Undersökningens syfte Àr att studera lÀraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framstÀlldes i samt sehur dessa skiljer sig Ät i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmÀnna folkskollÀrarföreningstidningsorgan Svensk lÀraretidningoch undersökningsperioden Àr Ären 1928- 1930. Undersökningen visade pÄ att bÄdeden manlige och den kvinnliga lÀraren framstÀlldes i stort sett lika Àven omdet skiljer sig Ät procentuellt sett. LÀraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lÀrare/lÀrarinna som pÄ ett dugligt, intresserat ochsjÀlvuppoffrande sÀtt utförde sitt kall. DÀrtill tillkom ideal sÄsom glad,avhÄllen och godhjÀrtad.

Studier har visat att det finns ett samband mellan syskonplacering och locus of control, medan andra studier inte funnit nÄgot samband. Syftet med denna studie Àr att undersöka relationen mellan syskonplacering, kön och locus of control ur ett hÀlsoperspektiv hos gymnasieelever i Ärskurs 3. I undersökningen deltog 147 gymnasielever ifrÄn fem skolor i Kronobergs lÀn. Resultatet visade att kön och syskonplacering samvarierade med intern health locus of control (F= 3,01;p< 0,03; ES= 6,2) och att syskonplacering och kön tillsammans inte visade nÄgon signifikant inverkan pÄ extern health locus of control (F= 2,20;p=<0,09; ES= 4,6). Fyndet kan indikera att manliga mellanbarn i större utstrÀckning strÀvar efter en intern health locus of control Àn kvinnliga mellanbarn.Nyckelord: Syskonplacering, health locus of control, intern- och extern locus of control, kön..

Ungdomar Àr den mest brottsutsatta gruppen i samhÀllet och mÄnga av de brott som begÄs av ungdomar kommer aldrig till polisens vetskap. Det finns en kunskapslucka nÀr det gÀller anledningar att vittna och anmÀla brott. Detta för att fÄ en tydligare bild av ungdomars synpunkter pÄ att anmÀla brott och syftet i denna studie var dÀrför ungdomar benÀgenhet/attityd till att vittna och anmÀla brott. Studien gjordes i form av en kvalitativ intervjustudie, dÀr 15 gymnasie elever i Äldrarna 16-18 Är varav nio manliga och sex kvinnliga frÄn tvÄ olika skolor deltog. Resultatet visar att erfarenheter, förtroendet för rÀttsvÀsendet och rÀdsla Àr bidragande faktorer i beslut om man ska kontakta eller samarbeta med polisen.

Intresset för denna studie började med tanken pÄ musik som social rörelse och pÄ vilket sÀtt detta medium framstÀller en verklighet av sociala problem och orÀttvisor.Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter Àmnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förÀndras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna vÀg för. Det Àr frÀmst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen bestÄr av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera pÄ den mer nÀrliggande lokala diskurserna samt anvÀnda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frÄgestÀllning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehÄller sociala problem med relationssvÄrigheter, kÀrlek, styrka och vÀnskap i fokus..

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka varför diagnosen Borderline personlighetsstörning till 80 % bÀrs av kvinnor och om detta kan ha en socialkonstruktivistisk förklaring? Studien bygger pÄ ett antal tryckta litterÀra verk som berör Àmnet. Vi har undersökt könsrollernas inverkan pÄ den höga frekvensen av BPS diagnostisering av kvinnor. Genom att titta pÄ kvinnans sjukdomshistoria genom tiderna ser vi hur kvinnan framstÀllts som avvikande i förhÄllande till mannen. Vi frÄgar oss om detta kan vara en av förklaringarna till antalet BPS diagnoser idag.

Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om eritreanska kvinnliga exsoldaters erfarenheter av krig har pÄverkat deras identitetsupplevelse, sedan de har flyttat till ett nytt land. Samt att ta reda pÄ om deras upplevelser av integration och av bemötande i exillandet Àr olika beroende pÄ vilket land de bor i. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om hur kvinnorna förhÄller sig till egna psykiska reaktionen pÄ krigstraumat. Studien innefattar sexton intervjudeltagare. Nio av dessa bor i England medan sju bor i Sverige.

