Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlägga hur könsfördelningen ser ut på socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminär bild av dess Manliga studenter utifrån deras attityder gentemot yrket och att söka svaret på frågan: Vad är det som karaktäriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrågeställning valde vi: Varför väljer män att läsa till socionom? Och följdfrågorna till huvudfrågeställningen var: Hur påverkar det kulturella kapital man bär med sig detta val? samt Hur påverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara på detta genomförde vi en enkätundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter på MAH. Intresset för detta ämne kom till i mötet med arbetslivet, där det samtidigt råder brist på män och en önskan om ett ökat antal män. Dessutom syns den skeva könsfördelningen även tydligt inom skolan där endast ca 15 % av studenterna är män.

Detta är ett 10 poängs examensarbete på C-nivå vid Karlstads Universitet. Målet med examensarbetet var att utveckla ett befintligt system för webbaserade kurstest så att det också kan användas för duggor. Säkerheten skulle förbättras så att studenter blir tvungna att logga in med användarnamn och lösenord när de ska skriva duggor. Resultaten från de studenter som skriver duggor skulle sparas i en databas. Vi hade också som mål att låta studenter testa systemet och att låta dem fylla i en enkät med frågor om vad de tycker om ett webbaserat system för duggor.Det resultat vi har kommit fram till är ett system som både hanterar webbaserade kurstest och webbaserade duggor.

Syftet med denna studie är att beskriva hur vuxna manliga barn har upplevt och hanterat situationer av att växa upp med en förälder som har psykiska funktionsnedsättningar. Våra frågeställningar utgörs av: Hur upplevde och hanterade vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning sin uppväxt? samt Hur har upplevelsen och hanterandet av uppväxten påverkat vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning som vuxna? För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fem vuxna manliga barn som haft en sådan uppväxt. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett fenomenologiskt förhållningssätt och därmed har vi återberättat informanternas utsagor istället för att tolka dessa. Denna analys har utgått från det empiriska materialet som sedan har kopplats till de valda tidigare forskningarna och teoretiska utgångspunkter.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om unga studenters attityder till droger och missbruk. Syftet är att belysa hur unga studenter resonerar kring olika frågor om droger och missbruk, samt se till hur genus påverkar ens attityder. För att skapa en förståelse för våra informanters attityder och hur de konstruerar sin verklighet, kommer vi att beskåda dem i rollen som subjekt och aktiva aktörer, ett så kallat hermeneutiskt synsätt. Vi kommer även att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och därför kommer vi att lägga tyngdpunkten på den sociala interaktionen som sker i våra fokusgrupper. I studien har vi genomfört två fokusgruppsintervjuer med unga studenter mellan tjugo till tjugofem år som studerar vid Göteborgs universitet.

Enligt Läroplanen för den frivilliga skolreformen 1994 (Lpf-94) är gymnasieskolans uppgift att ?fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse inför yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor??. Dock har jag av egen erfarenhet sett att nya studenter, som kommer direkt från gymnasiet till högskola eller universitet, möter problem som hade kunnat undvikas om de varit tillräckligt förberedda för högre studier. I detta examensarbete har jag undersökt vilka färdigheter nya studenter behöver för att vara förberedda då de påbörjar biologistudier vid högskola eller universitet. Genom forskningsintervjuer med åtta högskole- och universitetslärare vid grundkurser i biologi har ett antal färdigheter som nya studenter har, saknar och behöver, då de påbörjar högre studier i biologi, utkristalliserats.

Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanställdas uppfattning om klädsel och utseende i förhållande till maskulinitet. För att uppnå vårt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som påverkar mäns syn på utseende och klädsel i arbetet och privat. Vi har även undersökt på vilket sätt manliga handelsanställdas syn på manlighet är relaterat till deras synsätt på utseende och klädsel. Forskningen kring klädsel och utseende är omfattande, men den forskningen behandlar ämnet främst ur ett kvinnligt perspektiv, däri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta ämne intressant att studera.Arbetet vilar på teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanställda kom vi fram till att klädseln och utseendet inom arbetet, men även privat är av stor betydelse för synen på maskulinitet och manlighet.

