Denna studie undersöker hur jämställdheten ser ut under SVTs prime-time-sändningar utifrån könsfördelning, ålder och form av deltagande hos de medverkande personerna framför kameran, samt hur fördelningen ser ut i förhållande till de programkategorier SVT har satt. Med prime-time-sändningar menas den tid på dagen då tv-publiken är som allra störst. Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ innehållsanalys få reda på hur könsrepresentationen ser ut utifrån nämnda faktorer och diskutera sambandet mellan resultaten och värden kopplade till de sociala könsrollerna samt huruvida prime-time har en påverkan på innehållet i programmen.De teoretiska ramarna utgörs främst av Yvonne Hirdmans tankar kring genussystemet som dels innefattar två logiker; mannen som norm samt isärhållandets logik och dels genuskontraktet som beskriver överenskommelsen om sociala beteenden och logikernas fortsatta spridning från en generation till nästa. Detta tillsammans med Halls teorier om representation och stereotyper samt medielogiken appliceras i diskussionen kring analysens resultat.Resultaten visar att alla program utom ett representeras av en majoritet män, i de flesta fall stark majoritet. Män har också en starkare representation inom alla åldersgrupper till skillnad från kvinnor där både de yngre och äldre generationerna är väldigt svagt representerade.

Vi har tittat på hur män och kvinnor representeras i Sportbladet genom att göra en bild- och rubrikanalys på förstasidor och utvalda uppslag av tidningen, det under en begränsad period på två veckor under februari 2006. Vi har tittat på hur ofta kvinnor och män förekommer på bilderna och vilka idrotter som är oftast förekommande. Men också hur bilderna är tagna, från vilken vinkel exempelvis och vad det får för betydelse för framställningen av manliga och kvinnliga idrottsutövare. Sport är ett område som är strikt uppdelat i män och kvinnor och det märks följaktligen i sportjournalistiken. Det finns en tydlig hierarki inom området där det är Mannen som är den dominerande.

Det kulturella smalhetsidealet innebär negativa konsekvenser för individens psykologiska välbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de själva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och män att förhålla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av självskattningsskalor mäta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt ätande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och män (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lägre body-esteem, äter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jämfört med män.

Occupational stress and the use of alcohol to reduce stress are both separately common in our society. A few researchers have combined the two factors.The aim of this essay was to obtain an increased understanding of how male and female managers estimate their alcohol habits in relation to their occupational stress.We have interviewed nine managers who work at a social services department in Scania. Our main theories were the theory of psychosocial work environment of Lazarus, Karaseks demand/control model, epidemiology- and cultural perspective.Our results were;· Psychosocial work environment contributes to if the interviewed people experienced stress at work.· The grade of control has great influence if the interviewed people experience stress.· There weren't any correlation between stress and increased consumption of alcohol..

Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fältet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fältet. Teoretisk utgångspunkt är Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fält. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras föräldrars utbildning.Uppsatsen visar att kvinnors och mäns olika intressen är relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fältet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsområden jämfört med män även då de arbetar inom samma vetenskapsområde.Kvinnor är mindre intresserade än män av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och män ökar när deras mödrar eller fäder har en lägreutbildning, när mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller när deras fäder haren mer traditionellt manlig utbildning.Analyserna av det akademiska fältet visar också att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna är fattigast på ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgångarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fältet. Vetenskapsområden där kvinnor dominerar inomprofessorskåren har låg tillgång till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag.

Studiens syfte är att undersöka hur stor del av de män och kvinnor som döms till fängelse som har uppmärksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall även besvara frågan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som används är självskattningsformulär som är välbeprövade inom detta område, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). Formulären besvarades av 49 fängelsedömda män och kvinnor, vilka var inskrivna på kriminalvårdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har både ADHD och ASPD.

The purpose of this essay is to analyse how medial representations in a specific cultural debate expresses thoughts about gender, power and speech. The debate in question took place in Sweden 2010 and was about an inspection of sexual harassments in the Swedish acting area, made by Sveriges Radio, Ekot. This essay examines the made representations of the debate, with a feministic point of view and concludes that a male gaze shapes the form of speech and gives the debate a discourse sort of reasoning about gender. The special discourse formatted in the examined area contains a certain conception of power and the structure of power, which is also explained by the male gaze and the meaning of post-feminism..

The purpose of this study is to stress what experiences men working in the earlier school years share about being a minority group and what thoughts they have about why other men tend to avoid this profession.In this survey I have interviewed four male teachers in the earlier school years. In previous research it is claimed that men choose not to get a teacher training for the earlier school years partly because this profession is known to be dominated by women where it is difficult for men to feel at home. It is also claimed that teachers in training choose the later school years in order to focus more on teaching than looking after the children. None of the interviewed men sees it as a problem being a minority group, neither during training nor in teaching. What the men in this survey state as the main reasons for why other men do not choose to become teachers are the low levels of status and salary.

Denna forskningsstudies syfte är att analysera hur det kvinnliga och manliga framställs i bilderböcker. Studien går ut på att undersöka hur genus gestaltas i både äldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jämförts för att se hur förändringen har varit de senaste 100 åren. Den äldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrån deras popularitet på 2000-talet. I studien ingår sex bilderböcker som har analyserats från samma utgångspunkter.

Den här studien av en grupp ungdomar med utländsk bakgrund försöker skapa förståelse för, och beskriva, deras identiteter, och tankar om vardagen i Sverige. Huvudfrågorna är: Hur definierar de kultur och identitet? Vad har de för tankar om identitet? Hur klarar de av situationen i den nya kulturella miljön? Studie bygger på öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform med sju unga manliga och kvinnliga invandrare, två män och fem kvinnor. Deras berättelser växlade mellan de för dem välkända vanorna och de nya som de möter här. Denna lärandeprocess upplevdes svår att hantera och acceptera, men de har inte några andra val då de vill känna sig inkluderade i den nya kontexten.

Bakgrund: Förekomsten av skador inom fotbollen är stor vilket drabbar den enskilde spelaren både psykiskt och fysiskt. Syfte: Att undersöka om det fanns något samband mellan låg poäng (14 poäng eller mindre) med FMS och ökad skaderisk hos manliga amatörspelare i fotboll. Material och metod: Två fotbollslag i division tre och fyra deltog i studien. Ena laget fungerade som interventionsgrupp och den andra som kontrollgrupp. Båda lagen fick utföra en FMS.

En våldtäkt medför både psykiska och fysiska besvärför den som drabbats. Hälso- och sjukvården har en betydande roll i hurvåldtäktsoffren ska omhändertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vårdteamets roll i omhändertagande av en patient somutsatts för en våldtäkt. 12 artiklar ingår i studien. Frågeställningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvåldtäktsoffer ska bli mottaget, vilket förhållningssätt som vårdteamet börupprätthålla samt särskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgå.

I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns några innehållsskillnader i flickors och pojkars bilder när de utgår från en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara väljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men när flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhållande till kvinnliga aktörer.

Sammanfattning Vår uppsats handlar om hur män som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med åtta män i åldrarna 24?59 år. I intervjuerna har vi utgått från männens egen upp-fattning och förförståelse vad gäller deras inflytande och påverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att männen i allmänhet trivs bra, både på sin arbetsplats och i sitt yrkesval.

Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av män. En anledning till att kvinnor är en minoritet bland diverse maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi ämnar undersöka i denna artikel är vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkätfrågor har vi fastställt vilka egenskaper som generellt appliceras på kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om både de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig åt.