Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Ekberg, A & Lidfors, J Manlig omvårdnadshandledningsgrupp. En kvalitativ studie om faktorer som påverkar upplevelserna, förväntningarna samt yrkesidentiteten vid deltagande i en homogen omvårdnadshandledningsgrupp. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Omvårdnadshandledning har utvecklats och definieras som ett stödjande forum där möjlighet ges att reflektera över upplevelser, tankar och känslor i olika omvårdnadssituationer. Vid sjuksköterskeutbildningen introduceras omvårdnadshandledning för att studenterna ska ges möjlighet att utveckla ett yrkesetiskt riktigt förhållningssätt samt att kombinera teori och praktik.

Syfte med detta arbete är att se vilken sorts kunskap tonåringar från ex Jugoslavien har om hemlandets historia då de växer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande påverkas av det. Syftet är också att få en bild av hur historia skrivs i de länder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta läromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades är medvetna om sin dubbla identitet. Däremot påverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemländer..

Problemformulering och syfte: Utifrån de oenigheter som råder kring effekten av valkampanjer anser vi att det är intressant att undersöka Moderaternas arbete med den visuella identiteten. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Moderaterna arbetar med sin visuella identitet för att återspegla förändringarna i partiet.Metod och material: Detta är en fallstudie som grundas på kvalitativa textanalyser och intervjuer.Huvudresultat: Studien visar på betydelsen av en stark visuell identitet, för att organisationen ska kunna nå ut med sitt budskap ? för att en organisation ska kunna nå framgång krävs både ett bra budskap och en god presentation av detta. Moderaterna försöker av denna anledning att hela tiden förändras och återspegla politikens innehåll i sin visuella identitet. Studien visar också på att det är viktigt att kommunicera rätt för att kunna genomföra lyckade förändringar samt att det ingår många strategiska val inom politisk kommunikation då målgruppen är bred..

Syftet med den här uppsatsen har varit att få en bild av yezidiernas religion och deras liv i exil. Hur yezidier ser på sin identitet och möjlighet att utöva sin religion i Sverige. I uppsatsen finns en kort forskningsöversikt av de centrala delarna i yezidismen. För att få svar på mina frågor har jag använt kvalitativ intervju som metod. Undersökningen är gjord i form av djupintervjuer med yezidier bosatta i Hässleholms kommun.

Denna studie syftar till att undersöka vilken plats och betydelse kristendomen har och har haft över tid i religions-, historie- och samhällskunskapsundervisningen när det gäller att leva tillsammans i ett samhälle, familj eller bara som man och kvinna. Studien syftar också till att undersöka vilken betydelse kristendomen har för barn och ungas kulturella identitet och hur skolan kan bidra till att utveckla denna hos barn och unga. Metoden som använts är en så kallad textstudie, vilket innebär att olika texter studeras och jämförs för att ge svar på frågeställningarna och syftet. Den litteratur jag har studerat främst är kurslitteratur i ämnen historia, religion och samhällskunskap för mellanstadiet, årskurs 4 till och med 6. Böckerna är publicerade mellan tidsepokerna 1960-2010.

I Sverige har det pågått en fyra decennier lång regiondebatt om hur den regionala förvaltningen ska organiseras. Denna debatt har resulterat i ett beslut om en försöksverksamhet med regionalt självstyre i fyra län från 1 juli 1997 till 31 december 2002. I den regionala försöksverksamheten som ytterligare har förlängts till 2006 ingår Kalmar, Gotland, Skåne och Västra Götaland. De två sistnämnda regionerna är mitt undersökningsmål. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram de väsentliga faktorer/element som kan relateras till och förknippas med regional identitet.

I en tid då förtroende i och för företag diskuteras flitigt ville vi se vad förtroende egentligen kan sägas vara och framförallt vilken betydelse det har för de anställda. Externt kan förtroende kopplas till bilden av företaget utåt och det väckte vår nyfikenhet för kopplingen till den interna bilden, de anställdas uppfattningar om företaget, det vill säga identitetskänslan. Såväl identitetskänsla som förtroende är centrala begrepp för organisationer idag men det finns lite forskning kring dessa begrepps relation. Vårt syfte med undersökningen har varit att skapa insikt i huruvida det finns en relation mellan identitet och förtroende. Detta gjordes dels på ett teoretiskt plan, där vi försökte konceptualisera begreppen och dess relation till varandra, och dels på ett empiriskt plan där vi undersökte dessa begrepps relation till varandra i praktiken.

