Många Mammor upplever inledningsvis svårigheter med amning. En förutsättning för en lyckad amning är att mamman får ett gott stöd. Stöd har identifierats som en viktig faktor för amningsupplevelsen men också för ökad amningsfrekvens. Eftersom stöd är en betydelsefull faktor är det viktigt att ytterligare fördjupa förståelsen av vad som är stödjande och icke-stödjande ur kvinnans perspektiv. Syftet är att beskriva Mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvårigheter.

Syftet med studien var att beskriva hur Mammor och pappor upplever BVC kontakten. Totalt deltog tio Mammor och tio pappor och data samlades in via intervjuer. Resultatet visade att både Mammor och pappor överlag var nöjda med BVC personalens bemötande. De flesta respondenterna ansåg att BVCs verksamhet riktades mer till Mammorna. Papporna beskrev att de ville få större möjlighet till delaktighet i BVC.

Uppsatsens syfte var att få ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. Frågeställningarna var: Vilken är Mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar Mammor påverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har Mammorna gemensamt och vad skiljer dem åt?Studien baserades på fyra fokusgrupper med Mammor från tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av två kurdiska, två arabiska och två etniskt svenska Mammor vilket sammanlagt var tjugotre Mammor. Jag valde att undersöka dessa Mammors upplevelser av sitt föräldraskap i Sverige och utifrån deras erfarenheter ta reda på Mammornas svårigheter i relation till samhället, och deras likheter och olikheter.

Syftet med min studie var att undersöka hur några iranska och svenska Mammor till ungdomar beskriver sitt föräldraskap samt om det finns några skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn på barnuppfostran. Studien baseras på en kvalitativ metod. Jag har använt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger på intervjuer med två svenska och två iranska Mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen är skolan, media, uppfostran, gränssättning, identitet, utanförskap och ensamhet.Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan ställde för lite krav på de unga samt att massmedia hade delvis en negativ påverkan på deras barn vilket kunde skapa problem i föräldrarnas relation till sina barn.

Syftet är att undersöka upplevelsen av stress i relation till föräldraskap och hemarbete hos Mammor och pappor med barn i förskoleåldern. Slutligen vill jag se om de faktorer som bidrar till stressen samt uttryck och hantering av stressen skiljer sig åt mot tidigare forskning, samt analysera och diskutera resultaten utifrån genusperspektivet. Studien hade en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattning om sin omvärld fångades upp, och studien genomfördes med en kvalitativ metod. Det empiriska underlaget i studien inhämtades via semistrukturerade intervjuer, där fyra respondenter valdes ut, två kvinnor respektive två män.Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader mellan respondenterna i upplevelsen av vilka faktorer som bidrog till stressen, samt hur de uttryckte och hanterade stressen. Utbildning i stress var något som respondenterna inte hade kommit i kontakt med via skolväsendet eller hälso- och sjukvården..

Synen på föräldraskap i kombination med yrkesliv är till stor del styrt av yttre kontexter och välfärdsstatliga beslut. Jag har i min uppsats intervjuat tre Mammor, från tre olika generationer, som alla har fått representera en speciell tidsepok och hur det var att vara förälder då. Intervjumetoden jag använt är semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att jag haft ett färdigt frågeformulär, men att detta har varit öppet för att kunna lägga till följdfrågor om något har varit oklart eller extra intressant. Jag har analyserat deras svar mot en samhällelig kontext, i form av välfärdsstatliga åtgärder som kan ha påverkat deras liv som förälder i kombination med yrkesarbete. Som exempel relaterar jag till barnomsorgens uppbyggnad, föräldraförsäkringens utformning och vilka politiska debatter och sociala frågor som var aktuella under den tidsperiod då mina respondenter fick barn (60,80 och 00-talet).

Att stötta mamma och barn i övergången från sondmatning till att barnet kan nutriera sig helt genom amning eller flaskmatning är en omfattande och viktig del i omvårdnaden på en neonatalavdelning. Tidigare forskning av personalens upplevelser av denna process är begränsad. Forskning har mestadels fokuserat på någon eller några aspekter av Mammors upplevelser av amning/flaskmatning på en neonatalavdelning.Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn på amning och flaskmatning, samt beskriva hur de upplevde att de kunde stötta mamma och barn i processen att gå från sondmatning till amning samt hinder och underlättande aspekter. Studiens ansats var kvalitativ där tolv intervjuer genomfördes. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som skapats av författarna och handledaren.Resultatet av studien visade att personalen hade en positiv syn på amning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka moderskapet i Serbien. De frågeställningar jag utgått från har varit:1. Vilken uppfattning har mödrarna om sitt föräldraskap?2. Upplever mödrarna att de tillgodoser barnets grundläggande trygghetsbehov. Om så är fallet på vilket sätt?3. Vilket stödbehov upplever mödrarna att de har?Uppsatsen är en kvalitativ studie där sju Mammor intervjuades.

The purpose of this study was to examine how five mothers experience and cope with theloss of their adult children and also how this loss affect the mothers. We chose a qualitativemethod using semistructured interviews. We used Lazarus and Folkman?s coping theoryand Folkman?s revised coping theory in our analysis. The results showed that the mothers?experiences were very individual.

Sociala trender är föremål för ständigt debatt i såväl media som människor emellan. Men hur förhåller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmänniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie är att illustrera hur tre unga nyblivna Mammor söker, hanterar och värderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgångspunkt från det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur värderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet är den primära källan till information för de unga Mammorna.

Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående Mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående Mammor inte skiljde sig så mycket från gifta Mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsMammor ? ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsMammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsMammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos Mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att Mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med Mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband.

Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående Mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående Mammor inte skiljde sig så mycket från gifta Mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsMammor ? ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsMammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsMammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete.

Modeindustrins hårda konkurrenstryck sätter press på företagen att vara tilltalande till sinmålgrupp. Det innebär att de måste förstå kundernas preferenser, behov och krav påproduktens olika attribut. Konsumentbeteende och köpprocessen är två centralaämnesområden för modeföretag som vill stärka sin konkurrenskraft.Studien har genomförts i samarbete med ett etablerat, svenskt barnklädesföretag och syftar tillatt undersöka och analysera likheter eller skillnader i köpprocessen vid konsumtion avbarnkläder gentemot etablerade köpprocessmodeller. Målet är att få en djupare förståelse förhur Mammor tänker när de köper barnkläder, hur deras köpprocess fortlöper samt vilkaattribut de efterfrågar och värdesätter. Utifrån den informationen ska studien ge en tydligareuppfattning om vilka anpassningar barnklädesföretag ska göra för att bli tilltalande tillMammor.

Affektreglering är ett begrepp som inom modern anknytningsteori används för att beskriva förälderns följsamhet, lyhördhet och stöd för barnet att reglera och organisera affekter, upphetsningsnivå och erfarenheter. Förälderns förmåga avseende detta antas kunna påverka barnets förmåga till självreglering. I syfte att studera om faktorer som att föda ett prematurt riskbarn och paritet påverkar mammans förmåga till affektreglering har en teoretiskt grundad skala skapats utifrån variabler som ingår i The Parent-Child Early Relational Assessment (ERA), ett kvantitativt bedömningsinstrument av samspelskvalitéer. I jämförelse mellan 17 Mammor till prematurfödda riskbarn (VLBW/ELBW) och en matchad kontrollgrupp, videofilmade i samspelssituationer då barnen varit 3, 18 och 24 månader (korr. för prematurfödda), framkommer en signifikant lägre affektreglerande förmåga hos förstföderskor som har ett prematurt riskbarn.