Studiens syfte var att beskriva hur ett positivt motivationsklimat kan utvecklas i en golfförening baserat pÄ medlemmarnas uppfattning av existerande förening. Femton stycken golfare (9 manliga och 6 kvinnliga) i Äldrarna 15-76 Är frÄn tre olika klubbar i Sverige deltog i studien. I studien anvÀndes ett kvalitativt angreppssÀtt och en egen komponerad intervjuguide utformades utifrÄn bl.a. Vazou, Ntoumanis och Duda (2005) forskning kring motivationsklimat. För att analysera rÄdata anvÀndes metoden kvalitativ innehÄllsanalys.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur svenska mans-och kvinnojourer konstruerar genus i relation till offer-och förövarroller nÀr det kommer tillvÄldi nÀra relationer. Detta har gjorts med en kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys avderas respektive hemsidor.Materialet har bestÄtt av Ätta kvinnojourer och Ätta mansjourers hemsidor, och anledningen till att det Àr Ätta av varje Àr attdet inte finns fler mansjourer att utföra en analys pÄ.TvÄfrÄgestÀllningar har legat till grund för uppsatsen: (1) Talas det huvudsakligen om kvinnan som utsatt och mannen som förövare pÄ de svenska kvinno-och mansjourernas hemsidor? I sÄ fall hur? (2) RÄder det nÄgon skillnad mellan hur kvinno-och mansjourerna konstruerar kvinnor och mÀn som offer och förövare? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Uppsatsen utgÄr vidare frÄn debatten om asymmetri och symmetri, samt socialkonstruktivism, genus och det ideala offret. Resultatet pekar pÄ att kvinno-och mansjourernaförhÄller sig till enasymmetrisk linje, det vill sÀga mannen som den huvudsakliga vÄldsutövaren och kvinnan som det huvudsakliga offret. Kvinnojourerna vÀnder sig till kvinnor som fallit offer för det manliga vÄldet, och de framstÀller mÀn och kvinnor som motsatser ?den skyldiga och den oskyldiga.

I denna rapport beskrivs det arbete och de analyser som lett fram till ett designförslag pÄ en dykvÀst anpassad till en kvinnlig anvÀndare. Konceptet har utvecklats pÄ företaget Mares (HTM Sport S.p.A) i Rapallo och ska anvÀndas för vidare utveckling och detaljkonstruktion av den dykvÀst anpassad för kvinnor som företaget planerar att introducera pÄ marknaden 2006. Problematik som kvinnans ergonomi och biometri, trender inom sporten och livsstilstrender generellt har analyserats för att uppnÄ bÀsta möjliga resultat. Arbetet har genomförts med hjÀlp av metoden systematisk problemanalys. Den nya produkten tillfredsstÀller inte bara den kvinnliga anvÀndarens behov av passform före, under och efter dyket, utan Àr ocksÄ anvÀndaranpassad genom val av material och fÀrger.

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fÄtal offentliga rum. Gator, torg och parker Àr nÄgra rum som lÀmnas oreglerade.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning frÄn manliga frÀmlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgÄngspunkt i individens subjektiva upplevelse Àr syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna pÄverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslÄr Àr rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och förestÀllningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrarstudenter ser pÄ villkoren för goda relationer mellan lÀrare och förÀldrar genom observationer frÄn sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer pÄ lÀrarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare Är. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sÀtt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har ocksÄ framkommit att lÀrarstudenter inte kÀnner sig tillrÀckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lÀrare och förÀlder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns ocksÄ tendenser till att det Àr skillnad mellan manliga och kvinnliga lÀrare och hur de hanterar konflikter och relationerna..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det föreligger löneskillnader mellan mÀn och kvinnor pÄ chefsnivÄ och om sÄ Àr fallet att utreda orsakerna till detta. Vi har anvÀnt oss av databasen LINDA, som innehÄller ett stort urval frÄn den svenska befolkningen och undersökt om det finns befordrings- och/eller löneeffekter som pÄverkar löneutvecklingen. Som grund för vÄra analyser har vi bl a anvÀnt teorier om statistisk- och preferensdiskriminering, humankapital och könssegregering. Vi har analyserat vÄrt material genom att estimera regressioner i form av linjÀra-, kvantila- och logitmodeller samt med Blinder-Oaxaca metoden.VÄr studie visar att det finns löneskillnader mellan manliga och kvinnliga chefer och att endast en liten del av dessa löneskillnader kan förklaras(skillnader i produktivitet), medan den största delen Àr oförklarad eventuellt p g a befordringseffekten, d v s kvinnor nÄr inte upp till de mest attraktiva positionerna..

