Självskattad hälsa och välbefinnande har minskat i Sverige sen 1990-talet. Brist på vardaglig regelbunden fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och brist på socialt stöd är allt vanligare folkhälsoproblem i åldrarna 16-84. Forskningen kring sällskapsdjurs främjande effekter i Sverige är knapp även om Sverige är ett sällskapsdjurstätt land. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka hälsofrämjande effekter sällskapsdjur har på individers hälsa. Nitton vetenskapliga artiklar inkluderades i studien och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.

Att genomgå hysterektomioperation kan för många kvinnor leda till olika upplevelser. Syftet med studien var att beskriva premenopausala kvinnors upplevelser efter hysterektomioperation. I denna litteraturstudie analysera- des 20 vetenskapliga artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade fem kategorier: Att känna befrielse och få bättre livskvalitet, att ha fortsatta eller nya besvär, att sakna menstruationen och förmågan att föda barn, att få sämre sexliv och parrelation samt att ha behov av stöd och kun-skap. Information om de förändringar som uppstår efter operationen är den viktigaste omvårdnads- interventionen för dessa kvinnor. PLISSIT-modellen är ett användbart verktyg vid diskussionen om sexualitet och sam-levnad.

Aims: The aim of this study was to describe how patients that received a patient diary after their stay at an intensive care unit (ICU) had used the diary and if they found it useful for dealing with their stay in the ICU. The study also aimed to investigate if the patients felt a need for discussing their stay in the ICU and the diary with a registered nurse.Method: The study was performed as an interview study with explorative design. Six informants participated in the study. Recorded personal interviews were held with the informants. The recorded material was transcribed and analysed using qualitative content analysis on a manifest level.Results: This study shows that informants have used their diaries to establish a conception of what they have experienced during their stay in the ICU.

Upplevelsen att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet är ett komplext fenomen som påverkar makarna på en mängd olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de anhörigas upplevelser av att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i 6 kategorier: Att känna glädje och tacksamhet, Att vårda är en plikt och ett ansvarstagande, Att känna sig ensam, osäker och frustrerad, Att sakna ömsesidigheten, Att känna sig utmattad och ha behov av stöd och avlastning samt Att ta en dag i taget även om framtiden känns oviss. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har en god beredskap för att möta denna allt växande grupp av människor för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov.

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar då medelåldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och är påfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vårdare av demensdrabbade, som bor på boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

The aim of this master?s project is to explore ways to perform piano music conceived dramatically. I do this through performance of Beethoven?s Appassionata Op. 57 and of Scriabin?s Piano sonata no.

När patienter kommer till sjukhus är det mycket som kan kännas främmande och annorlunda. De vårdas i salar med okända människor och deras personliga saker tas ifrån dem. Människan exponeras både kroppsligt och själsligt och möjligheterna att få vara privat kan vara få. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser och behov av att få vara privat i samband med vård på sjukhus. Fjorton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Att plötsligt drabbas av bröstcancer och uppleva att kroppen sviker en, kan medföra en identitetsförlust. Cancersituationen som kvinnor dagligen lever i kan ge upphov till kronisk sorg. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kronisk sorg upplevs av kvinnor med bröstcancer under diagnostisering, behandling och åren efter. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att plötsligt få ett raderat tidigare jag, att inte ha någon garanti och ihärdigt slåss för livet och att med olika strategier hantera påfrestningar och krav.

Långvarig smärta är en smärta som ska ha pågått i tre eller sex månader och är en vanlig orsak till sjukskrivningar i Sverige. Långvarig smärta har inga yttre manifestationer, vilket gör att andra har svårt att förstå den. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med långvarig smärta. Studien baserades på 13 vetenskapliga studier som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet presenterades i fem kategorier: att smärtan förändrar självbilden och distanserar det sociala livet, att känna ett behov av stöd som inkräktar på oberoendet, att känna att andra inte förstår den osynliga smärtan, att smärtan och kroppen är en motståndare som man slåss mot dagligen och att sträva efter ett gott liv och acceptera en outgrundlig framtid.

Palliativ vård är ett tillvägagångssätt som ska förbättra livskvaliteten hos döende patienter och deras närstående. Palliativ vård är en del i sjuksköterskeyrket och framkallar många tankar och känslor hos sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kunskap inom palliativ vård av vuxna patienter. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. 21 vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre kategorier: Känslan att vara utanför sitt kunskapsområde, känslan att vara tillräckligt rustad och behov av ytterligare utbildning.

Diabetes typ 2 är ett växande folkhälsoproblem, det är en kronisk sjukdom med allvarliga följdsjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med typ 2 diabetes. Studien baserades på åtta internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1999 till 2006. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att livet med diabetes typ 2 innebär förlust, förnekelse och brist på kontroll, Att det är viktigt med ett gott bemötande och bra relationer och Att ha lärt sig leva med diabetes typ 2 leder till frihet och självbestämmande.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.

Att vara närstående till en kronisk sjuk person kan upplevas påfrestande när den sjuke är beroende av dem och det kan leda till utmattning både mentalt och fysiskt. Därför behöver närstående finna sätt för att kunna hantera sin vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hanterbarhet av vardagen hos närstående till personer med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes och det framkom femton artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kämpa för ett normalt liv, Att göra allt för den sjuke, Att träffa andra och få kunskap och information, Att relationerna till familjen fördjupades och Att klara av utmaningar.