SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

Gym härstammar från en manlig kultur och har kommit att bli en arena som präglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att träna på separata tjejdelar. Dessa delar är ofta ett låst rum där endast kvinnor har tillträde. Syftet med denna studie var att få en förståelse för varför manliga och kvinnliga motionärer tror att en separat del för kvinnor på gymanläggningar finns utifrån en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv på genus. En social konstruktion är något som skapas genom människors samspel med varandra och samhället vi lever i.

Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats.I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.

Syftet med det här examensarbetet är att göra en kvalitativ studie av arbetet som musikproducent med avseende på genusskillnader och genom det få en djupare inblick i kvinnliga musikproducenters arbetssituation. Jag undersöker vilka svårigheter som uppstår på grund av att man är kvinna, men även vilka möjligheter som ges. Finns några betydelsefulla skillnader mellan manliga och kvinnliga musikproducenter som gör att arbetet blir svårare för kvinnor? Metoden för undersökningen är intervjuer med fyra kvinnliga och fyra manliga musikproducenter. Slutsatsen av undersökningen är de kvinnor och män jag intervjuade hade en liknande syn på sitt arbete, men att det uppkommer vissa svårigheter för kvinnor på grund av att de så pass underrepresenterade bland musikproducenter..

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och få en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och påverkan på laget och dess individer. Metoden som används för detta är tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken är en väldigt vikig del av idrottslag. Stämningen som finns är byggd på gamla traditioner om hur män i grupp ska fungera samt på en rollsättning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som främjar vi-känslan och samhörigheten.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på om det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga användare skriver på Twitter. Genom att skapa kategorier som bygger på språkskillnader som visats i tidigare forskning kategoriseras totalt 300 tweets. Utöver skillnaderna mellan manlig och kvinnlig skrift vägs även Twitter som forum in i analysen. Kategorierna är utformade för att identifiera typiska språktendenser på Twitter. Jämförelser mellan hur kvinnor och män använder sig av förkortningar, förenklingar och engelska inslag i sina tweets är exempel på kategorier som analyseras.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Den manliga brottslingen är normen i samhället och kvinnliga motsvarigheter ses som undantag. I denna uppsats undersöks mediebilden av en kvinnlig mördare. Denna mediebild jämförs med hur motsvarande bild ser ut för en man. För att kunna göra den jämförelsen har fallet Bobby valts, där Bobbys mamma och hennes sambo utförde mordet på pojken. Vidare jämförs om det finns några skillnader eller likheter mellan mediebilderna i en dagstidning och en kvällstining.

Syftet med denna studie är att belysa mäns maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering. Uppsatsen är en litteraturstudie vars material består av åtta artiklar och tre avhandlingar. Materialet har framkommit efter sökningar i databaserna PubMed och SAGE Journals. Orsaken till könssegregeringen i tandhygienist- och sjuksköterskeyrkena bottnar i den feminina genuskodning som yrkena har men även yrkenas historiska bakgrund. Det är dock ingen nackdel för männen att söka sig till yrkena eftersom de har lättare för att göra karriär jämfört med sina kvinnliga kollegor.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring om hur arbetet med jämställdhet mellan män och kvinnor inom försvarsmakten påverkar de manliga officerarna. Forskningen har tagit sin form genom en kvalitativ metod med en halvstrukturerad intervjuguide, e-post intervju samt en innehållsanalys. Informanterna utgjordes av 5 män, både yngre och en äldre som alla arbetar inom Försvarsmakten på två orter i Sverige. Utöver dessa gjordes även en analys av en artikel kring ämnet jämställdhet inom försvarsmakten i Halmstad. De teorier som används vid analys av materialet är, Abrahamsson och Aarum- Andersens organisationsteori, Connells och Parsons maskuliniteter, Goffmans sociala roller, Ahrne, Roman och Franzéns teori kring mansdominans och könssegregering.Vårt resultat av denna uppsats påvisar att männen till viss del påverkas av jämställdhetsplanen och att de manliga officerarna anser att arbetet kring jämställdhetsplanen i viss mån är brisfällig.

I detta arbete undersöks en animerad karaktärs rörelser för att se vad som upplevs som stereotypiska manliga och kvinnliga rörelser. En könsneutral karaktär skapas och det animeras två gånganimationer och två springanimationer med antingen stereotypa manligaeller kvinnliga rörelser. Animationerna visas sedan för fem grafiker och fem icke-grafiker för att se hur de tolkar och upplever animationerna, och om de genom animationernas rörelserkan avgöra om det är en man eller en kvinna. Respondenternas svar analyseras och sammanfattas sedan i ett resultat. Det undersöks hur rörelserna påverkar vår uppfattning när vi ska avgöra om det är en man eller kvinna vi ser.