BakgrundInom hälso- och sjukvården är en bra och fungerande kommunikation mellan medarbetarn aen av de viktigaste förutsättningarna för god och säker vård, då bristande kommunikation är en av de främsta orsakerna till vårdskada. Genom att tillämpa kommunikationsverktyget Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation [SBAR] kan kommunikationen effektiviseras och patientsäkerheten kan öka enligt flera studier. SBARär en lättanvänd och konkret modell som är användbar vid överrapportering och ger vårdgivare en möjlighet att enkelt sammanfatta viktig patientinformation.SyfteSyftet med denna studie var att utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv beskriva sjuksköterskans följsamhet av kommunikationsverktyget SBAR vid muntlig överrapportering på en akutmottagning.MetodMetoden som användes var en direkt, strukturerad, icke-deltagande observationsstudie.Studien ägde rum på en akutmottagning där totalt 28 observationer av muntlig överrapportering genomfördes. Ett observationsprotokoll utformat utifrån akutmottagningens modifierade SBAR-modell användes under observationerna.ResultatVid de observerade överrapporteringarna rapporterades i genomsnitt 5,2 kategorier utav observationsprotokollets 30 möjliga under samma överrapportering. Resultatet visade att patientens namn, sökorsak och symtom rapporterades i de flesta fallen.

Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande och stor förändring i livet och det är vanligt att bli nedstämd den första tiden som förälder. Oftast går det över ganska snabbt efter förloss-ningen men 10-20 procent av alla nyblivna mödrar mår fortsatt dåligt en längre tid och drab-bas av en förlossningsdepression. På grund av känslor som skam och skuld undviker många mödrar att söka vård och därför blir förlossningsdepression ofta oupptäckt och odiagnostise-rat.Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser vid förlossningsdepression samt att beskriva upple-velsen av stödet från sjuksköterskan. Syftet var vidare att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp.Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PsycINFO och Cinahl användes till litteratursökningen.Huvudresultat: Vanliga upplevelser hos mödrar med förlossningsdepression var rädsla, skuld och ökad sårbarhet för att hantera förändringar.

Studiens syfte var att undersöka om det sker en social desirability effekt vid självskatting av egenskaper som beskriver manliga och kvinnliga stereotyper när dessa egenskaper framhävs positivt. Studien ämnade ytterligare undersöka om män och kvinnor skiljer sig åt i social desirability. Ett experiment utfördes där försökspersonerna slumpvis fördelades över en kontrollbetingelse och två experimentbetingelser. Den ena experimentbetingelsen tilldelades en kvinnlig manipulation där kvinnliga stereotyper framhävdes positivt medan den andra experimentbetingelsen tilldelades en manlig manipulation där manliga stereotyper framhävdes positivt. Kontrollbetingelsen tilldelades ingen manipulation.

Syftet med denna studie var att med en enkät undersöka belåtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsställelse i förhållande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens på 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgående mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeäven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belåten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lägst arbetstillfredsställelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades när det gäller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmåttet förmåner.

De svenska nationalparkerna har tillkommit under ungefär 100 år, etthundra år av skiftande tid och samhällsförändringar. Uppsatsens syfte har varit att göra en periodisering av nationalparksbildandet i Sverige och se vad denna periodisering har för olika orsaker i samhällslivet. Sex olika perioder har kunnat urskiljas som har sin grund i industrialisering, depression, folkhemsbygge, lagstiftning kring kulturminnesvård, hembygdsrörelsens utbyggnad och miljövård. Nationalparken Haparanda Sandskär har använts som belysande exempel på hur en nationalpark bildas och som ett exempel ur den senaste perioden..

Syfte. Projektets syfte var att utvärdera två smärtteam, Odontologiska smärtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta (ROS), Kalmar, gällande arbetssätt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smärtteam. Material och metod. Samtliga patienter från Odontologiska smärtgruppen de senaste två åren och ROS de senaste tre åren fick en enkät tillsänd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %).

