Traumatisk hjärnskada, som drabbar många människor i Sverige varje år, kan leda till långvarig sjukdom och även påverka närståendes hälsa direkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ Manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att tiden efter olyckan var kaotisk och oviss; Att vårdspersonalens bemötande var frustrerande och en besvikelse; Att få omgivningens stöd var en lättnad; Att känslan av att leva med en främmande person var emotionellt påfrestande; Att familjelivet förändrades var påfrestande men samtidigt betydelsefullt. Närstående upplever många starka känslor efter en traumatisk olycka och de har behov av omsorg, bekräftelse, någon att prata med, samt avlastning.

Att leva med cancer innebär ett stort lidande och en människa som lider är en människa i behov av tröst. Att få uppleva tröst är centralt för att en människa ska kunna uppnå och bibehålla hälsa. Det är därför av vikt att vårdgivare känner till begreppet och kan skänka tröst till människor i fysisk eller psykisk vånda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancerpatienters upplevelse av tröst i form av kommunikation. 20 artiklar användes och granskades med Manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att bli lyssnad på och att andra hör det outtalade: Att beröring och samtal ger välbehag, uppmuntran och hopp: Att bli behandlad som en hel person genom att få tid och känna tillit: Att få leva som tidigare och själv ha valfrihet: Att ha närstående som lyssnar när det verkligen behövs.

Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktiviteter efter pensionering. Då författarna ville lyfta fram erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Åtta intervjuer utfördes med pensionärer boende i en kommun i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån en kvalitativ Manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Förändringar av aktivitetsmönster i samband med pensionering, Pensionärers utförande av dagliga aktiviteter samt Betydelsen av att vara aktiv. Resultatet från de tre kategorierna visade hur aktivitetsmönstret förändrades efter pension och deltagarna beskrev att det var viktigt att ha aktiviteter att sysselsätta sig med på dagarna.

Ett kärnbegrepp inom omvårdnad är stöd, som förekommer ofta och är en viktig del i sjuksköterskans profession. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av stöd till personer i livets slut. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ Manifest innehållsanalys. Detta resulterade till fyra slutkategorier: att kunna samtala, lyssna och trösta patienten, att bli känslomässigt påverkad, att tillgodose patienternas behov och att respektera patienten ända in i livets slut. Dessa kategorier visade att det krävdes mycket av sjuksköterskan i arbetet med människor i livets slut.

Många äldre måste vid någon tidpunkt i sitt liv lämna sitt hem och flytta till ett särskilt boende. Det finns en mängd studier som tar upp hur äldre ser på att en dag måsta flytta till ett särskilt boende samt personalens uppfattning om hur det är att arbeta på ett särskild boende. Däremot saknas det studier som lyfter fram den äldres upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur äldre personer upplever det att leva på ett särskilt boende. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie som omfattade 13 artiklar med inifrånperspektiv vilka analyserades i en Manifest innehållsanalys.

Syfte: Att utreda om primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer sompåverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet på recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primärvårdssjuksköterskor inom Uppsala län harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes på Manifest nivå.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer som påverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvändigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillräckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsättning för förskrivningen.

Syfte: Att utreda om primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer sompåverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet på recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primärvårdssjuksköterskor inom Uppsala län harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes på Manifest nivå.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer som påverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvändigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillräckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsättning för förskrivningen.

Forskningen inom förlossningsvård har länge fokuserat på den födande kvinnan och hennesupplevelser. Det finns en del studier som beskriver fäders förlossningsupplevelser, ochresultatet i många av dessa studier visade att mannens stöd till den födande kvinnan var avstor vikt för kvinnans välmående, förlossningens utgång och parets relation. För enövervägande del av dessa fäder motsvarade förlossningsupplevelsen dock inte derasförväntningar. Syftet med denna studie var att beskriva hur fadern upplevt stödet frånbarnmorskan då partnern fött deras gemensamma barn. Materialet till studien samlades ingenom nio semistrukturerade intervjuer, och en induktiv Manifest innehållsanalys användessom metod för att bearbeta materialet.

