Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget språkbruk, är en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmänhet och sin egen dialekt boråsiskan i synnerhet. Syftet med studien är att utreda attityders påverkan på det egna språkbruket, samt om resultatet varierar anmärkningsvärt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrågor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt från den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de själva talar den? Finns det någon svårighet i definitionen?*Finns det någon skillnad i mängden dialektala varianter när det gäller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgår från material hämtat från projektet Dialektutjämning i Västsverige och består av enkäter, intervjuer och analyser av mängden dialektala varianter.Tidigare forskning inom ämnet säger att manliga individer talar mer dialekt än kvinnliga, samt att individer som går på yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt än de på studieförberedande. Individer som inte är lokaltintegrerade tenderar även att vara mer mottagliga för språkliga förändringar.Till skillnad från tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter är en pojke som går en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren är av det kvinnliga könet samt går en studieförberedande utbildning.

Denna uppsats behandlar ungdomars syn på manliga och kvinnliga egenskaper ur ett jämställdhetsperspektiv. För att få klarhet i detta har vi genomfört tre gruppintervjuer, där ungdomar i åldern 15-17 år deltog. Vi har i huvudsak använt oss av Yvonne Hirdmans teori om genus och Simone de Beauvoirs tankar om kvinnors underordnade ställning i samhället. Vårt resultat visar att ungdomar inte är så jämställda som de själva anser. Deras svar tyder på att de är polariserade och har tydliga uppfattningar om hur män/kvinnor, killar/tjejer ska bete sig för att bli accepterade av de övriga.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet och det råder politisk enighet om detta. Trots denna enighet är vårt samhälle fortfarande inte jämställt. Varför? Luleå Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och män, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och män skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om män och 18% handlade om kvinnor.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Antalet ensamstående har ökat kraftigt i Stockholm under senare år. Frihet och självständighet ses som särskilt viktiga egenskaper för singelpersoner. Det är även socialt eftertraktat att som ensamstående framstå som lycklig och stark. Syftet med denna studie var att få en nyanserad bild av singelskapets betydelse samt synen på parrelationer för både kvinnor och män. Sju manliga och kvinnliga singlar i Stockholm intervjuades och materialet genomgick tematisk analys där fem huvudteman framkom.

Vårt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus på den manliga sexköpares perspektiv. Utifrån vår studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns på de arenor där sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utsträckning av de diskurser som är allmänt accepterade i samhället. Vi har funnit att det finns en stor samstämmighet hos de flesta av de män vi har kommit i kontakt med när det gäller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ inställning till lagen och anser att den borde slopas. Utifrån de manliga sexköparnas resonemang är lagen orättvis eftersom den slår hårt mot vanliga män och dessutom inte gör någon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak ägnar sig åt trafficking.

Vi kan i Sverige vara stolta över att flera år i rad blivit utsedd till ett av världens mest jämställda land. Men om man tittar närmare på forskning och statistik om jämställdhet i Sverige blir man förvånad över att vi kommer högst på listan år efter år, samtidigt som man blir lite oroad för hur det ser ut i resten av länderna som finns på listan. Sanningen är den att i Sverige är kvinnor starkt underrepresenterade på ledande positioner inom privata sektorn, samtidigt som de dominerar inom service yrken där lönerna i regel är lägre, och möjligheterna till avancemang i karriären är färre . Trots att det har skett många förändringar och förbättringar för kvinnans del i samhället så har den manliga dominansen med den hierarkiska uppdelningen mellan könen lyckats överleva historien och kvarstår i allra högsta grad än idag. Organisationskulturen och ledarskapet har formats av och för män med historiskt skapade normer och regler genom att kvinnan är relativt ny på detta manliga fält ses hon som avvikare ?tokiens? genom sitt sätt att vara och agera då detta går emot alla föreställningar som acossieras med ledarskapet.

I fokus för denna uppsats står en hypotes inom forskningsfältet genus och internationella konflikter som stadgar att kvinnor är mer fredsbenägna än män i internationella konflikter. I studien testas denna hypotes giltighet i Israel, genom en undersökning av om representanter för israeliska fredsorganisationer upplever att det existerar en skillnad mellan manliga och kvinnliga medlemmar när det gäller deras vilja till kompromissande i svåra frågor och i deras inställning till våld som ett lämpligt medel i arbetet för fred..

I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet cool som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhållande får konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att åstadkomma detta har jag genomfört en enkätundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhållande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och på många sätt är nära förbundet med manliga könsnormer ? såväl när det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhållningsätt till cool har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen..

Stress på jobbet har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren. Generellt kan man säga att den psykiska ohälsan ökar. Kvinnor och lärare är överrepresenterade bland de utbrända. Syftet med undersökningen var att genom en enkätstudie ta reda på om det fanns några könsskillnader gällande mäns och kvinnors psykiska ohälsa på två gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frågeformulär bestående av 18 frågor.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.

Frågan om hur lärares arbete ser ut, och hur deras professionella utveckling gestaltar sig, har blivit allt viktigare för utbildningen av lärare. En ökad förståelse för undervisningens komplexitet, har medverkat till att diskussionen om vad lärare måste kunna och vad lärarkompetens är, har fått en ny inriktning, inte minst nu när lärarutbildningen återigen ligger under lupp. Från att under flera årtionden främst ha handlat om att fastställa en kunskapsbas för olika lärare, där olika paradigm har presenterats, har nu intresset ökat för lärares eget vetande och deras möjligheter att lära i och av sin egen undervisningspraktik. Syftet med denna undersökning är att, med utgångspunkt från studenternas studiesammanfattningar och utifrån ett genusperspektiv, undersöka hur lärarstudenterna utvecklar ett reflekterande lärande. De frågeställningar som lyfts i rapporten är följande: Vilka förmågor att reflektera över sitt eget lärande visar studenterna? Vilka kopplingar finns mellan studentens eget lärande under inriktningens gång och den lärarroll som de successivt utvecklar? Går det att utifrån studenternas studiesammanfattningar se skillnader mellan manliga och kvinnliga lärarstudenters reflektioner av sitt eget lärande och vad är det i så fall som skiljer dem åt? Resultatet visar att att det finns skillnader mellan de kvinnliga och de manliga studenternas reflektioner av sitt eget lärande, främst när det gäller fokuseringen på lärarrollen men också beträffande hur de ser på sig själva och sitt eget lärande.

Studien har haft en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod har använts för att samla in data från fem studerande män i åldrarna 20-26 år. Syftet med studien har varit att belysa unga universitetsstuderande mäns erfarenheter av den manliga studentrollen i relation till alkoholkonsumtion. Vi har med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Connells maskulinitetsteori tolkat resultatet. Det framgår att rollen som student har förväntningar på sig att gestaltas på specifika vis och att detta formar de individer som går in i denna roll. Lika så gäller för rollen som man, där vissa attribut och handlingar krävs av individen för att visa upp och markera tillhörighet till rollen.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.