Människor har i alla tider sett upp till kända personer som förebilder och representanter för något som de själva drömmer om att vara, vilket gör dessa kända personer till idealiska ansikten utåt för ett företags varumärke och produkter. Detta fenomen kallas celebrity endorsement och har länge varit en populär metod inom marknadsföring där syftet är att skapa associationer mellan ett varumärke och en känd persons egenskaper. Även i Sverige förekommer denna form av marknadsföring och vi vill i denna studie se hur svenska företag arbetar med detta. Vi har tagit del av vetenskapliga studier som menar att könet på den kända personen i marknadsföringen har betydelse. Då Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen är det även intressant att öka förståelsen för hur svenska företag väljer idrottsstjärnor till sina marknadsföringskampanjer.Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur svenska företag använder sig av svenska idrottsstjärnor i sin marknadsföring samt om det finns några skillnader i urval då det gäller kvinnliga och manliga idrottare.

Den här uppsatsen har som fokus att undersöka genusframställning inom nutidahiphopmusikvideor. De frågor som undersökningen ställer behandlar framförallt hurframställningen ser ut på både en översiktlig men även mer djupgående nivå inom kategoriernasexism, våld, dominans och nedstämdhet. Undersökningens teoretiska ramverk grundar sig istudier om semiotik, genusforskning, teorier om samhälleliga föreställningar samtmeningsskapande inom visuella medier. Undersökningen tar även upp flertalet tidigareundersökningar inom området i jämförande syften. Motiveringen till undersökningen grundadesfrämst i de tidigare studier som gjorts kring effektpåverkan av både visuella medier i allmänhetmen även utav enbart musikvideor.

 Att sätta könsnormer i gungning - Om föräldrars fostran utifrån jämställdhetsidealSyftet med denna studie är att bidra med kunskap om innebörden av jämställd fostran för föräldrar som fostrar utifrån jämställdhetsideal samt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det teoretiska perspektivet i denna uppsats bygger på feministisk post­strukturalism och metoden har inspirerats av ett integrerat perspektiv på diskursanalys. Datainsamlingen gjordes genom fokuserade intervjuer med fem kvinnor och fyra män som vid intervju­tillfället var föräldrar till sammanlagt 19 barn i åldrarna 7 mån- 18 år. Slutsatser av arbetet är att en fostran utifrån ideal om jämställdhet kännetecknas av att föräldrarna intar ett aktivt förhållningssätt till relationerna inom och utanför familjen och strävar efter att destabilisera gränser för kön, maskulinitet och femininitet. Genom ett medvetet användande av språk och kommunikation försöker föräldrarna skapa representationer av kön och positionerings­möjligheter som öppnar upp barnens föreställningsvärld.

Uppsatsen kommer att behandla socialt samspel i ett damfotbollslag med titeln ?Vinna som ett lag, förlora som ett lag?? Damfotbollen har genomgått en förändring från 1800-talets början fram till idag. Fotbollen har under många år ansetts som en manlig sport, och även om det finns många kvinnliga fotbollsspelare, är det fortfarande en manligt betraktad idrott. Vi är båda två fotbollsspelare som har erfarenhet från flick- och damfotboll. Vi har spelat för att vi har tyckt att det varit kul, men även för att vi som lagidrottare har en vilja av att vinna.

Uppsatsen kommer att behandla socialt samspel i ett damfotbollslag med titeln ?Vinna som ett lag, förlora som ett lag?? Damfotbollen har genomgått en förändring från 1800-talets början fram till idag. Fotbollen har under många år ansetts som en manlig sport, och även om det finns många kvinnliga fotbollsspelare, är det fortfarande en manligt betraktad idrott. Vi är båda två fotbollsspelare som har erfarenhet från flick- och damfotboll. Vi har spelat för att vi har tyckt att det varit kul, men även för att vi som lagidrottare har en vilja av att vinna.

Intentionen med denna undersökning är att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften förespråkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av källmaterialet och dess historiska genuskontext vilar på två huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och främst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gällande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt källmaterial och därför operationaliseras Connells teori med hjälp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. Därmed grundas studien på ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.