Sjuksköterskor möter ofta personer i livets slutskede, detta kan leda till att sjuk-sköterskan får konfronteras med många olika känslor och lämnar aldrig sjukskö-terskan oberörd. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upple-velse av palliativ omvårdnad på en allmän vårdavdelning. Åtta vetenskapliga ar-tiklar analyserades med kvalitativ Manifest innehållsanalys, som resulterade i sex kategorier: vårdmiljön är inte utformad för vård vid livets slutskede, vilja ge en värdig död, möta omöjliga krav ger skuldkänslor, olika grundvärderingar kollide-rar i teamarbetet, stöd från kollegor är betydelsefullt och erfarenhet och mer kun-skap krävs. Kategorierna visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter när de skulle växla mellan palliativ omvårdnad och botande vård på en allmän vårdav-delning som inte var utformad för detta. De hade en vilja att ge en god omvårdnad men upplevde dilemman vilka var en källa till konflikter mellan dem och läkarna.

Att drabbas av ett trauma i samband med en olycka kan innebära livshotande skador och att livet plötsligt förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av akut, allvarlig skada efter trauma. Enligt kvalitativ innehållsanalys med Manifest ansats analyserades 12 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att konfronteras med olyckan, döden och smärtan, att känna sig bunden och kontrollerad av utrustning och behandling, att vara betydelsefull trots att personalen har fullt upp samt att närstående bringar ordning i kaoset. Resultatet visade att personer som skadats allvarligt beskrev att det fysiska traumat skedde oväntat.

Bakgrund: Vård under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att patienters självbestämmande kan begränsas. Omvårdnad i samband med LPT är av komplex karaktär som bland annat innebär att sjuksköterskan skall respektera patientens självbestämmande och utföra tvångsåtgärder samtidigt. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva sjuksköterskors syn på självbestämmande för patienter som vårdas under lagen om psykiatrisk tvångsvård. Metod: Halvstrukturerade intervjuer med tre sjuksköterskor verksamma inom psykiatrin genomfördes och en Manifest innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier bildades.

Hemofili är en relativt ovanlig kronisk sjukdom som enbart drabbar män. Sjukdomen är ärftlig och kan orsaka spontana blödningar i främst armbågsled, knäled och fotled. Syftet med studien är att undersöka män med hemofili och deras erfarenheter samt upplevelser av att leva med en kronisk genetisk sjukdom. Studien är en semistrukturerad intervjustudie där sju män i åldern 18-64 år med hemofili deltar. Metoden som använts är innehållsanalys på Manifest nivå.

Good conditions in the workplace, fairness in the workplace and the social differences contribute to a general improvement in public health. A health-promoting leader is working to create a workplace that promotes health, supports its employees and contributes to their wellbeing. The purpose of this study was to investigate the first-line managers in the city of Västerås experience and deal with their conditions and obstacles in the health-promoting leadership. A qualitative approach was chosen and the selection was six first-line managers working in three different areas of the City of Västerås. Managers were interviewed by an interviewguide and the material was analyzed with a Manifest content analysis, with an inductive approach.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av att kunna arbeta preventivt gällande de olika livsstilsfaktorerna. Det preventiva arbetet anses vara en viktig faktor när det gäller hälsoutvecklingen hos Sveriges befolkning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans undervisande arbete då det gäller frågor kring livsstil i arbetet med patienter som vårdas för hjärt- och kärl sjukdomar. Metod: Empirisk observationsstudie utifrån en kvalitativ ansats och enkätstudie utifrån en kvantitativ ansats. Resultatet analyserades med hjälp av en Manifest innehållsanalys.

Hjärtinfarkt är idag den vanligaste dödsorsaken bland såväl kvinnor som män i Sverige. Upplevelsen av tiden för återhämtning efter hjärtinfarkt skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Trots detta faktum har den bedrivna forskningen mestadels kretsat kring hjärtsjukdomar som drabbat män. Vårt syfte med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt med fokus på tiden efter sjukhusvistelsen. Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys med Manifest ansats.