Stress Àr idag ett omrÄde som Àr allt mer omdiskuterat och anses ha inverkan pÄ den psykiska hÀlsan. MÄnga studerande pÄ universitetsnivÄ upplever nÄgon gÄng under utbildningen stress, och detta kan bland annat förklaras utifrÄn tidspress, ny stad samt ekonomi. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida stress hos studenter kan förklaras utifrÄn self-efficacy och fysisk aktivitet, samt om det finns nÄgon skillnad i upplevd stress mellan manliga och kvinnliga studenter. Det var 76 av 92 tillfrÄgade studenter som svarade pÄ hela enkÀten (39 mÀn och 37 kvinnor) som innehöll tvÄ standardiserade tester, General Self-Efficacy Scale respektive perceived stress scale. Resultatet visade ett signifikant samband mellan variablerna stress samt self-efficacy.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Den hÀr uppsatsen Àr en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgÄr ifrÄn hur elever uppfattar sin möjlighet att pÄverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhÄllandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhÄllandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns nÄgon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i frÄga om synen pÄ deras inflytande över sin utbildning och sina studier.

Den hÀr studien anvÀnder sig av en queerteoretisk utgÄngspunkt för att försöka reda ut vad som kan sÀgas om genuskonstruktionen i tvÄ vÀlkÀnda religiösa berÀttelser: den hinduiska Ramayana samt Ruts bok som Äterfinns i den hebreiska bibeln. Studien anvÀnder en hermeneutisk metod och en queerteori med teoretiska modeller av Judith Butler och Yvonne Hirdman. Det kan ses i bÄda berÀttelserna att genuset hos bÄde manliga och kvinnliga karaktÀrer Àndrar sig under berÀttelsens gÄng, flera gÄnger och i relation till varandra. Slutligen diskuteras resultaten och det visar sig att den teori som anvÀnds i uppsatsen, queerteori, saknar en förstÄelse för det slags dynamiska genus som finns att se vid en lÀsning av Ruts bok och Ramayana..

Undersökningens syfte Àr att studera lÀraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framstÀlldes i samt sehur dessa skiljer sig Ät i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmÀnna folkskollÀrarföreningstidningsorgan Svensk lÀraretidningoch undersökningsperioden Àr Ären 1928- 1930. Undersökningen visade pÄ att bÄdeden manlige och den kvinnliga lÀraren framstÀlldes i stort sett lika Àven omdet skiljer sig Ät procentuellt sett. LÀraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lÀrare/lÀrarinna som pÄ ett dugligt, intresserat ochsjÀlvuppoffrande sÀtt utförde sitt kall. DÀrtill tillkom ideal sÄsom glad,avhÄllen och godhjÀrtad.

3 Sammanfattning I denna rapport undersöks med kvalitativ enkÀtundersökning som metod, pÄ naturvetenskapligt program nyblivna gymnasieelevers förförstÄelse och vardagsupplevelse gÀllande blomvÀxter. Undersökningen finner att det föreligger indicier som pekar mot att gruppen har förenklade uppfattningar om vÀxtriket. Vidare finner studien att det Àven om eleverna Àr förmögna att korrekt anvÀnda termen blomvÀxt, kan finnas skÀl att tro att en förenklad bild av blomman och dess attribut föreligger. I undersökningen som omfattade 141 elever framkom en kÀrna av 11 arter som anges av mer Àn 20 procent av respondenterna, varav fyra uppgavs av mer Àn hÀlften av respondenterna. GruppjÀmförelser mellan kvinnliga och manliga respondenter pÄvisade signifikanta skillnader i svarsbild utan signifikanta skillnader i svarsfördelning över de faktiskt undersökta kategorierna.

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

KriminalvÄrdares attityd till intagna har betydelse för att den intagne ska kunna genomgÄ en positiv förÀndring under sin verkstÀllighetstid i anstalt. Studiens syfte var dÀrför att undersöka kriminalvÄrdares attityder gentemot intagna och om olika variabler som t.ex. kön och utbildning pÄverkade den. En sjÀlvdeklarationsstudie med ATP-skalan gjordes pÄ tre olika anstalter och ett hÀkte. Totalt svarade 28 kriminalvÄrdare pÄ enkÀten varav tvÄ tolkades som extremvÀrden och inte togs med i resultatet.

Svensk lönestatistik visar att manliga och kvinnliga ingenjörer har ojÀmnlika lönenivÄer, till mÀnnens fördel. Tidigare studier har belyst att kvinnor har bristande tillit till sin förhandlingsförmÄga och mÄnga studier har ocksÄ visat att mÀn har högre löneansprÄk Àn kvinnor. Aktuell studie har Àmnat identifiera faktorer som pÄverkar studenters förvÀntade löneansprÄk för ingÄngslön. Resultaten hÀr baseras pÄ en enkÀtundersökning besvarad av 137 ingenjörsstudenter. Studiens resultat bekrÀftar tidigare studiers gÀllande mÀns och kvinnors löneansprÄk och förhandlingsförmÄga, mÀn anger högre vÀrden för bÄda dessa variabler.