This study is generated from a European Union project founded Barcelona, Spain and contents a questionnaire that is the same in the different studies, but with different questions or thesis in each of them. Our question is if there is an identity creation in the meeting with other people and if so, how that identity creation is constructed. The identity-creation-meeting in the study is a fictive love relation story. Two high school classes in the Stockholm area have participated in the inquiries.The work of Bjerrum-Nielsen & Rudberg (1991) shows that the two sexes differ in their opinion about what is desired in a relationship. The result of our study points out that both young men and women mostly prefers the same qualities in a relation in spite of that gender socialisation directs the informants towards stereotypical roles.

Syfte och frågeställningarDenna studie är en ungdomsundersökning genomförd i Longyearbyen på Svalbard, som syftar till att undersöka fritidskulturer hos ungdomar mellan 14-19 år. Ungdomarna ger sin syn på tillvaron i förhållande till sig själva och sin omgivning och beskriver fritidskulturen och de möjligheter till personlig utveckling som finns.FrågeställningarHur ser fritidskulturen ut i Longyearbyen enligt ungdomarna? Vilka resurser och lokaler finns till förfogande och vad prioriteras hos myndigheter? Är unga tillfredställda med fritidsutbudet och vad som prioriteras? Finns förutsättningarna till att skapa sig den identiteten man önskar i Longyearbyen?MetodUndersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av 9 ungdomar som alla studerade i olika årskurser vid Longyearbyen Skole och har bott i byn under olika lång tid. Intervjuerna har sedan sammanställts och analyserats enligt ett antal teoretiska begrepp och satts i perspektiv till tidigare forskning på området ungdomskulturer.ResultatResultatet visar en ungdomskultur som skiljer sig mot fastlandet och som rör sig som en stor enhet. Identitet och status tar också helt olika utryck i byn som präglas av nära vänskap, närheten till natur och snöskoterkultur.

 Uppsatsen syftar till att undersöka hur avståndstagandet från sexuell praktik ? det vill säga asexualitet ? problematiseras inom vardagliga kanaler, så som inom film och media. I det samtida samhället utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrån vilken alla andra intima relationer jämförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lägger uppsatsen vidare fokus på att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nämnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som på sina respektive sätt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet.

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt kulinarisk turism har potential att särskilja en region från andra. Vår empiriska studie tar sin utgångspunkt i ett regionalt matkoncept, en picknickkorg, och dess förmåga att synliggöra fem begrepp; rörlighet, plats, upplevelse, identitet och äkthet. Våra frågeställningar är:Hur påverkar matkonceptet turistens rörelse på Österlen?På vilket sätt bidrar matkonceptet till att skapa Österlen som plats? Hur skapas matupplevelsen på Österlen? Hur skapas identitet utifrån symbolvärden som kan kopplas till matkonceptet?På vilket sätt kan matkonceptet skapa en känsla av äkthet? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vårt empiriska material bygger på intervjuer och observationer. Intervjuerna utfördes med fem turist- och matproducenter på Österlen.

Arbetet består av en analys av boken Hey Dolly av Amanda Svensson med fokus på genusidentiteter och hur Dolly representerar den nya kvinnan. Hey Dolly innehållertraditionella kvinno- och mansroller men personerna i boken bryter också mot de traditionellagenusidentiteterna.Den nya sortens kvinna som Dolly representerar är en person som pendlar mellan rollerna och utmanar. Hon kämpar med sin genusidentitet och öppnar slutligen upp för alla att befinna sig i en gråzon. Resultatet blir en ny genusidentitet där en man kan vara mjuk och manlig och enkvinna kan vara hård men kvinnlig. Dolly tänker inte välja och tycker inte att andra ska behöva välja heller..

