enkätundersökning på ett universitet i en mellanstor stad i Sverige. Deltagarna bestod av 172 universitetsstudenter. Enkäten mätte lärarens karisma och studenternas motivation och engagemang.

Nu förtiden har det blivit allt vanligare att människor använder sig av smartphones. I denna uppsats har jag kartlagt smartphone-användares användningsvanor och mönster hos unga vuxna som antingen studerar eller arbetar. Fo?r att få fram den information jag behöver har jag valt att använda mig av dagböcker där sex stycken respondenter deltog under en fyra dagars period och även intervjuer da?r tre av de sex respondenterna var deltagande efter genomförandet av dagböckerna. Mina resultat visar fascinerande nog att smartphones används till största del på platser där anva?ndarna a?r relativt stillasittande som till exempel i hemmet.

En intervjustudie har genomförts på en palliativ avdelning på ett sjukhus i södra Stockholm och bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt på arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser på deras yrkesval, i detta fall på en palliativ avdelning. Under studiens gång fann jag det svårt att hitta forskning om genus i palliativ vård, varken svensk eller utländsk forskning verkar ha uppmärksammat detta område.Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet.Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vården av en slump eller brist på andra arbeten. De dras till delar av vården där det händer mycket och är "actionfyllt" såsom ambulansen och akutvården. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna där kvinnorna står för omvårdnad och männen för den tekniska kunskapen.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.

Handledning av sjuksköterskestuderande är ett område som berör alla kliniskt arbetande sjuksköterskor. Det är ett område som tidigare mest varit en självklar del av sjuksköterskans arbetsuppgifter, men som inte varit direkt synligt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor upplever att de behöver för att handleda studenter vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU).Metoden bygger på en systematisk litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt granskats och analyserats.Studien identifierade tre huvudkategorier som var förutsättningar för sjuksköterskor vid handledning av studenter. Dessa handlar om:samverkankunskap och kompetensorganisatoriska förutsättningar och resursbehovTill dessa kategorier framkommer ett antal subkategorier som handlar om att det krävs samverkan mellan universitet, VFU-plats, handledare och student. Utbildning och förberedelse av handledare är nödvändigt för att öka kunskapen om metoder vid handledning.

Stress och stressrelaterade sjukdomar är ett problem i dagens samhälle och de som främst är drabbade är unga människor. Stressen är dessutom ojämnställt fördelad då kvinnor drabbas värre än män. För studenter kan stress vara en faktor som påverkar deras studieprestation negativt. Syftet med studien var att undersöka självupplevd stress bland högskolestudenter på Mälardalens högskola samt analysera om det finns skillnader avseende kön och utbildningsprogram. Studien hade en kvantitativ ansats där en tvärsnittsdesign användes.

Bakgrunden till undersökningen är att undersöka hur KAUs källsorteringssystem fungerar ur studenternas synvinkel. Genom analyser av vad teori säger om beteenden, vanor, attityder och kunskaper om källsortering från en enkätstudie på 1?200 av KAUs studenter, ska denna uppsats försöka besvara vad dessa studenter anser om och vilka kunskap de har av KAUs källsorteringssystem.                                     För att ta reda på vad teori säger om detta har jag undersökt vad Naturvårdsverket säger om miljömässiga beteenden och hur de fungerar ihop med källsortering. Jag har även hur undersökt det kan kopplas ihop med nutidens livsstil så som vi lever i dagens konsumtionssamhälle. Syftet med denna uppsats är att försöka belysa och undersöka om miljömedvetenhet i vardagslivet finns bland dagens studenter på KAU. Resultatet kommer att framkomma via den undersökande enkätstudien . Huvudresultatet av denna undersökning är att många av dagens studenter vet om hur KAUs källsorteringssystem fungerar och flertalet anser att det är viktigt med källsortering.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur manliga svensklärare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstånd mot, eller anpassa sig efter rådande könsnormer och förväntningar. Syftet är också att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklärare förhåller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svenskläraryrket. Uppsatsen bygger på sex intervjuer med nyblivna svensklärare och för att kunna förstå och analysera materialet har jag använt mig av tidigare forskning om män i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att männen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. Lärarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstånd från den hegemoniska maskuliniteten.