The exclusion of visually impaired from the information flow presented to us through signs was what led me into this project. With a growing amount of information being presented to us on signs and digital information surface the need of communicating this information in a way that could be read by visually impaired is evident. Looking into different ways of communication, my goal was to create something that filled the need of the visually impaired without branding them as disabled. Having a close relative with bad eyesight is became evident on how much it limited her in her everyday life, not being able to navigate herself without the support of her husband. Through interviews with her and others with varying diagnoses I reached an insight in their situation. To my surprise they still favored a visual form of communication before an auditory or tactile form, because it?s easy to survey and quick to interpret.

The central goal of this study was to compare statements of the minister of migration in power in 1994 with those of the minister of migration in 2006. The statements reflect two peaks of refugee immigration in connection to the war in former Yugoslavia and the present war in Iraq. The study analyses the statements in a critical discourse analysis framework. More specifically the aim was to find out if there were any discursive differences in these statements and how they might Manifest themselves in society. The material was composed of 12 texts, 6 for each period originating from Swedish newspapers and from the ministers' public speeches.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Bakgrund: Diabetes är ett växande hälsoproblem över hela världen och ökar i lägre åldrar. Idag är det drygt 387 miljoner människor i världen som har diabetes och troligtvis kommer det ske en ökning med 40 % under de kommande åren. Ökningen av sjukdomen och att den sjunker lägre ner i åldrar, beror på att ärftlighet, livsstil och att vi lever längre idag. Syftet: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vilka faktorer som gynnar motivationen till att genomgå en livsstilsförändring vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie, där 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet.

Bakgrund: Fördelarna med amning är välkända men trots det avbryter många svenska mödrar sin amning tidigare. Att avbryta amningen kan för en del mödrar vara problematisk och leda till skuldkänslor. Tidigare studier visar att brister i stödet ökar känslor av frustration, förvirring och tvivel hos mödrarna. Syfte: Att beskriva vilken erfarenhet distriktssköterskan inom barnhälsovården har av att stödja mödrar som valt att avbryta amningen. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos intensivvårdspatienter till följd av kirurgi, trauma, invasiva procedurer och omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att bedöma smärta och utvärdera smärtbehandling. Bedömningen försvåras av att många patienter har svårt att kommunicera för att de är intuberade, trakeostomerade, sederade, medvetandesänkta och/eller kognitivt påverkade. Flera bedömningsinstrument och publicerade rekommendationer finns tillgängliga, ändå visar tidigare studier på brister i sjuksköterskors bedömning och dokumentation av smärta samt utvärdering av smärtbehandling. Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om bedömning av smärta hos patienter med kommunikationssvårigheter.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Målet med palliativ vård inriktas mot att bibehålla eller förbättra livskvalitet samt lindra lidande för patient och närstående. Hopp har visat sig ha en positiv inverkan på välmående för människor i livets slut. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av vad som främjar hopp hos personer som befinner sig i livets slutskede. Fjorton vetenskapliga studier med kvalitativ ansats anlyserades med Manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier: Att sträva efter normalitet; Att känna stöd i relationer; Att känna tro och förtröstan; Att bibehålla en positiv inställning till livet; Att kroppsliga symtom minskade hopp.

Sårvård är en av de mest tidskrävande uppgifter i distriktssköterskans arbete, 25-50 procent av arbetstiden går åt till sårvård. Venösa bensår drabbar oftast äldre personer. Benägenheten att drabbas av venösa bensår ökar markant för personer över 65 år och fler kvinnor än män drabbas. Durationen av venösa bensår kan vara månader, år och till och med decennier. Den inledande bedömningen av sår görs oftast av distriktssköterskan samt bedömning av aktuell behandling.

Bröstcancer är idag en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor. En behandlingsmetod för att avlägsna brösttumörer är mastektomi där bröstvävnad opereras bort vilket medför att kvinnan förlorar ett eller båda brösten. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att ha förlorat ett eller båda brösten till följd av bröstcancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med Manifest ansats. Detta resulterade i fyra kategorier: Att tvingas leva med en deformerad och ofullständig kropp, Att bli fråntagen sin sexualitet och känna sig oattraktiv, Att inte bli förstådd och sakna stöd från andra, Att acceptera situationen och vara tacksam för livet.

Bakgrund: HIV upptäcktes i början av 1980-talet och har kommit att bli en världsomfattande sjukdom som drabbat miljontals människor. Antalet smittade stiger hela tiden och det finns idag ingen bot mot virussjukdomen. Dagens bromsmediciner gör dock att många smittade kan leva länge innan de insjuknar i AIDS. Allteftersom överlevnadstiden ökar, är också sannolikheten att möta HIV-smittade patienter i olika vårdsituationer större än någonsin. Detta gör att det ställs höga krav på vårdpersonalen med avseende på kunskap och kompetens kring patienter smittade med HIV.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Den palliativa vården inkluderar en väldigt stor patientgrupp. Palliativ vård ges både på institutioner men också i allt större utsträckning i patientens hem. Anhöriga blir i hemmen mer delaktiga i vården och de behöver stöd av sjukvården. Kvalitén på den palliativa sjukvården som erbjuds av sjukvården har många brister och därför behöver anhörigas upplevelser av det palliativa skedet tas del av och öka kunskapen hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att ha en familjemedlem som vårdats i det palliativa skedet.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats.