Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter använder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: Att uppnå välbefinnande, Att uppnå känsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smärta, Att träna och bibehålla fysiska funktioner, Att träna och bibehålla kognitiva funktioner och Att skapa struktur i en aktivitet. Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lättillgängligt och bra medel i behandling samt att det gick att använda för de flesta patientgrupper.

Städer använder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strävan efter att väcka uppmärksamhet vilket i sin tur ska gynna staden på en rad sätt, däribland skapa tillväxt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten är att den också kan kopplas ihop med de värderingar och normer som finns i det samhälle den befinner sig i, då den är en del i den rådande samhällstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen är att urskilja de normer och värderingar som kan spåras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras på vad gäller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i Borås stadskärna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnärer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen på kön, men också dess gestaltning. Uppdelningen visar på att manliga konstnärer främst avbildar andra män, medan kvinnliga konstnärers motiv är mer varierande. Detta är en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i Borås stadsrum som på så sätt kan spåras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet främst är mannens rum då de skulpturer av män befinner sig på centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnärernas verk i större utsträckning befinner sig på platser som saknar institutionell makt som t.ex.

För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser är olika lätta att hittat. Hur vi upplever staden påverkas av i vilken mån vi förstår dess uppbyggnad och känner oss välkomnade. Men även alla som länge bott i staden har glädje av att den är logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss på ett effektivt sätt kan vi snabbare uträtta ärenden. En tydlig bild av omgivningen är en förutsättning för att ge hemstaden betydelse, och det är en grund för känslan av gemenskap och samhörighet i staden.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Alzheimers sjukdom påverkar minnet och andra kognitiva funktioner. Förändringar som uppkommer påverkar personens möjlighet att arbeta, vardagen och sociala aktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom. I denna studie har narrativer från tre kvinnor med tidig diagnos av Alzheimers sjukdom analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: att inte klara av det som förut var enkelt, att inte kunna vara en del av en gemenskap, att inte vara samma person längre, att söka värdighet och trygghet i tillvaron, att relationer får större betydelse samt att vara tvungen att lära sig leva med sjukdomen.

Humor är en användbar copingmekanism och en värdefull resurs i omvårdnaden, som tyvärr inte belyses i tillräcklig omfattning, varken i sjuksköterskeutbildningen eller ute på olika vårdinrättningar. Syftet med denna studie är därför att beskriva vilken inverkan humorn har, som copingmekanism, på sjuksköterskor och/eller patienter i olika omvårdnadssituationer. Metoden är en litteraturstudie, som i genomförandet inspirerats av Goodmans modell. Urvalet består av 10 vetenskapliga artiklar, vilka har granskats och analyserats enligt vetenskapliga kriterier. Resultatet är indelat i två teman: Humorns inverkan, som copingmekanism, på sjuksköterskor och Humorns inverkan, som copingmekanism, på patienter.

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.

Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebär att du måste genomföra en rad livsstilsförändringar med avseende på kost, motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar.Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  år med fokus på kost, motion och socialt liv.Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar: Svårigheterna att genomföra livsstilsförändringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförändringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta livsstilsförändringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svårigheter såsom psykiska påfrestningar, påverkan på det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad självkännedom, känsla av gemenskap och att få en sund livsstil.

Träning i olika former har blivit en riktig fluga i dagens samhälle. Gymmen har mer medlemmar än någonsin och du kan överallt i media läsa om hur du ska träna, hur du ska träna för att går ner i vikt, vilka skor du ska ha och så vidare. Ett populärt sätt att träna är genom gruppträning, och vi ville med den här uppsatsen undersöka varför individer väljer gruppträning istället för ensam träning, då det sägs att dagens samhälle blir mer och mer individualiserat. Vi har också valt att fördjupa oss i hur gruppdynamiken tar form i en träningsgrupp.Vår avsikt med den här uppsatsen var att undersöka en organisation och dess medlemmar, hur de själva upplever gruppkänslan, gemenskapen och självklart varför de valt just den här träningsformen. Vi intresserade oss även för instruktörens betydelse för gruppen och hur hon eller han påverkar gruppdynamiken.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige.

Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor.

Syftet med vår studie var att undersöka några lärares uppfattningar och erfarenheter av högläsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frågeställningar vi utgick från var följande:I vilka sammanhang används högläsning?Vilka texter används för högläsning?Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrån högläsning i syfte att utveckla läsförståelse och i sådana fall hur?Vi har använt en kvalitativ metod, där vi genomfört både observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lärare utifrån sin miljö. Vi valde att använda oss av både observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förståelse av hur lärarna arbetar med högläsning.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsätt på uppdraget om en likvärdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och därefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrån ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till är att pedagogerna har ett gemensamt mål om en likvärdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsätt är att man ska utgå från barnens nivå, skapa en utbildning där alla barn känner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvärdig utbildning menar pedagogerna på att man måste möta barnen utifrån deras erfarenheter, förutsättningar samt på nivån barnen befinner sig på.

Kvinnovåld är ett stort problem som är en realitet för många kvinnor. Varje år anmäls tiotusentals misshandelsfall gentemot kvinnor och mörkertalet är stort. Kvinnovåldet är något som oftast sker oftast i hemmet och den misstänkte förövaren är oftast en manlig bekant till kvinnan som hon har eller har haft en nära relation med. Hälso- och sjukvården är ofta en av få kontakter kvinnan har med omgivningen, utöver mannen. Därför är sjuksköterskans bemötande av dessa kvinnor av största vikt.

Bakgrund: Ett gäng definieras som en grupp människor vilka medverkar i kriminell aktivitet och har minst en gemensam symbol som definierar dem. Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom noggranna analyser av tidigare genomförda studier kring ungdomsgäng belysa ungdomsgäng som ett fenomen i dagens samhälle. Metod: Forskningsöversikten baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen av artiklarna resulterade i fyra teman. Resultat: Huvudfynden i studien är att gängmedlemmarna ofta är marginaliserade ungdomar.