Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung länkas samman till en matkulturell identitet. Med utgångspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstå hur projektet bidrar till konstruktionen och värdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprätthålla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell märkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjälp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att värdetillskrivningen av de nordiska råvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet.

Flera vetenskapliga studier som handlar om lågkolhydratdieter har visat sig ge en snabb viktminskning och har av det skälet blivit alltmer populära under de senaste åren. En av dessa dieter är Low Carb High Fat (LCHF) som utgörs av en låg andel kolhydrater och en hög andel fett. Dieten har fått stor uppmärksamhet i svenska medier och många människor har valt att följa den. Mat har utöver näringssyfte ett flertal andra betydelser som är viktiga att ta hänsyn till vid kostrådgivning. Livsmedelsval kan bl.a.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur förhållandena för jazzmusiker i 1960-talets Malmö såg ut samt hur musikerna själva identifierade sig med jazzen. Genom att intervjua fem personer som var aktiva musiker under den undersöka tidsperioden har jag kunnat ta del av dessas tankar och erfarenheter om ämnet. Jag har vidare studerat om det går att utläsa en klassidentitet inom jazzen i Malmö samt om det går att se en gemensam identitet som jazzmusiker, bland informanterna. Resultaten av min undersökning visar att jazzen inte bestod av en tydlig klassidentitet utan det har snarare visat sig att informanterna minns jazzen som en musik där social bakgrund inte spelade någon roll och klass var inte heller något som musikerna diskuterade med varandra om. Musikerna vittnar snarare om jazzen som en demokratisk och omfamnade folkrörelse där musiker möttes över generationer..

Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla?Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.  Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet.Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer.

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera.

Många individer är inte accepterade i samhället på grund av att de avviker. Detta är ett stort problem då de riskerar utanförskap och sämre livskvalitet. Vad jag därmed kommer att studera i denna uppsats är hur avvikande individer bemöts i samhället och hur de svarar på detta bemötande. De filmer som jag kommer att utgå ifrån i analysen är The Elephant Man (1980) av David Lynch och Mask (1985) av Peter Bogdanovich. Jag kommer sedan att använda mig av socialpsykologin som teori för att kunna analysera hur och varför detta sker.

Ämnet för den här uppsatsen är AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn på sin identitet och självbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv få en ökad förståelse för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2?5 procen av barnen i skolåldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vårt valda ämnesområde. Vår målgrupp för uppsatsen är för alla som har intresse för ämnet.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vilken iransk identitet som skapas av landets ledning och på så sätt bidra till förståelsen av den iranska politiken. Frågeställningen är: "Hur ser den identitet ut som konstrueras av det iranska ledarskapet genom deras offentliga tal gällande kärnkraftsfrågan?". Frågan besvaras utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv och med Laclaus och Mouffes diskursteori som metod. Analysen består av en kartläggning av ekvivalenskedjorna för Vi, "Den iranska nationen", och De Andra, "Irans Fiender".

Ridning är Sveriges näst största sport, bara fotbollen är större. För många tjejer är stallet mer än en plats där själva sporten utövas. Stallet blir till en slags fritidsgård där nästan all ledig tid spenderas, även om själva ridaktiviteten ibland utförs endast en gång per vecka. Vad stallvistelsen betyder för tjejernas identitetsutveckling vet vi inte särskilt mycket om. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur tiden i stallet påverkar tjejerna i deras identitetsutveckling.Studien genomfördes med en kvalitativ metod.

Ett led i rättsskipningsapparaten är möjligheten för polis och åklagare att använda sig av straffprocessuella tvångsmedel i syfte dels att möjliggöra en ordentlig utredning och dels att överhuvud taget kunna beivra brott. De regler som reglerar användandet av dessa tvångsmedel återfinns bl a i 24 kap RB och innebär en avvägning mellan samhällets krav på en effektiv brottsbekämpning och den enskildes krav på integritet och rättssäkerhet. Dessa maktmedel är till sin natur ingripande i den enskildes rättssfär och de uppfattas inte sällan som integritetskränkande av den berörda parten. Trots att denne i viss mån kan ha fog för sin uppfattning har de straffprocessuella tvångsmedlen en stor betydelse för att en effektiv straffprocess ska kunna genomföras.En grundläggande förutsättning för att kunna lagföra, döma och straffa en person som har begått ett brott är att dennes identitet är känd. Vi måste med andra ord veta vem det är som lagförs, döms och straffas.

Uppsatsen ?Vem är du ? egentligen?? behandlar frågan om hurbeviskravet för identitet är utformati ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Utgångspunktenför forskningsområdet ärden problematik som uppkommit under senare år till följd av en ändradpraxis frånMigrationsöverdomstolen, där personer från vissa länder ? framför alltfrån Somalia ? för tillfälletinte kan beviljas uppehållstillstånd då de saknar för Sverige giltigaidentitetshandlingar som kanklarlägga deras identitet. Studien är bevisrättslig, där generellabevisrättsliga spörsmål behandlas ochsedan kopplas till förvaltningsprocessen i allmänhet ochmigrationsprocessen i synnerhet.Utifrån ett rättighetsperspektiv ? rätten till familjeåterförening ?analyseras beviskravet för identitetde lege lata och dess förhållande till passkravet i 2 kap 1 §utlänningslagen.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra sexuellt dominanta kvinnor uppfattar sin sexualitet. Särskilt inriktar den sig på hur kvinnorna definierar sig som sexuellt dominanta och vad dominans innebär för dem sexuellt men också till vardags och generellt. Vidare undersöks hur informanterna uppfattar sin sexuella dominans i relation till sin identitet och sitt identitetsskapande överlag. För att kunna verkställa syftet har fyra kvinnor intervjuats som alla definierar sig som sexuellt dominanta på ett eller annat vis. Fortsättningsvis inriktar sig uppsatsen på kvinnor som utövar sin sexuella dominans via aktiviteter och uttryck för dominans vanliga inom bdsm..

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning utreda huruvida studenterna på Göteborgs universitets socionomprogram, termin 4, någon gång under sin studietid upplevt kränkning eller särbehandling utifrån kön, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. Syftet innefattar även en granskning av universitetets arbete för likabehandling enligt Diskrimineringslagen. Jag har utgått från fyra frågeställningar:? Hur implementeras Diskrimineringslagen i högskolan på Göteborgs universitet och institutionen för Socialt arbete?? Hur uppfattar studenterna på socionomprogrammet, termin 4, Göteborgs Universitet sina studier ur ett likabehandlingsperspektiv?? Har studenterna på socionomprogrammet upplevt särbehandling eller kränkningar utifrån kön, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet?? Hur arbetar institutionen för socialt arbete och Göteborgs universitet för likabehandling?Undersökningen har genomförts genom en enkätundersökning med 96 svaranden, majoriteten kvinnor. Studien är avgränsad till diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall Åsberg.