The present study investigates the relationship between narcissism, using identified facets in the five-factor model for the grandiose and vulnerable narcissistic personality, and job performance. The results, based on analyses of correlations from previous studies, meta-analyses and norm-data, show general differences regarding the grandiose and vulnerable narcissistic facet profile and their respective relationship to job performance. The results confirm previous study implications of the facet level data?s ability to capture aspects of the personality that a broader measure misses. Similarly, the results demonstrated that facets could differentially predict job performance in both a negative and positive direction.

This essay is a qualitative content analysis of Flickornas julbok andPojkarnas julbok from 1915/1916 to 1920 and from 1966 to 1970. Mainfocus is the representations of gender that is produced in the books, and howthe ideal of the girl and the ideal of the boy is described.The result shows that the girl is undergoing a change of personality. The idealimage of the girl develops from caring, helpful, compassionate, and diligent,to become independent and brave. The Ideal for the boy in the books, bothfrom the 1910s and 1960s, is described as adventurous, courageous, curious,independent, sensible, strong and loyal. In the 1960s books the girl and theboy are described with similar characteristics, but the girl is also expected tobe cute while boy is expected to be technical and knowledgeable.

Kvinnan har i alla tider drivit företag, men ändå inte varit lika accepterad som mannen när man talar om entreprenörskap. Syftet med den här studien är att undersöka hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts; fyra med personer som arbetar inom området för entreprenörskap samt två med personer som idag är verksamma entreprenörer. Slutsatsen är att entreprenöriella sammanhang är till stor del uppbyggda på strukturer där mannen är norm, vilket leder till att kvinnor inte identifierar sig som entreprenörer i samma utsträckning som mannen gör. Därmed blir den meningsskapande processen negativt påverkad och kvinnor har på grund av detta ett längre steg till att starta företag..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut på gymnasiet. Kursplaner och läromedel i filosofi har undersökts. Fyra lärare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lärare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras på lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

Denna uppsats är skriven på uppdrag av en mindre kommun i norra Sverige och behandlar ämnet jämställdhet. Syftet var att undersöka synen på jämställdhet bland kommunfullmäktigeledamöter i denna kommun med frågeställningar som handlade om deras personliga upplevelser, kunskaper och attityder kring jämställdhet samt hur man arbetar i kommunen och hur man vill arbeta i framtiden med jämställdhetsfrågor. I syftet ingick även att vägleda kommunen i deras framtida jämställdhetsarbete. Teoretiska utgångspunkter som fungerade som analytiska verktyg var teorier om motståndmot jämställdhet, organisationsteorier och begreppen kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Kvalitativa intervjuer användes som metod, åtta kommunfullmäktigeledamöter valdes ut med hjälp av både ett målinriktat urval och ett bekvämlighetsurval.

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade läroplanen för förskolan har fått ett nytt avsnitt som handlar om utvärdering där det ställs krav på att dokumentera varje barns utveckling och lärande. Vad denna ökande bedömningskultur kan få för konsekvenser i relation till barns olika förutsättningar, är en av frågor som problematiseras i studien. Studien har hämtat inspiration från poststrukturalism och som metod används diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer där tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har använts som diskussionsunderlag.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem.

Bakgrund:Beröring används inom sjukvården som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisätts ämnen i kroppen som gör att vi känner välbefinnande. Beröring är också en viktig del i den icke-verbala kommunikationen.Syftet är att beskriva hur beröring som kommunikation påverkar vårdrelationen.Metod:Detta är en litteraturöversikt där metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nämnare och skapa teman. Totalt har tolv artiklar analyserats.Resultat:Till resultatet framkom fyra teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter.Diskussion:Beröring är ett medel för att trösta samt skapa och upprätthålla vårdrelationen.

Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen.Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska.

The society in which we live is controlled by various kinds of rules, both written and unwritten. These rules tell us not only how we should act as humans but also how we should act as women and men. Adults teach their children the rules of the society in various ways, but they also act as model figures. Children are influenced by conscious and unconscious actions and also by activities performed by the adults. Furthermore, adults write children?s books which bring the essential content into children?s lives.

Syftet med den här studien är att undersöka om faktorer i arbetslivet och inkomst utgör en del av villkoret för BMI och psykosomatiska symptom. Vi kan se ett växande fettförakt som blivit normerande i det västerländska samhället, men förändrar det villkoren på arbetsmarknaden? Efter att ha studerat tidigare relevant forskning i ämnet formulerades tre hypoteser: Hypotes 1 Det finns samband mellan BMI och inkomstnivå. Hypotes 2 Det finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska symptom beroende på inkomstnivå och BMI.

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts.

Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares kommunikation med sina elever i år 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lärare deltog i undersökningen. Metoderna som användes var klassrumsobservationer, intervjuer med lärarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lärare som har samma kön som de själva har. De kvinnliga lärarna kommunicerar nästan lika mycket med både flickor och pojkar medan hälften av de manliga lärarna nästan enbart kommunicerar med pojkar.

Fenomenet med kvinnliga självmordsbombare är en relativt ny företeelse. De senaste åren har det dock visat sig bli allt vanligare i till exempel Ryssland och mellanöstern. Media utformar rapporteringen kring kvinnliga respektive manliga självmordsbombare olika. Diskursen är låst till uppfattningen om att mannen är norm och att det finns olika anledningar till varför kvinnor jämfört med män väljer att använda sina liv som vapen. Till exempel framhålls ofta en kvinnliga självmordsbombares skäl till handlingen som personliga.

Swedish as a second language and special education are two topics that have a lot in common. I have chosen to in my study look at something that is covered by the two subjects: Swedish as a second language education that is taking place in a group segregated from the class. I have interviewed students in preschool, grade one and grade two to learn details of their experience of the segregation. Finding out that it is mostly bad planning and trouble getting the schedule together that?s affecting the pupils in a negative way.