Ångest inför statistikämnet (Statistics anxiety) försämrar prestationerna och kan få studenter att undvika statistikstudier. Syftet med studien var att undersöka ifall studenter som upplevde ett stödjande klassrumsklimat (Sense of Community) hade mindre statistikångest. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i upplevd Statistics anxiety och Sense of Community mellan campus- och distansstudenter. En webbenkät besvarades av 13 campusstudenter och 28 distansstudenter i åldrarna 20-51 år (M=29,4). Statistiska analyser visade inget samband mellan de båda begreppen i analys med samtliga studenter, däremot fanns ett positivt samband för studenter i årskurs två.

Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen..

2007 gjorde Uppsala studentkår en enkät om cykeltrafiksäkerhet riktad till sina studenter. I enkäten framkom att studenterna var missnöjda med ett antal korsningar och även med underhållet av stadens cykelnät. I mitt kandidatarbete har jag samtalat med ett antal berörda tjänstemän, upprepat enkäten samt bedrivit litteraturstudier. Därefter har jag resonerat kring hur man skulle kunna underlätta för studenter att färdas med cykel i Uppsala. Resultatet är en sammanställning av hur Uppsala kommuns arbete med några cykelrelaterade frågor är upplagt och hur det fungerar i dag samt ett antal förslag till förbättring.

Fenomenet med kvinnliga självmordsbombare är en relativt ny företeelse. De senaste åren har det dock visat sig bli allt vanligare i till exempel Ryssland och mellanöstern. Media utformar rapporteringen kring kvinnliga respektive manliga självmordsbombare olika. Diskursen är låst till uppfattningen om att mannen är norm och att det finns olika anledningar till varför kvinnor jämfört med män väljer att använda sina liv som vapen. Till exempel framhålls ofta en kvinnliga självmordsbombares skäl till handlingen som personliga.

Manliga sjuksköterskor är en minoritet såväl som en anomali. En allmänt utbredd föreställning existerar om behovet av ett större antal män inom vården. Vårt syfte är att studera konstruktion av maskuliniteter hos sjuksköterskor i vården. Vi vill även söka efter vilka hinder, strategier och möjligheter som finns i skärningspunkten mellan maskuliniteter och vård. Denna studie är en litteraturstudie baserad på 16 artiklar vilka söktes fram genom PubMed och CINAHL.

Syftet med vår undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett genusperspektiv. Vi har också velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att både manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad på barnen beroende på deras kön oavsett vilket kön pedagogen själv har. Vi har även sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrån pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar fotboll och har träslöjd och de kvinnliga syr och pysslar.

Fysisk aktivitet har en positiv effekt på stressnivån för att den är belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan på organismen, både psykiskt och fysiskt. I en enkätundersökning på en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 män från olika program och kurser. Enkäten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivåer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stämningslägen och den tredje om fritidsaktiviteter.

Arbetet undersöker hur spelare förhåller sig till utformningen av manliga och kvinnliga karaktärer som till olika grad sexualiseras, och huruvida det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga spelares reaktioner. Arbetet utgår ifrån the Gaze teorin där något utformas för att tilltala en antagen betraktare, oftast syftat på kvinnor i media som gestaltas och utformas för att tilltala en heterosexuell manlig betraktare, men i detta arbete tillämpas båda könen både på karaktärerna och betraktaren. Arbetet tar även genusstereotyper i åtanke då dessa anknyter till hur manliga och kvinnliga karaktärer porträtteras i media.Arbetets undersökning igenomfördes med hjälp av åtta par karaktärer, den ena manlig och den andra kvinnlig med samma pose med samma utseende, som användes som material för en enkätundersökning på internet. I enkäten ombads respondenterna att ange huruvida de fann en karaktär negativ eller positiv, samt varför.Medan resultaten ifrån undersökningen var mångtydliga, ger den fortfarande en intressant inblick i hur reaktionerna mot en karaktär kan skifta på grund av karaktärens kön, och hur genusstereotyper kan påverka våran uppfattning..

Syftet med denna studie var att undersöka om den teoretiska modellen failure trap- strategin kan förklara alkoholproblematik och depression bland studenter, samt om strategin kan förklara alkoholproblematik ut-över depression. Vi belyser även om strategin bidrar till det dubbelrik-tade sambandet mellan alkoholproblematik och depression. Deltagare var 358 universitetsstudenter vid ett mellanstort svenskt universitet. Deltagarna svarade på en onlinebaserad enkät rörande depressiva symptom, alkoholvanor och användandet av failure trap- strategin. Data analyserades genom korrelations-och regressionsanalyser.