Studiens syfte var att undersöka om det sker en social desirability effekt vid självskatting av egenskaper som beskriver manliga och kvinnliga stereotyper när dessa egenskaper framhävs positivt. Studien ämnade ytterligare undersöka om män och kvinnor skiljer sig åt i social desirability. Ett experiment utfördes där försökspersonerna slumpvis fördelades över en kontrollbetingelse och två experimentbetingelser. Den ena experimentbetingelsen tilldelades en kvinnlig manipulation där kvinnliga stereotyper framhävdes positivt medan den andra experimentbetingelsen tilldelades en manlig manipulation där manliga stereotyper framhävdes positivt. Kontrollbetingelsen tilldelades ingen manipulation.

Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

I work with and through glass and it´s from this field and tradition my work springs from. I am interested in how we look at and judge different expressions. I have been taught what visual expressions and shapes that are being appreciated and accepted and how to create objects like that. It should be clean, smooth, simplistic, and utterly pleasing. I recognize these attributes from what is being thought of as beautiful and desirable concerning the body.

For centuries, the human body has been used as a mean to project the norms, moral values and aesthetic preferences that exist throughout society. It has been controlled through constrictive fashion, family and social virtues and through how we perceive gender and sexuality. This essay strives to show, not only how the body and the aesthetic values coexist, but also how they work together and influence each other, with the body as the aesthetic medium. To do this, Michel Foucault?s writings of sexuality and his theories on morality and discipline, as well as Judith Butler?s works on normativity and performativity are being used.

Syftet med denna studie var att med en enkät undersöka belåtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsställelse i förhållande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens på 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgående mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeäven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belåten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lägst arbetstillfredsställelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades när det gäller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmåttet förmåner.

Syftet med mitt arbete är att få en fördjupad insikt i en lärares arbete, och få kunskap om hur stress och utbrändhet kan påverka arbetet som lärare. För att få denna förståelse har jag intervjuat en manlig lärare, Ove. Han har arbetat som lärare i fyrtio år. Genom att använda mig utav livsberättelsemetoden har jag fått tagit del av hans erfarenheter. I hans berättelse framkommer det att stress var inledningsvis något som var positivt för hans arbete.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärareundervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomförten läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvärdigt alternativ.

I denna studie undersöks talspråkligheter i elevtexter skrivna i samband med nationella proven i svenska för årskurs nio, vid åren 1992 och 2003. Syftet med studien är att genom kvantitativ textanalys baserad på stilistik undersöka hur talspråkliga texterna är och om de senare texterna är mer eller mindre talspråkliga. Materialet består av 22 elevtexter i genren krönika med jämn fördelning mellan de två årtalen och en krönika av Olle Josephson, vilken fungerar som norm (2009). Resultatet visar att elevtexterna ligger nära talspråket och att en svag förskjutning mot starkare talspråklig stil har skett mellan 1992 och 2003. .

I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns några innehållsskillnader i flickors och pojkars bilder när de utgår från en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara väljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men när flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhållande till kvinnliga aktörer.

I denna uppsats har en undersökning gjorts där jag har intervjuat fem verksamma förskollärares inställning till och föreställningar om teknik och genus i allmänhet och i synnerhet i förskolan, samt vad de anser om att använda det material vi tagit fram för att skapa en diskussion om detta med barnen. Flanosagan går ut på att berätta sagor med en pojke och flicka som använder sig av teknikföremål för att försöka tänja gränserna mellan vad som anses som kvinnlig teknik och manlig teknik. Figurerna som vi valt att använda i denna saga är tagna ut boken Totte bakar och Emmas verkstad där pojken och flickan bryter mot de traditionella könsmönstren. De intervjuade förskollärarna hade på vissa områden liknande åsikter och på andra områden olika åsikter. Det alla hade gemensamt var att alla var positiv till att använda detta material i förskolan. .

Syftet med denna uppsats är att fokusera de queera ögonblicken i J.R.R. Tolkiens trilogi The Lord of the Rings för att visa att det queera finns i kulturen på samma sätt som det icke-queera. När är de två hobbitarna Frodos och Sams relation queer? Vad gör den queer? Hur kan vi förstå denna queerhet i termer av homosocialitet och homoerotik? Uppsatsen är inspirerad av Tiina Rosenbergs queera läsningar, jag använder mig dessutom av Adrienne Richs teori om "lesbisk kontinuitet" och Sedgwicks resonemang om manligt homosocialt begär. Jag har kommit fram till att Frodos och Sams relation rör sig mellan mer och mindre queerhet.

Detta examensarbete avser att beskriva hur kvinnliga lärare ser på deras arbetsvillkor och hur maktstrukturer påverkar deras arbete. Två kvinnor och en manlig lärare har blivit intervjuade i New South Wales, Australien och två kvinnor och en man har blivit intervjuade i södra Sverige. Jag har använt mig av genusteorier för att analysera mina informanter svar. Resultatet i denna uppsats visar på att genusordningen påverkar lärarens roll, arbetsvillkor och status negativt. Detta eftersom de regler som finns för både profession och status är uppbyggda efter manliga normer och läraryrket består främst av kvinnor.

Syftet med denna studie var attstudera förskolebarns erfarenheter av genus utifrån bilderböcker. Studien är baserad på kvalitativa boksamtal, där tre böcker användes samt bildanalyser av barnens teckningar. Boksamtalen gjordes tillsammans med tio barn från två olika förskolor. Resultatet visade att barnens uppfattningar av genus skilde sig åt, majoriteten uppfattade genus genom de traditionella genusmönstren medan några barn utmanade dessa. Samtliga barn poängterade att den verkliga skillnaden mellan män och kvinnor är den biologiska olikheten.

Idag är det många kvinnor som är verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte så framgångsrika inom chefspositioner. Det är olika företagsfaktorer som är avgörande i det fallet. Syftet med det här arbetet är att kartlägga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svårt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnå syftet i det här arbetet, används en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke är stereotypiskt för män och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den äldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förväntas inte att agera så auktoritära samt att svenska företagens kultur skiljer sig från den svenska nationella kulturen..

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om naturmiljö och lärande utifrån flickor och pojkars lika värde och hur de konkret arbetar med detta utifrån styrdokumentens intentioner.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrån litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument.Resultatet visar på att naturmiljö som lärandemiljö används flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsättningar till lärande. Förskollärarna säger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika värde men studien visar att det fortfarande finns många oreflekterade föreställningar om kön bland förskollärarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begränsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rättigheter till.