Syftet med mitt arbete är att få en fördjupad insikt i en lärares arbete, och få kunskap om hur stress och utbrändhet kan påverka arbetet som lärare. För att få denna förståelse har jag intervjuat en manlig lärare, Ove. Han har arbetat som lärare i fyrtio år. Genom att använda mig utav livsberättelsemetoden har jag fått tagit del av hans erfarenheter. I hans berättelse framkommer det att stress var inledningsvis något som var positivt för hans arbete.

I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns några innehållsskillnader i flickors och pojkars bilder när de utgår från en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara väljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men när flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhållande till kvinnliga aktörer.

I denna uppsats har en undersökning gjorts där jag har intervjuat fem verksamma förskollärares inställning till och föreställningar om teknik och genus i allmänhet och i synnerhet i förskolan, samt vad de anser om att använda det material vi tagit fram för att skapa en diskussion om detta med barnen. Flanosagan går ut på att berätta sagor med en pojke och flicka som använder sig av teknikföremål för att försöka tänja gränserna mellan vad som anses som kvinnlig teknik och manlig teknik. Figurerna som vi valt att använda i denna saga är tagna ut boken Totte bakar och Emmas verkstad där pojken och flickan bryter mot de traditionella könsmönstren. De intervjuade förskollärarna hade på vissa områden liknande åsikter och på andra områden olika åsikter. Det alla hade gemensamt var att alla var positiv till att använda detta material i förskolan. .

Syftet med denna uppsats är att fokusera de queera ögonblicken i J.R.R. Tolkiens trilogi The Lord of the Rings för att visa att det queera finns i kulturen på samma sätt som det icke-queera. När är de två hobbitarna Frodos och Sams relation queer? Vad gör den queer? Hur kan vi förstå denna queerhet i termer av homosocialitet och homoerotik? Uppsatsen är inspirerad av Tiina Rosenbergs queera läsningar, jag använder mig dessutom av Adrienne Richs teori om "lesbisk kontinuitet" och Sedgwicks resonemang om manligt homosocialt begär. Jag har kommit fram till att Frodos och Sams relation rör sig mellan mer och mindre queerhet.

People with dementia often have difficulties expressing their needs. Untreated pain within this group can be manifested as depression, agitation or loss in appetite. It can be a challenging task for a nurse to estimate, treat and evaluate pain for people with dementia. With good knowledge and an empathic approach, nurses can often recognize and relieve pain amongst these people. Despite this, litterature often suggest that unrecognized and untreated pain is common within this group..

Detta examensarbete avser att beskriva hur kvinnliga lärare ser på deras arbetsvillkor och hur maktstrukturer påverkar deras arbete. Två kvinnor och en manlig lärare har blivit intervjuade i New South Wales, Australien och två kvinnor och en man har blivit intervjuade i södra Sverige. Jag har använt mig av genusteorier för att analysera mina informanter svar. Resultatet i denna uppsats visar på att genusordningen påverkar lärarens roll, arbetsvillkor och status negativt. Detta eftersom de regler som finns för både profession och status är uppbyggda efter manliga normer och läraryrket består främst av kvinnor.

Idag är det många kvinnor som är verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte så framgångsrika inom chefspositioner. Det är olika företagsfaktorer som är avgörande i det fallet. Syftet med det här arbetet är att kartlägga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svårt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnå syftet i det här arbetet, används en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke är stereotypiskt för män och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den äldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förväntas inte att agera så auktoritära samt att svenska företagens kultur skiljer sig från den svenska nationella kulturen..

Bakgrund: PMDS är en relativt okänd diagnos. Det är en progression av Premenstruellt syndrom (PMS) men allvarligare och är ibland invalidiserande för den som lider utav det. Prevalensen av PMDS är cirka fem procent av alla fertila kvinnor.Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med diagnosen PMDS upplevde hur det är att leva med diagnosen, vilken behandling de provat samt bemötandet som de fått i kontakt med vården.Metod: För att kunna besvara syftet så valdes en kvalitativ studie i form av intervjuer. Detta för att få en utökad förståelse kring PMDS och vad sjukdomen innebär. Intervjuerna var semistrukturerade och sju kvinnor inkluderades i studien.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).