Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män.

På Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett väsentligt inslag i undervisningen. Detta innebär att eleverna under totalt femton veckor förlägger sin utbildning på en arbetsplats. I Gymnasieförordningen går att utläsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men då endast kurser i karaktärsämnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men även lärare och elever, försöka ta reda på om APU-handledaren är den pedagog som kan förväntas från skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute på APU-platserna, men att tendenser tyvärr också pekar på motsatsen.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur man som pedagog kan skapa ett gott talklimat. I vår undersökning använde vi oss av frågeställningar som hur lärare uppfattar begreppet talklimat och hur de skapar förutsättningar för att alla elever ska våga tala?Metod I vår undersökning använde vi en kvalitativ metod. Vi valde att ställa öppna frågor, en s.k. ostrukturerad intervju.

Detta examensarbete behandlar skönlitteratur och högläsning i skolans undervisning ur ett pedagogiskt perspektiv. Syftet är att undersöka de didaktiska frågornas betydelse för arbetet med skönlitteratur i skolan, samt högläsningens betydelse. Genom kvalitativa intervjuer av en pedagog från varje skolår, 1-6, har vi undersökt varför, vad och hur skönlitteratur kan användas i undervisningen. Resultaten visar att pedagogerna anser att skönlitteratur och högläsning har en given plats i undervisningen. Det finns dock en stor variation mellan pedagogerna när det gäller hur mycket man använder sig av skönlitteratur i undervisningen.

I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning.Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut.

Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?· Använder pedagoger lika/olika ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Syftet med det här arbetet var att undersöka några förskolebarns kunskap om ett antal djur i närmiljön samt om ett spel kan stimulera barnens kunskapsutveckling. I undersökningen har barn på en förskola intervjuats vid två tillfällen. Barnen fick se på bilder på djur och andra organismer som finns i naturen, berätta vad bilden föreställer och svara på om det är ett djur. Ett memoryspel med djurfotografier tillverkades och användes av pedagoger och barn på förskolan i två veckor. Pedagogerna som använt spelmaterialet svarade på en enkät om spelmaterialets användningsmöjligheter i förskolan och sedan intervjuades en pedagog.

Vårt ena syfte med vårt examensarbete var att få reda på vilka för- och nackdelar det finns när man använder utomhuspedagogik i undervisningen. Vi ville även ha svar på hur elevers psykiska och fysiska hälsa påverkas av utomhusundervisning. Vårt tredje syfte var att ta reda på hur man arbetar med de samhällsorienterande ämnena utomhus. För att uppnå dessa syften har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Resultat vi fått från pedagogerna har därefter jämförts, varvid vi dragit slutsatsen att eleverna mår bättre av att vara utomhus och att de då använder sin kropp vid inlärning. Eleverna med koncentrationssvårigheter får större utrymme till rörelse och märks inte på samma sätt utomhus och de tysta eleverna har en praktisk uppgift att lösa som kräver aktivt deltagande. Som pedagog kan man arbeta med de samhällsorienterande ämnena utomhus genom att gå på stadsvandringar och se vad bygden har att berätta..

Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken kännedom pedagoger i en förskola hadeom flickor med AD/HD- liknande symtom, samt undersöka hur pedagogerna ansåg att dearbetade och förhöll sig till flickor med AD/HD-liknande symtom. Datainsamlingsmetodensom användes var kvalitativa intervjuer med utvalda pedagoger på en förskola. Resultatetvisar att majoriteten av de intervjuade pedagogerna hade kännedom om flickor med AD/HDliknandesymtom, men det var endast en pedagog som i dagsläget kunde identifiera dennagrupp av flickor. Flertalet av de intervjuade pedagogerna visade sig ha ett arbetssätt sominnebar att de i första hand utgick från att anpassa miljön på förskolan och inte innehållet iden pedagogiska verksamheten efter den enskilda flickans behov. Slutsatsen är att merinformation och kunskap måste nå ut till samtliga pedagoger i förskolan, för att dessa flickorska kunna få det individuella stöd de har rätt till i ett tidigt skede av utvecklingen..

I denna c-uppsats har vi genom en fallstudie studerat hur en förskollärare utformar en aktivitet tillsammans med en barngrupp och hur samspelet sker mellan barn och förskollärare. Vidare har vi studerat hur barnen uppfattar aktiviteten och hur deras uppfattning förhåller sig till förskollärarens. Forskningsbakgrunden handlar om hur förskolan har förändrats med tiden och hur förskollärarens roll har utvecklats. I vår undersökande del har vi observerat och filmat en naturvetenskaplig aktivitet, samt gjort intervjuer med barn och pedagog. Resultatet av studien visar att förskollärarens målsättningar, med stöd från läroplanen, uppfylldes i aktiviteten genom att barnen fick en lustfylld erfarenhet av ett naturvetenskapligt experiment.

Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den påverkar barns lek och lärande. I vår studie har vi intervjuat tretton pedagoger från två förskolor, en Montessoriförskola, samt två skolor. Syftet med arbetet är att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lärande och att se hur pedagogers medvetenhet är kring miljön som arbetsredskap. Vi såg av resultatet av vår studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lärande. Pedagogerna var också överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtänkt.

Abstract Arleborn Jenny & Linder Emma (2010), Se Mig: en studie om förskolans anmälningsskyldighet. Malmö högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete handlar om hur pedagoger resonerar kring anmälningsplikten. Syftet är att undersöka vilka grunder pedagoger bygger sin anmälan på. Ett annat syfte är att undersöka relationen mellan pedagoger och förälder före och efter en anmälning har gjorts. Forskningsfrågorna är: Hur resonerar pedagogerna kring anmälningsplikten? Vad ligger till grund för att göra en anmälan? Hur resonerar pedagogerna kring relationen till föräldrarna? Det empiriska materialet bygger på intervjuer med tre förskollärare, där även vinjetter har använts.

I detta arbete undersöks pedagogiskt drama och dess roll i undervisningen. Tyngdpunkten läggs på pedagogiskt drama som ett komplement till de teoretiska ämnena i skolan. För att kunna möta alla elever på deras individuella nivå är det viktigt att som pedagog kunna vara kreativ och tillgodose elevernas olika behov med hjälp av varierad undervisning. Här kan pedagogiskt drama vara en metod för att förstärka abstrakt tänkande med hjälp av aktiv handling. I denna undersökning ges det svar på hur pedagogiskt drama kan användas för att stimulera lärande.

Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan.Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv.

Syftet med denna studie är att lyfta fram problematiken kring flickor med ADHD diagnos. Att utforska hur dessa kan upptäckas samt vilka tillvägagångssätt man kan använda sig som pedagog för att ge dem det stöd och hjälp de behöver. För att kunna belysa frågorna kring detta ämne genomfördes tre intervjuer med tre verksamma specialpedagoger. Intervjuerna tolkades med hjälp av kvalitativ metodik. Resultatet beskriver specialpedagogers syn på flickor med ADHD diagnos i skolan samt lyfter fram vilka metoder specialpedagoger använder sig utav för att ge dessa flickor det stöd de behöver.