Att drabbas av diabetes medför en omställning i livet och kräver att individen vet vilka åtgärder som är nödvändiga eftersom egenvården är en stor del av behandlingen. Fysisk aktivitet är en typ av egenvård och det är viktigt att individen finner motivationen. Syftet med studien är att beskriva hur människor med sjukdomen diabetes upplever fysisk aktivitet i vardagen. En kvalitativ metod användes och data samlades in via intervjuer med personer, vilka haft diabetes mellan 3-48 år. De berättade om sina upplevelser kring fysisk aktivitet. Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon, transkriberades och därefter genomfördes en manifest innehållsanalys där huvudkategorier med tillhörande underkategorier skapades. Resultatet visade att fysisk aktivitet ökade välbefinnandet, vilket ledde till ett ökat behov av att röra på sig.

Att bli ensam efter förlust av partner förändrar hela livet radikalt. Personer som efterlämnats behöver all hjälp och stöd de kan få för att kunna hantera situationen som änka och änkeman. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personers upplevelse av att bli ensam efter förlust av partner. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades 13 vetenskapliga och internationellt publicerade artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna tomhet, rädsla och ilska, att ha stöd när livet förändras, att känna utanförskap men även frihet och att sakna sitt tidigare liv.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom som är en demenssjukdom kallas också de anhörigas sjukdom. Ansvaret för en närstående med Alzheimers sjukdom som behöver mycket hjälp och stöd, påverkar de anhörigas livsvärld i många avseenden. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att vara anhörig till en närstående med Alzheimers sjukdom.                                                                                Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där fem självbiografier analyserades med manifest innehållsanalys. Studien hade kvalitativ design med induktiv ansats.                                                                                    Resultat: Sjukdomen gör att livet förändras och att de anhöriga ställs inför olika etiska dilemman, de upplever hur det är att få och inte få hjälp samt hur relationerna påverkas. Under sjukdomens gång finns det stunder av lycka och nya insikter mognar fram.                                                                            Slutsats: Resultatet visar att anhöriga inte bara upplever lidande utan även välbefinnande under den närståendes sjukdomsförlopp.

Background: Peripheral arterial disease (PAD), as a consequence of atherosclerosis in the arteria of the limbs, affects one of ten Swedes older than 65. PAD can develop slowly and silently, and involves an increased risk for cardiac infarction and stroke. Measurement of the patient´s ankle blood pressure and calculation of the ankle-brachial index is an evidence-based method to discover PAD. Objective: To investigate how district nurses and general practitioners perceive this method of examination and experience possible obstacles to why it is not more commonly applied at primary health care centres. Method: Data collected by semi-structured interviews have been processed by qualitative content analysis with a manifest onset.

Att vara närstående och fortsätta vara delaktig i vården av person som befinner sig i livets slut när den sjuke ligger på sjukhus alternativt sjukhem, är inte alltid enkelt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av delaktighet i den palliativa vården. I studien analyserades 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att önska samtal, bra kommunikation och information: att vilja vara nära och ha bra relationer: att vilja och kunna stödja: att ha egna tankar, behov och kunna acceptera. Resultatet visade att närstående känner ett stort behov av information och kommunikation till både den sjuke och personalen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med visshet om en nära förestående död. Med detta menas att personer i litteraturstudien visste att de led av en terminal sjukdom, vilket innebar att de levde med progressiv obotlig sjukdom som skulle leda till funktionsnedsättning och död. 12 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra slutliga kategorier: Att fråga sig varför och inte vilja lämna allt: att vara osäker, sårbar, rädd och frukta det okända: att befinna sig bortom all hjälp: och att njuta av livet och se döden som god. I resultatet framkom att kontroll över döden var viktigt. Önskan om kontroll kan öka betydelsen av sjuksköterskors reflektion beträffande inställningen till önskan om dödshjälp, eftersom denna önskan kan ge upphov till etiska konflikter.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk och progressiv sjukdom som orsakar skador på centrala nervsystemet (CNS). Det medför en rad olika symtom där fatigue är det symtom som flest individer med MS upplever. Fatigue är ett tyst och subjektivt symtom där etiologin ännu inte är helt klarlagd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur individer som har multipel skleros upplever fatigue. Metod: En litteraturstudie där tio artiklar granskats och analyserats med en manifest innehållsanalys.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som har kommunikationsnedsättningar. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att arbetet kunde resultera i både tillfredsställelse och frustration, att skapande av goda relationer var grundläggande, att tid var viktig för att nå förståelse, att vilja skapa en god atmosfär samt att icke- verbal kommunikation kompletterade det verbala språket. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde tillfredsställelse när patienter var tillfreds. Goda relationer förmedlade trygghet till patienter vilket underlättade ömsesidig förståelse.