Denna studie undersöker hur jÀmstÀlldheten ser ut under SVTs prime-time-sÀndningar utifrÄn könsfördelning, Älder och form av deltagande hos de medverkande personerna framför kameran, samt hur fördelningen ser ut i förhÄllande till de programkategorier SVT har satt. Med prime-time-sÀndningar menas den tid pÄ dagen dÄ tv-publiken Àr som allra störst. Syftet med uppsatsen Àr att med en kvantitativ innehÄllsanalys fÄ reda pÄ hur könsrepresentationen ser ut utifrÄn nÀmnda faktorer och diskutera sambandet mellan resultaten och vÀrden kopplade till de sociala könsrollerna samt huruvida prime-time har en pÄverkan pÄ innehÄllet i programmen.De teoretiska ramarna utgörs frÀmst av Yvonne Hirdmans tankar kring genussystemet som dels innefattar tvÄ logiker; mannen som norm samt isÀrhÄllandets logik och dels genuskontraktet som beskriver överenskommelsen om sociala beteenden och logikernas fortsatta spridning frÄn en generation till nÀsta. Detta tillsammans med Halls teorier om representation och stereotyper samt medielogiken appliceras i diskussionen kring analysens resultat.Resultaten visar att alla program utom ett representeras av en majoritet mÀn, i de flesta fall stark majoritet. MÀn har ocksÄ en starkare representation inom alla Äldersgrupper till skillnad frÄn kvinnor dÀr bÄde de yngre och Àldre generationerna Àr vÀldigt svagt representerade.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Vi har tittat pÄ hur mÀn och kvinnor representeras i Sportbladet genom att göra en bild- och rubrikanalys pÄ förstasidor och utvalda uppslag av tidningen, det under en begrÀnsad period pÄ tvÄ veckor under februari 2006. Vi har tittat pÄ hur ofta kvinnor och mÀn förekommer pÄ bilderna och vilka idrotter som Àr oftast förekommande. Men ocksÄ hur bilderna Àr tagna, frÄn vilken vinkel exempelvis och vad det fÄr för betydelse för framstÀllningen av manliga och kvinnliga idrottsutövare. Sport Àr ett omrÄde som Àr strikt uppdelat i mÀn och kvinnor och det mÀrks följaktligen i sportjournalistiken. Det finns en tydlig hierarki inom omrÄdet dÀr det Àr Mannen som Àr den dominerande.

Syftet i föreliggande uppsats Àr att undersöka hur tre kvinnliga detektiver i tre samtida kriminalromaner gestaltas utifrÄn ett intersektionellt perspektiv och ett genusperspektiv. Vid analysen anvÀnde jag mig av Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris samt Nina Lykkes intersektionalitetsbegrepp. Jag anvÀnde mig Àven av Maria Nikolajevas schema över hur manligt och kvinnligt gestaltas inom litteraturen. UtifrÄn analysen kan det konstateras att samtliga av de undersökta kvinnliga detektiverna till viss del eller helt bröt mot de typiska skildringarna i Nikolajevas schema, vilket gÄr i linje med den tidigare forskningen inom omrÄdet. Det framkommer Àven att det Àr fler faktorer Àn kön som Àr av betydelse för detektiverna och deras maktpositioner, bÄde inom arbete och privatliv.

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

Det kulturella smalhetsidealet innebÀr negativa konsekvenser för individens psykologiska vÀlbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de sjÀlva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och mÀn att förhÄlla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av sjÀlvskattningsskalor mÀta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt Àtande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och mÀn (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lÀgre body-esteem, Àter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jÀmfört med mÀn.

Occupational stress and the use of alcohol to reduce stress are both separately common in our society. A few researchers have combined the two factors.The aim of this essay was to obtain an increased understanding of how male and female managers estimate their alcohol habits in relation to their occupational stress.We have interviewed nine managers who work at a social services department in Scania. Our main theories were the theory of psychosocial work environment of Lazarus, Karaseks demand/control model, epidemiology- and cultural perspective.Our results were;· Psychosocial work environment contributes to if the interviewed people experienced stress at work.· The grade of control has great influence if the interviewed people experience stress.· There weren't any correlation between stress and increased consumption of alcohol..