SyfteSyftet med föreliggande studie är att jämföra tre manliga elittränares arbetssätt i rollen som coach, analysera deras synsätt på coachrollen samt beskriva vägen till framgång.FrågeställningarHur kan de tre elittränarnas bakgrund beskrivas?På vilket sätt ser de tre elittränarna på sin roll som coach och hur arbetar de i praktiken?Hur ser kollegorna och spelarna, i det egna laget, på elittränaren i rollen som coach?Om det finns några gemensamma nämnare för tränarna, vilka är de?Vilka är framgångsfaktorerna?MetodUndersökningen är genomförd i tre steg:1. Observationer av de tre elittränarna i rollen som coach under en tävlingsmatch. Dessa obser-vationer är gjorda utifrån ett eget författat observationsprotokoll.2. Halvstrukturerade intervjuer med en assisterande tränare och en lagkapten, inom respektive idrott, för att få deras syn på tränaren ifråga.3.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove Knausgårds Min kamp andre bok med utgångspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Här ovan har jag ställt konstnären mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptäckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en fruktan för detta. I sällskap med andra män infinner sig även en känsla av underlägsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier påvisat att Karl Oves maskulinitetsideal påminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framväxt i slutet på 1800-talet, och den frigörelse från hemmen som männen genomgick.

Syfte/FrågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur idrottslärare på olika grundskolor i Stockholms kommun upplever sin arbetsmiljö. Jag har utgått från tre mer preciserade frågeställningar,Hur upplever idrottslärare i grundskolan sin arbetsmiljö rent fysiskt och psykiskt? Upplever lärarna sin arbetsmiljö som stressframkallande? Kan man se några skillnader mellan män och kvinnor och mellan ett- ämneslärare och två- ämneslärare? Och slutligen hur arbetar idrottslärare för att motverka stress och påfrestningar i arbetet?MetodDenna studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. Jag åkte runt till sex olika skolor och intervjuade sex idrottslärare, tre män och tre kvinnor på grundskolor i Stockholms län, avsedd för årskurs F-6. Jag har utgått ifrån Karsaseks och Theorells teori som är en förklaringsmodell till stressens uppkomst på arbetsplatsen.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla i skolan. Trots detta visar flera studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan könen och att flickor ofta har ett sämre självförtroende i ämnet matematik. Människor har ofta en tendens att kategorisera sin omgivning och de två könen är inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i ämnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domän. I vårt examensarbete vill vi ta reda på lärarstudenternas attityder och förhållningssätt till matematik, samt deras självuppfattning gällande ämnet, ur ett genusperspektiv inom respektive enhet på lärarutbildningen vid Malmö högskola.

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar porträtteras krig som mannens domän. I krig är det mannen som är den aktiva parten och kvinnan den passiva. Männen är ute och slåss, skjuter, spränger, och kvinnorna sitter hemma och väntar ängsligt på att männen ska komma hem. Eller så är kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) våld. Mannen ses alltså som krigare och kvinnan som pacifist.

Syftet med denna uppsats är att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att på så sätt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister använder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmärksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhället som styr journalisternas arbete.För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (två av varje journalist) har djupanalyserats utifrån en modell för kritisk diskursanalys.Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter..

Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget språkbruk, är en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmänhet och sin egen dialekt boråsiskan i synnerhet. Syftet med studien är att utreda attityders påverkan på det egna språkbruket, samt om resultatet varierar anmärkningsvärt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrågor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt från den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de själva talar den? Finns det någon svårighet i definitionen?*Finns det någon skillnad i mängden dialektala varianter när det gäller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgår från material hämtat från projektet Dialektutjämning i Västsverige och består av enkäter, intervjuer och analyser av mängden dialektala varianter.Tidigare forskning inom ämnet säger att manliga individer talar mer dialekt än kvinnliga, samt att individer som går på yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt än de på studieförberedande. Individer som inte är lokaltintegrerade tenderar även att vara mer mottagliga för språkliga förändringar.Till skillnad från tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter är en pojke som går en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren är av det kvinnliga könet samt går en studieförberedande utbildning.