Svenska myndigheter har ett flertal gånger påpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och väljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad är oklara.Syftet med undersökningen är att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har växt upp i heterogena miljöer väljer bort Sverige efter högre studier. Målet är att förstå och förklara ett aktuellt fenomen.För att genomföra studien har en kvalitativ metod använts.

Vi har valt att genomföra denna studie då vi anser att det är ett ämne som är relevant då det inte finns så mycket tidigare forskning om sambandet mellan identitet, relationer och det postmoderna samhället. Problemformulering i denna studie är: Hur upplever 19?20-åriga ungdomar, av båda könen, identitetsskapande och relationer i det postmoderna samhället? Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och på så sätt försökte vi förstå hur ungdomarna hanterar den komplexitet som ligger bakom de postmoderna identite-terna och deras skapelseprocess. Intervjuerna sattes i förhållande till teorier av exempelvis Mead (1977), Bauman (2002, 2003) och Giddens (1997). Tidigare forskning visar att postmodernitetens identitet är ett uppmärksammat ämne ex-empelvis genom Hjalmarson Vertovecs (2009) studie kring just postmodernitetens identitet.

Avsikten med studien är att beskriva vilka problemområden som kan uppstå vid skillnader mellan varumärkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumärkesidentitet. Därefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem.För att genomföra våra studier har vi använt oss av en kvalitativ metod där de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju på en representant från Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer på konsumenter. Resultatet av studien har gett indikationer på att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger främst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation.

Den här uppsatsen är en undersökning av hur nationell identitet har framställts i tre populära, svenska filmer: Sällskapsresan (1980), Änglagård (1992) och Jalla! Jalla! (2000).De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsen är begreppet nationalism och då främst Benedict Andersons tankar om nationen som den föreställda gemenskapen, begreppet nationell film främst utifrån Andrew Higsons definition, samt svensk etnologiforskning och vad som på det området, genom historien har sagts om nationella identiteter och framförallt svenskhet.Med hjälp av etnologiforskningen genomförs näranalyser av ovan nämnda filmer som besvara frågan om hur svenskheten framställs och stereotypiseras i dessa, samt hur dessa bilder av svensk identitet ser ut i förhållande till den bild etnologiforskarna framhåller och har framhållit genom åren.Då de utvalda filmerna är tre mycket populära filmer med höga besökssiffror på biograferna, är ytterligare ett syfte med uppsatsen att diskutera något kring hur filmerna och dess framställning av svenskheten har mottagits av svenska folket, såväl publik som kritiker. Detta görs med hjälp av ett urval filmrecensioner samt kommentarer från filmskaparna själva.I slutdiskussionen argumenteras för att de tre filmerna innehåller liknande framställningar av svenskheten som också förefaller stämma väl överrens med såväl etnologernas teorier som svenskarnas uppfattning om sig själva och sitt land. Men också att filmerna inte innehåller annat än stereotypa och romantiserade bilder av svensk identitet som bidrar till skapandet och bevarandet av föreställda gemenskaper..

Syftet med denna uppsats är att studera hur vissa svenskar med invandrarbakgrund upplever sin situation i det svenska samhället, samt att bidra med ny kunskap om andragenerationens invandrares livssituation i det svenska samhället. Uppsatsens fokus kommer att ligga på identitet och problematiken med att ha olika kulturer att anpassa sig efter. Metoden vi har använt är kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex personer av vardera kön som har invandrarbakgrund. Det vill säga att vi har intervjuat tre tjejer och tre killar för att få en mer klar bild om könskillnader. Samtliga informanter har växt upp i Sverige men har föräldrar som har växt upp i hemlandet och dess kultur.

Denna uppsats är skriven på initiativ av Alkohol- och drogmottagningen i Umeå kommun. Syftet med studien är att undersöka hur före detta narkotikamissbrukare upplever omställningen till ett drogfritt liv. Enligt Socialstyrelsen finns uppskattningsvis drygt 100 000 personer med missbruk i något av samhällets vård- och behandlingssystem. I en studie påvisas mönster som innefattar att ett drogmissbruk leder till en avvikande identitet, som i sin tur leder till stigma. Vidare visar en annan studie att sociala relationer haft en stor betydelse där närheten till andra människor har varit en viktig beståndsdel för stöd och hjälp.Uppsatsen utgår från en abduktiv ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer där intervjuerna har bearbetats och analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med vår studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp på Kvartersteatern i Halmstad. Vår samlade frågeställning är att undersöka hur teatern som forum påverkar deltagarnas identitet. Vi har genom våra metoder fått ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.Vi började vårt arbete på Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna på teatern, efter det första mötet så hade vi fått en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfällen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.Vi har i vårt socialpsykologiska analytiska arbete använt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori.