Syftet med denna studie har varit att undersöka ett specifikt företag i Göteborg och deras jämställdhetsmål. Ett mål som kallas 30/70 målet. Detta mål innebär att man vill ha 30 procent kvinnliga lönesättande chefer på företaget. Jag har utgått från följande frågeställning:? Hur ser arenan ut för att uppnå 30/70 målet i jämställdhetsplanen?? Vilka faktiska hinder finns det för att man inte skulle kunna uppnå 30/70 målet?? Vilka insatser kan tänkas vara nödvändiga från organisationen för att uppnå 30/70 målet?Undersökningen genomfördes genom intervjuer med sju respondenter som jobbar på företaget.

Sammanfattning Nyckelord: Homosexuell, maskulinitet, lagidrott, normalisering, genus.Homosexualitet är idag ett kontroversiellt ämne som berör människor på olika sätt. I ca 40 länder ses homosexualitet som någonting brottsligt, och i vissa fall kan det resultera i dödsstraff. Med denna studie vill vi belysa den Manliga homosexualiteten inom lagidrott i Sverige som på ytan knappt existerar för den stora massan. Den enda Manliga elitidrottaren i dagens Sverige som är öppet homosexuell är fotbollsspelaren Anton Hysén som år 2011 berättade om sin sexuella läggning. Avsikten med studien kring Manlig homosexualitet inom lagidrott var att söka svar kring de frågor som uppkom då vi tog oss an ämnet.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av Manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av Manliga förskollärare i Sverige.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av Manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av Manliga förskollärare i Sverige.

Titel: Manlig elit och ?osynliga? tjejer. En studie över ridsportbevakningen i svenskdagspress.Författare: Josefin Eriksson och Tova NorbladUppdragsgivare: Svenska RidsportförbundetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2008Handledare: Monica Löfgren-NilssonSidantal: 51, inklusive bilagorSyfte: Syftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv studera bevakningen av ridsport i svensk dagspressMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Sportsidor och sportbilagor i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Norrköpings Tidningar, Västerbottens-Kuriren och Aftonbladet under året 2007Huvudresultat: Våra resultat visar att ridsporten, sett till antal utövare, får ytterstlite utrymme i svensk dagspress. Ridsport förekommer sällan på tidningarnas framsidor och endast 1,1 procent av våra undersökta tidningars sportsidor innehåller ridsport. Den vanligaste förekommande artikeln i tidningarna är en notis som storleksmässigt är mindre än en fjärdedels sida och som innehållsmässigtrapporterar om tävlingsresultat från elitnivå.

Studiens syfte är att, ur ett vardagligt perspektiv, undersöka hur några män i Göteborg upplever att de passerar som homosexuell och man genom att fråga vilka tankar och känslor dessa män har i mötet med omgivning och samhälle, och hur dessa upplever sig påverkas av detta. Undersökningen av detta fenomen rör sig därför kring hur individen påverkas av den specifika grupptillhörigheten (homosexuella män) i majoritetssamhället, främst bestående av heterosexuella individer. Homosexuella män beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhället, som ibland råkar ut för negativ uppmärksamhet. Den negativa uppmärksamheten kan ske genom olika typer av stigmatisering, exempelvis på grund av att inte följa heteronormen. För undersökningen används de teoretiska perspektiven stigma, sexuella script och queer som analysredskap.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mäns föräldraledighet konstrueras i dagstidningsartiklar och reportage. Studien undersöker hur mäns föräldraledighet beskrivs och motiveras, vilket innehåll ledigheten ges samt vilka implikationer detta skapar. Uppsatsen bygger på en socialkonstruktionistisk ansats. Som specifik teori och metod används diskursanalys och diskursteori. En diskurs kan ses som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Diskursanalys är sättet på vilket man analyserar de språkliga böjningsmönster som konstruerar vår sociala värld. Empirin för uppsatsen består av åtta nyhetsartiklar och reportage ur Sveriges två största dagstidningar, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter.

Ett vanligt problem att lösa inom musik är transkribering av musik till noter. En algoritm för att transkribera monofoniska signaler till noter utvecklades.För att extrahera grundtonens läge användes en analys baserat på ett cepstrum. Cepstrumet används ofta vid extrahering av grundtoner hos röster.En träffsäkerhet på 99% för en Manlig röstinspelning och 90% för en kvinlig uppnåddes. Resultatet blev noter som sedan kunde redigeras av en användare..