Utvecklingen av svensk hemsjukvård har gjort det möjligt för alltfler personer att vårdas i det egna hemmet den sista tiden i livet. Mötet med svårt sjuka och döende personer i hemmet ställer krav på sjuksköterskorna som ska delta i vården. Det är viktigt att redan från första mötet skapa en relation präglad av förtroende och tillit. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med svårt sjuka personer med behov av palliativ vård i hemmet. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Att drabbats av en stroke har stor inverkan på det dagliga livet. I denna litteraturstudie var syftet att beskriva personers upplevelser av att hantera dagligt liv efter en stroke. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: Att sträva efter att få kontroll över kroppen, att hitta sin roll i relationen till andra, att finna strategier för att bemästra tillvaron. Resultatet visar att funktionssnedsättningar efter stroken medförde att det blev svårare att hantera, de dagliga aktiviteterna blev svåra att utföra och personer som drabbats av stroke blev mer beroende av andra. För att bemästra tillvaron användes olika strategier.

De närstående vårdar ofta en person som lever med demens under en tid i hemmet, men till slut blir situationen ohållbar och de tvingas ta ett emotionellt tungt beslut att flytta personen till ett äldreboende. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att överlämna omvårdnad av person med demens till professionella vårdare. Åtta studier valdes ut från databaserna Academic search, Cinahl och Medline. Dessa kvalitetsgranskades innan de analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna skuld, skam och sorg över att överlämna vården till andra, att söka lindring för den emotionella bördan, att det är skrämmande när personen försämras, att vilja vara säker på att personen vårdas bra, samt att vilja vara delaktig i vården.

Att vårdas för hjärtinfarkt kan innebära känslor av förvirring och osäkerhet till följd av ett hastigt förlopp. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vården vid hjärtinfarkt. Studien baserades på 15 vetenskapliga studier. Analys utfördes med manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier; att bli omhändertagen i en oviss och främmande situation, att genomgå behandling medför rädsla och tilltro och att vilja ha tydlig information för ökad förståelse av diagnos och behandling. Patienter beskrev omhändertagandet vid hjärtinfarkt som positivt.

This essay is an examination of the examples in Kant?s Critique of Judgement. The examples which I have focused on all converge in an idea of wildness. These examples of the beautiful are illuminated by a culture-historical perspective, where the literary and scientific travelogue genre is of great importance. Apart from being exegetic and culture historical, my method is also analytic.

Att vara närstående till någon som fått en palliativ diagnos innebär en stor påfrestning och ett svårt lidande för personen. Inom den palliativa vården är närstående en stor del av omvårdnadsarbetet. Därför är det viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar även närståendes behov och stöttar dem i deras sorgearbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av närstående inom palliativ vård. 11 vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelser vid plötslig död. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats har sju kvalitativa artiklar analyserats, analysen resulterade i fem kategorier: Att kämpa för att få svar och känna misstro för professionen, att känna skuld för det inträffade, att söka mening, vara förvirrad, oförberedd och ensam i sorgen, att få stöd och kunna stötta andra och att acceptera och värdera livet annorlunda. Resultatet visade på att anhöriga upplevde informationsbristen från vårdpersonal som mycket frustrerande och de litade inte på att omhändertagandet av den döde var rätt. De kände sig också ensamma i sorgen och att människor de kände undvek dem för att inte behöva möta de sörjande. Allteftersom att tiden gick började livet ta form igen, deltagarna hade accepterat sin situation och fått en ny syn på livet.