Denna uppsats behandlar ungdomars syn på manliga och kvinnliga egenskaper ur ett jämställdhetsperspektiv. För att få klarhet i detta har vi genomfört tre gruppintervjuer, där ungdomar i åldern 15-17 år deltog. Vi har i huvudsak använt oss av Yvonne Hirdmans teori om genus och Simone de Beauvoirs tankar om kvinnors underordnade ställning i samhället. Vårt resultat visar att ungdomar inte är så jämställda som de själva anser. Deras svar tyder på att de är polariserade och har tydliga uppfattningar om hur män/kvinnor, killar/tjejer ska bete sig för att bli accepterade av de övriga.

Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet och det råder politisk enighet om detta. Trots denna enighet är vårt samhälle fortfarande inte jämställt. Varför? Luleå Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och män, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och män skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om män och 18% handlade om kvinnor.

Antalet ensamstående har ökat kraftigt i Stockholm under senare år. Frihet och självständighet ses som särskilt viktiga egenskaper för singelpersoner. Det är även socialt eftertraktat att som ensamstående framstå som lycklig och stark. Syftet med denna studie var att få en nyanserad bild av singelskapets betydelse samt synen på parrelationer för både kvinnor och män. Sju manliga och kvinnliga singlar i Stockholm intervjuades och materialet genomgick tematisk analys där fem huvudteman framkom.

Vårt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus på den manliga sexköpares perspektiv. Utifrån vår studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns på de arenor där sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utsträckning av de diskurser som är allmänt accepterade i samhället. Vi har funnit att det finns en stor samstämmighet hos de flesta av de män vi har kommit i kontakt med när det gäller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ inställning till lagen och anser att den borde slopas. Utifrån de manliga sexköparnas resonemang är lagen orättvis eftersom den slår hårt mot vanliga män och dessutom inte gör någon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak ägnar sig åt trafficking.

Vi kan i Sverige vara stolta över att flera år i rad blivit utsedd till ett av världens mest jämställda land. Men om man tittar närmare på forskning och statistik om jämställdhet i Sverige blir man förvånad över att vi kommer högst på listan år efter år, samtidigt som man blir lite oroad för hur det ser ut i resten av länderna som finns på listan. Sanningen är den att i Sverige är kvinnor starkt underrepresenterade på ledande positioner inom privata sektorn, samtidigt som de dominerar inom service yrken där lönerna i regel är lägre, och möjligheterna till avancemang i karriären är färre . Trots att det har skett många förändringar och förbättringar för kvinnans del i samhället så har den manliga dominansen med den hierarkiska uppdelningen mellan könen lyckats överleva historien och kvarstår i allra högsta grad än idag. Organisationskulturen och ledarskapet har formats av och för män med historiskt skapade normer och regler genom att kvinnan är relativt ny på detta manliga fält ses hon som avvikare ?tokiens? genom sitt sätt att vara och agera då detta går emot alla föreställningar som acossieras med ledarskapet.

I fokus för denna uppsats står en hypotes inom forskningsfältet genus och internationella konflikter som stadgar att kvinnor är mer fredsbenägna än män i internationella konflikter. I studien testas denna hypotes giltighet i Israel, genom en undersökning av om representanter för israeliska fredsorganisationer upplever att det existerar en skillnad mellan manliga och kvinnliga medlemmar när det gäller deras vilja till kompromissande i svåra frågor och i deras inställning till våld som ett lämpligt medel i arbetet för fred..

I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet cool som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhållande får konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att åstadkomma detta har jag genomfört en enkätundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhållande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och på många sätt är nära förbundet med manliga könsnormer ? såväl när det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhållningsätt till cool har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen..

Stress på jobbet har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren. Generellt kan man säga att den psykiska ohälsan ökar. Kvinnor och lärare är överrepresenterade bland de utbrända. Syftet med undersökningen var att genom en enkätstudie ta reda på om det fanns några könsskillnader gällande mäns och kvinnors psykiska ohälsa på två gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frågeformulär bestående av 18 frågor.