BAKGRUND:Alla som arbetar som förskollärare ska följa läroplanen och har samma arbetsuppgifter oav-sett kön och ålder. Därför ska inte Manliga förskollärare ha några för- eller nackdelar gent-emot sina kvinnliga kollegor anser de intervjuade. Enligt vissa undersökningar så utgör männen cirka 3 procent av alla verksamma förskollärare.SYFTE:Vårt syfte med denna uppsats har varit att ta reda på några Manliga förskollärares uppfatt-ning om hur det är att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke. Vi har frågat om de Manliga förskollärarna ser några fördelar eller nackdelar med att vara Manlig förskollärare och om de bemöts annorlunda av föräldrar och omgivning jämfört med sina kvinnliga kollegor.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med intervju som redskap. Alla de sex män vi har in-tervjuat är utbildade förskollärare och arbetar i förskolan.

David LaChapelle gör bilder som ofta är ganska provocerande i sitt uttryck eftersom de ofta föreställer mer eller mindre avklädda kvinnor och män i sexuellt laddade situationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka ett par av LaChapelles bilder ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i konstvetaren Norman Brysons text ?Géricault and ?Masculinity?. I denna text diskuterar Bryson detta med Manlig och kvinnlig maskerad genom att bland annat hävda att även männen är utsatta för den Manliga betraktarens blick. Detta med framställningen av kvinnligt och Manligt är själva grunden för denna uppsats.

En jämförelse mellan två östafrikanska författare, en Manlig och en kvinnlig och deras gestaltande av kvinnans tunga arbetsbörda i det afrikanska samhället, med specifik betoning på arbetet som sker i anslutning till mat och måltider. Syftet är att se om kvinnans arbetsbörda gestaltas olika utifrån kön. Jämförelsen sker till största del med hjälp av feministisk teori men även tillämpning av postkolonial teori..

Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fältet i Sverige genom analyserav kvinnliga och Manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fältet. Teoretisk utgångspunkt är Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fält. Traditionellt kvinnliga och Manliga forskningsintressen hos kvinnliga och Manligaprofessorer undersöks i relation till deras föräldrars utbildning.Uppsatsen visar att kvinnors och mäns olika intressen är relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och Manligt dominerade delar av fältet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt Manligaforskningsområden jämfört med män även då de arbetar inom samma vetenskapsområde.Kvinnor är mindre intresserade än män av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och män ökar när deras mödrar eller fäder har en lägreutbildning, när mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller när deras fäder haren mer traditionellt Manlig utbildning.Analyserna av det akademiska fältet visar också att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna är fattigast på ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de Manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgångarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fältet. Vetenskapsområden där kvinnor dominerar inomprofessorskåren har låg tillgång till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag.

Studien underso?ker om det finns skillnader mellan kvinnliga och Manliga nyhetsreportrar i deras rapporterande om samma ha?ndelse och hur dessa i sa? fall ter sig. Genom en kvalitativ textanalys har 20 nyhetsartiklar analyserats inneha?llsma?ssigt, bera?ttartekniskt och framsta?llningsma?ssigt. Artiklarna har analyserats utifra?n en del av de teorier som finns om kvinnligt och Manligt spra?k och rapporterande. .

Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhåller vikten av att inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men även behovet av att vidga och förändra själva grundsynen på vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mätbar. Den stämplingsteoretiska ansatsen har traditionellt använts för att förklara och undersöka Manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, där språket anses producera och reproducera synen på sanning och verklighet, analyseras här nio artiklar från Nordisk Kriminalkrönika 2000 ? 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begångna av en ensam, kvinnlig förövare.

Ekberg, A & Lidfors, J Manlig omvårdnadshandledningsgrupp. En kvalitativ studie om faktorer som påverkar upplevelserna, förväntningarna samt yrkesidentiteten vid deltagande i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Omvårdnadshandledning har utvecklats och definieras som ett stödjande forum där möjlighet ges att reflektera över upplevelser, tankar och känslor i olika omvårdnadssituationer. Vid sjuksköterskeutbildningen introduceras omvårdnadshandledning för att studenterna ska ges möjlighet att utveckla ett yrkesetiskt riktigt förhållningssätt samt att kombinera teori och praktik.