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla i skolan. Trots detta visar flera studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan könen och att flickor ofta har ett sämre självförtroende i ämnet matematik. Människor har ofta en tendens att kategorisera sin omgivning och de två könen är inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i ämnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domän. I vårt examensarbete vill vi ta reda på lärarstudenternas attityder och förhållningssätt till matematik, samt deras självuppfattning gällande ämnet, ur ett genusperspektiv inom respektive enhet på lärarutbildningen vid Malmö högskola.

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de två kulturella världar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? två flickor och två pojkar i åldern 15 ? 19 år. Samtliga ungdomar är födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet på grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser när det gäller deras etniska identitet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri ? kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält.

BakgrundUtifrån den forskning som finns belyser flera lekforskare att leken kan vara betydelsefull för barnens utveckling, sociala kompetens och identitet. Forskningen visar också att rolleken ger barnen möjlighet att testa på olika roller och detta främjar barnens identitetsutveckling då de så småningom hittar sig själva med hjälp av den här leken.SyfteSyftet är att undersöka pedagogers resonemang kring rollek och dess betydelse för barns identitetsutvecklingMetodJag har utfört en intervjustudie, där nio intervjuer genomfördes med respondenter på två förskolor i Halland och två förskolor i Småland. Alla respondenter var kvinnor med varierande erfarenhet mellan 2 år och 30 år.ResultatResultatet visar att pedagogerna anser att barns lek har en påverkan på deras liv. Det påverkar hur de blir som medmänniskor, det hjälper barnen att bearbeta erfarenheter och upplevelser och därigenom hittar barnen sig själva. Det framkom också att pedagogerna anser att genom att testa olika roller får barnen möjligheten att hitta sig själva och bli medvetna om vem dem är.

I denna uppsats undersöker jag hur tonalitetsbegreppet uppfattas och används av medarbetare på NCC, och hur begreppet relaterar till det diskursanalytiska begreppet stil. Mitt material består av intervjuer med medarbetare på NCC och fyra säljande webbtexter från NCC:s webbplats. Jag tillämpar diskursanalys som metod i min analys av intervjuerna och diskursanalytisk stilanalys som metod för webbtexterna. Resultatet visar att diskursen om tonalitet innehåller många olika uppfattningar om begreppet och vad syftet med kommunikationen är, men att stil som identitet och Faircloughs modell för stilanalys ändå kan vara ett värdefullt analysverktyg för att förstå och analysera det som avses med tonalitet. För att täcka in alla aspekter som avses med tonalitet på NCC bör dock fler analyskategorier användas..

Studien belyser tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultatet presenteras utifrån sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gällande tvåspråkighet hos barn samt vilka metoder de använder sig av för att stimulera och stödja tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultaten av undersökningen visar att förskollärarna aktivt arbetar med tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Förskollärarna lyfter upp modersmålets betydelse och anser att det är viktigt att barnen lär sig sitt första språk, då det är grunden för inlärning av andra språk.

Min uppsats har visat på black metal-stilens betydelse för fyra ungdomars identitetsskapande. Jag har med koppling till teoretiska infallsvinkar och begrepp rörande stilars och kulturers betydelse diskuterat black metal-kulturen med fokus på dess stilmässiga uttryck, dess symbolanvändande och dess innebörd för ungdomarnas självbild.I min studie har jag diskuterat och redogjort för hur black metal-kulturen kan te sig genom att förklara hur musiken låter och hur stilens uttryck i form av kläder och frisyrer kan se ut. Uppsatsen har visat på hur symboler och kodsystem används av ungdomarna inom ramen för kulturen för att markera och positionera sin identitet. Jag har i min studie även visat hur black metal-stilen kan vara ett existentiellt ställningstagande mot kommersialism och mainstreamkultur..

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser.

Syftet med vår studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp på Kvartersteatern i Halmstad. Vår samlade frågeställning är att undersöka hur teatern som forum påverkar deltagarnas identitet. Vi har genom våra metoder fått ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.Vi började vårt arbete på Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna på teatern, efter det första mötet så hade vi fått en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfällen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.Vi har i vårt socialpsykologiska analytiska arbete använt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.