Interaktion mellan sjuksköterska och patient pÄverkar upplevelsen av vÄrd. Upplevelsen av vÄrden Àr sÄledes en betydelsefull komponent för patienten och dess hÀlsotillstÄnd. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns genus relaterade förhÄllande som pÄverkar manliga patienters upplevelse av vÄrd. Teoretisk ram för arbetet Àr Madeleine Leiningers Transkulturell omvÄrdnad och dÄ frÀmst hennes sunrise modell som inspirerat författarna bÄde betrÀffande enkÀtframstÀllan, analys och tolkning av materialet. Metoden Àr en empirisk studie som behandlar sexton enkÀtsvar frÄn onkologisk klinik i SkÄne.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.

Förskolan Àr och har under en lÄng tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan Àr i dagslÀget mÀn (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie Àr att komma Ät hur fyra manliga förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever nÄgra för ? eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollÀrare. För att komma Ät de manliga förskollÀrarnas tankar och Äsikter anvÀndes kvalitativa intervjuer.

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lÀrobok i spanska som frÀmmande sprÄk för den svenska grundskolan. Syftet Àr att fÄ kunskap om hur genus skildras och i vilken utstrÀckning könsroller skiljer sig frÄn normer och stereotyper, funktioner och lÀgen mellan könen. Fokus har Àven varit pÄ vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktÀrer finns, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt beskrivningarna skiljer sig frÄn den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit frÄn Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

Ingen frĂ„ga har vĂ€ckt sĂ„ stor uppmĂ€rksamhet i Svenska kyrkan pĂ„ 1900-talet som frĂ„gan om kvinnliga prĂ€ster. DĂ„ och dĂ„ under Ă„rens lopp har frĂ„gan kommit i fokus och förmedlats till allmĂ€nheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tilltrĂ€de till prĂ€sttjĂ€nst pĂ„ samma villkor som en man. Lagen trĂ€dde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans vĂ€g till den prĂ€sterliga tjĂ€nsten har varit lĂ„ng och föregicks av nĂ€stan fyrtio Ă„rs diskussioner pĂ„ kyrkomöten och i Riksdagen.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.

I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom Ätta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. VÄr teoretiska referensram tar utgÄngspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhÄllande som rÄder mellan kvinnor och mÀn. I den teoretiska referensramen tar vi Àven upp organisationsteorin utifrÄn Wahl, Alvesson och Due Billing, dÀr kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet frÄn vÄr studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.

Jag har gjort en kvantitativ studie av hur könsfördelningen mellan experter ser ut i tryckt press. Studiens syfte har varit att undersöka om det finns en jÀmn könsfördelning mellan de oberoende experter som uttalar sig i medier idag. Jag har undersökt kvÀllstidningen Aftonbladet och morgontidningen Svenska dagbladet, för att jÀmföra om könsfördelningen mellan experter skiljer sig mellan kvÀllspress och morgonpress. BÄda tidningarna har granskats under en verklig vecka 2012 och under samma vecka 1992. Det för att undersöka om könsfördelningen mellan experterna har förÀndrats under de senaste 20 Ären.Totalt omfattar undersökningen 195 experter som analyserats med hjÀlp av sju olika variabler.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.