Bakgrund: Njurarna har en mängd livsviktiga funktioner såsom bl.a. reglering av kroppsvätskornas sammansättning, styrning av elektrolytbalansen och bildning av röda blodkroppar. Hemodialys är en behandling där kroppen renas från slaggprodukter och överflödig vätska tas bort. Sjukdomen kräver även diet- och vätskerestriktioner. Behandlingen är både tidskrävande och påfrestande för kroppen vilket leder till att patientens hela livssituation påverkas.Syfte: Syftet var att beskriva hemodialyspatienters upplevelse av sin livssituation.Metod: Litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att patienternas livssituation påverkades.

Syftet med denna studie var att undersöka anhörigas upplevelser av att leva med en partner med demens. När en människa drabbas av kronisk sjukdom, förändras hela livssituationen för den drabbade och dennes familj. De anhörigas livsutrymme blir begränsat och partnerns beroende leder till bundenhet. Studien baserades på åtta intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med latent och manifest ansats. Denna analys resulterade i ett övergripande tema: Från tvåsamhet till ensamhet vilken innefattar tre kategorier: Att livet och livskamraten förändras, Att stöd från omgivningen är betydelsefullt, Att återhämta sig och skapa ett nytt liv.

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder till stor påverkan på vardagslivet. Denna händelse leder till olika sätt för personer att hantera och förstå det inträffade utifrån både personliga egenskaper och livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av plötslig allvarlig sjukdom i tidig vuxen ålder. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har använts för att analysera litteratur i form av en självbiografi. Analysen resulterade i sex kategorier; Att känna förnekelse och ställas inför nya villkor, att uppleva kroppen som förändrad med en önskan om att den egna identiteten kvarstår, att vara patient och vilja vara delaktig, att vara positiv i en svår situation, att beskriva motstridiga känslor gentemot nära och kära och att uppleva tiden på nya sätt.

Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med hemodialysbehandling innebär att stor del av veckans dagar tillägnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivån, som påverkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska välbefinnandet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur hemodialysbehandling påverkar patientens upplevelse av livskvalitet.Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes på åtta vetenskapliga artiklar.

Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i vardagliga aktiviteter efter stroke. Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med analys av självbiografier. Fyra böcker valdes ut och analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: När vardagliga aktiviteter bli för svåra, Att uppleva sig annorlunda och Att komma tillbaka till en fungerande vardag. Resultatet visar hur vardagliga aktiviteter kan upplevas som en stor utmaning när tidigare rutinmässiga aktiviteter inte längre fungerar som förut. Personerna beskrev att de inte längre hade kontroll över vardagen och en känsla av att inte längre vara densamma som förut vilket skapade en oro och osäkerhet.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar personen och dennes liv på många olika sätt. Vardagen kan upplevas oförutsägbar och aktiviteter kan behöva anpassas efter tillståndet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel och progressiv sjukdom som förutspås vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hur det sociala livet påverkas hos personer med KOL. Arton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelse av att leva med en MS-sjuk förälder i hemmiljö. När en förälder får en kronisk sjukdom påverkas hela familjen. Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom med stora variationer i både omvårdnadsdiagnos och prognos för hela familjen, inte minst barnen. Elva artiklar som motsvarade syftet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i 6 kategorier: att ha en begränsad fritid och inte kunna ta hem vänner, att engagera sig i hemmet gör en mogen och stolt men minskar friheten, att förälderns tillstånd påverkar ens kroppsbild och gör en arg, att vara orolig för sin egen och föräldrarnas framtida hälsa, att vilja bli behandlad rättvist och längta efter tillit samt att prata om problemen, glädjas och hoppas på en bättre framtid.

För personer som drabbas av sjukdom kan det innebära att känslan av den bekanta och den igenkännliga kroppen förändras. Cancer i de sexuella- och reproduktiva organen påverkar kvinnor och mäns sexualitet efter cancerbehandling. Sexualitet kan vara ett svårt ämne att ta upp som hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer som genomgått cancerbehandling i de sexuella- och reproduktiva organen. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Syfte: Att utreda om primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer sompåverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet på recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primärvårdssjuksköterskor inom Uppsala län harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes på manifest nivå.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer som påverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvändigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillräckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsättning för förskrivningen.

Patienter som vårdas på sjukhus har rätt till en god omvårdnad. I omvårdnaden ingår det att sjuksköterskan har kompetens, vårdar etiskt och har förmågan att bemöta och skapa en god relation med patienten och närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskors omvårdnad på sjukhus. Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 1999-2006. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys baserad på Downe-Wamboldts analysmetod.

Values, where an organization describes the attitude its members should have towards their work, are being used to a larger extent than before. The neoinstitutional theory describes organizations? attempts to create legitimacy through activities that are not really connected to their core activities. On the basis of the aforementioned theory this study examines to what extent employees and store managers at Clas Ohlson use and relate to the values of the organization in their everyday work. The study covers these individuals awareness of the impact of values in their work as well as the way they relate to values.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som karakteriseras av återkommande perioder av depressioner och mani. Sjukdomens leder till lidande med bland annat ökad sjuklighet och självmordtankar som följd. Orsaken till sjukdomen antas till stor del bero på ärftliga faktorer. Även påfrestande livshändelser och den egna personligheten kan vara utlösande. Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten av bipolär sjukdom.

Stroke är vanligt förekommande i Sverige och incidensen antas öka. Konsekvenserna av stroke kan vara betydande funktionsnedsättningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begränsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att få en förändrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förändras; Att göra det bästa av situationen och uppleva livskvalitet.

Bakgrund: När föräldrar får reda på att deras barn har en kronisk sjukdom som diabetes väcks många frågor och funderingar. Funderingar om livet här och nu, men också om framtiden. För det lilla barnet blir det föräldrarnas uppgift att ansvara för skötseln av sjukdomen men även det större barnet behöver hjälp och stöd från sina föräldrar. Också föräldrarna står mitt i kaoset och har egna upplevelser. Problem: Ett barn med diabetes påverkar hela familjens livssituation, både själsligt och praktiskt.