Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

MÀnniskans exponering för massmedia gör att kvinnor och mÀn dagligen pÄminns om hur idealmÀnniskan bör se ut. Detta kan för mÄnga individer leda till ett utbrett kroppsmissnöje. Syftet var att undersöka implicita och explicita attityder till det kvinnliga kroppsidealet. De explicita attityderna mÀttes med en enkÀt och de implicita attityderna mÀttes med implicit associations test (IAT). För att försöka fÄ en attitydpÄverkan av kontext effekt fick försöksdeltagarna lÀsa antingen en positivt eller negativt riktad tidningsartikel till kroppsidealet.

The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties.

Detta examensarbete Àr en undersökning gjord pÄ studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan. Vi har velat ta reda pÄ om dessa lÀgger nÄgra vÀrderingar inför elevers val till gymnasiet utifrÄn ett genusperspektiv. Undersökningen Àr utförd med kvalitativa djupintervjuer med sex olika studie- och yrkesvÀgledare (tre manliga och tre kvinniga) som Àr verksamma i sex olika kommuner. VÀgledarna har under intervjuerna fÄtt svara pÄ frÄgor utifrÄn tre fallbeskrivningar. Dessa fallbeskrivningar bestÄr av tre karaktÀrer som direkt skiljer sig frÄn varandra.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

SammanfattningProblemdiskussion: Inom omrÄdet ledarskap sÄ domineras de högre positionerna av mÀnnen, och har sÄ alltid gjort. Kvinnorna som vill avancera stöter pÄ fler svÄrigheter Àn mÀn, och detta fenomen har sedan 1986 benÀmnts The Glass Ceiling ? dÄ begreppet först dök upp i Wall Street Journal. Kvinnor verkar alltsÄ slÄ emot ett glastak pÄ sin vÀg mot toppen, som hindrar dem frÄn avancemang. För att överbygga hindren har en del olika lösningar föreslagits i befintlig forskning, och vi har valt att fördjupa oss i Àmnet externt mentorskap.

Syftet med föreliggande studie Àr att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka vilka upplevelser inhyrd personal har pÄ ett visst företag beroende pÄ vilken arbetsgrupp de tillhör. I studien har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer dÀr urvalet bestod av fem manliga informanter och fyra kvinnliga. Resultatet visar att det finns övervÀgande positiva upplevelser av att arbeta som inhyrd pÄ det aktuella företaget dÀr sociala relationer och ett gott bemötande Àr viktiga orsaker till dessa.  Resultatet visar Àven pÄ skillnader i upplevelser hos den inhyrda personalen beroende pÄ vilken arbetsgrupp de tillhör och vilka grupprocesser som utspelar sig inom denna. Resultatet har vi sedan analyserat med hjÀlp av ett flertal teoretiker; Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan och Abraham Maslow.

Det övergripande mÄlet för svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr att kvinnor och mÀn ska ha samma möjligheter, rÀttigheter och skyldigheter inom alla omrÄden i livet och det rÄder politisk enighet om detta. Trots denna enighet Àr vÄrt samhÀlle fortfarande inte jÀmstÀllt. Varför? LuleÄ Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och mÀn, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och mÀn skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om mÀn och 18% handlade om kvinnor.

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svensklÀrarstudenter stÀller sig till en faststÀlld nationell kanon, vilken litteratur de vill förmedla till sina framtida elever samt vilka faktorer som pÄverkar vid texturval.Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie dÀr den halvstrukturerade forskningsintervjun anvÀnts som metod. Fyra svensklÀrarstudenter, tvÄ manliga och tvÄ kvinnliga, har intervjuats enskilt och spelats in. Det lÄga antalet informanter förhindrar att en generalisering görs.De teoretiska ingÄngarna innefattar debatten om kanon i media, dÀr olika sidor lyfts fram, samt hur kanon tog sig uttryck i skolan förr och hur den gör det i dagens skola. Till sist belyses problematiken kring kanon, och frÄgan lyfts om vem som egentligen ska bestÀmma den.Undersökningen visar att svensklÀrarstudenterna inte stÀller sig positiva till en litteraturlista pÄ nationell nivÄ, utan att de vill förmedla blandad litteratur som eleverna kan relatera till. I undersökningen nÀmnde svensklÀrarstudenterna att man som blivande lÀrare mÄste ha ett klart syfte med sin litteraturundervisning, och att det kan legitimera i stort sett all litteratur.

Syftet med föreliggande studie Àr frÀmst att studera sammanhÄllning hos herr- respektive damlag samt undersöka eventuella skillnader/likheter. Författarna avser vidare att undersöka ledares uppfattningar om sin egen roll för sammanhÄllningen i ett lag samt deras uppfattningar om hur sammanhÄllning skapas och bibehÄlls. Totalt deltog 96 manliga och kvinnliga handbollsspelare, frÄn division 1 och 2, i Äldrarna 16-34 i den kvantitativa undersökningen och 4 trÀnare deltog i den kvalitativa undersökningen. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan sammanhÄllningen i dam- respektive herrlagen dÄ kvinnor upplevde en högre grad av sammanhÄllning. Resultaten visade vidare att trÀnarna ansÄg att sammanhÄllningsarbetet bör se olika ut för kvinnor och mÀn dÄ kvinnor lÀgger större vikt vid att kÀnslan i gruppen var bra och mÀn fokuserar mer pÄ prestation.

Könsroller i samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors val av arbetsomrÄde inom vÄrden. Enligt statistik frÄn Socialstyrelsen vÀljer manliga sjuksköterskor frÀmst att specialistutbilda sig inom akutsjukvÄrd samt psykiatri, medan vissa omrÄden har brist pÄ mÀn. De patienter som önskar bli omhÀndertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagslÀget inte fÄ detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Problem:Inom genusforskningen finn's det olika könsperspektiv samt olika metoder för att lyfta fram könet. Det finn's ocksÄ olika lÀger nÀr det gÀller könet's pÄverkan pÄ vÄrt sÀtt att leda. Om det influerar, eller bestÀmmer vÄrt agerande som ledare, eller om det inte har nÄgon som helst betydande pÄverkan. I den traditionella forskningen ge's ofta en bild av manliga ledare. Vi anser att denna mansdominerade bild bör komplettera's med en framstÀllning och bild av kvinnliga ledare.

LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - NÄgra unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt nÄgra gymnasielÀrares reflektioner över ambitiösa kvinnliga eleverElin Höglund & Sara KnutssonHögskolan i Halmstad, Sektionen för HÀlsa & SamhÀlle, PsykologiSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhÄlla en bredare förstÄelse för hur nÄgra gymnasielÀrare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. TvÄ semistrukturerade intervjuguider anvÀndes, en för intervjuerna med de unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielÀrarna. Fyra teman gÀllde för de unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra unga kvinnorna förde Àven ?stressbok? under en veckas tid.

En historisk tillbakablick pÄ lÀroplaner visade att Àmnet idrott och hÀlsa har förÀndrats över tid. I dagens idrott och hÀlsa Àmne Àr det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan pÄverka vad elever lÀr sig och blir bedömda pÄ. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förstÄelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lÀr sig och blir bedömda pÄ i skolÀmnet idrott och hÀlsa.

I vÄrt samhÀlle finns det normer som reglerar hur kvinnor och mÀn ska vara. Dessa normer Àr centrala i samhÀllet och detta Àr nÄgot som Àven avspeglar sig i barnens lek pÄ förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. VÄrt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. DÀrför har vi valt följande frÄgestÀllningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön pÄ förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker anvÀnder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi anvÀnt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhÄllande till förskolan och den fria leken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer pÄ en förskola med barn mellan ett och fem Är.