Syftet med denna fallstudie var att undersöka betydelsen av idrott och fysisk aktivitet för ungdom med funktionsnedsättning. En ungdom och hans Mamma intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom: att vara del av en gemenskap, att känna sig kompetent och utnyttja sin potential, att ha hälsa, glädje och välbefinnande, och att skapa en grund att bygga vidare på. Kategorierna bildade temat: det goda livet ? nu och i framtiden.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur biståndsbedömare upplever anhörigas deltagande i biståndsbedömningsprocessen. Vidare är syftet att studera den lagtext som använd i biståndsbedömning och titta på hur detta praktiseras i verkligheten.Frågeställningar: På vilket sätt deltar anhöriga i biståndsbedömningsprocessen?Påverkas biståndshandläggarnas behovsbedömning av de anhörigas deltagande?Är det någon skillnad på olika slags anhöriga avseende hur de är delaktiga i biståndsbedömningsprocessen?Metod: Kvalitativa intervjuer och litteraturstudier Resultat: Anhöriga är delaktiga i biståndsbedömningsprocessens alla delar. De tar kontakt med biståndsbedömarna i inledningsskedet, de medverkar i hembesök och är behjälpliga vid överklagan. Resultatet visar att de inte i någon stor utsträckning påverkas av anhöriga i behovsbedömningen.

The aim of this qualitative study was to investigate the participants experiences of a parent support group and the effect of their participation on their parental role from a learning perspective. As the parent support group takes place as a group activity, the focus was on the individual learning processes which, in turn, are influenced by both the group itself as well as the leaders of the group. The empirical data was collected from a focus group interview with four mothers, and analyzed using empowerment and coping theories. Based on the participants´ narratives, the result showed that the parent support group had a great social and pedagogic effect on the participants. As a result of the received knowledge in the group from both leaders as well as from other participants, they felt less stressed and more confident in their parental role.

Att bli Mamma har alltid setts som ett självklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades på fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvämlighetsurval användes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhållande med en man.

This paper aims to examine how children who have experienced violence against their mother experience their school and if the school somehow can compensate for the vulnerable situation of the children?s home situation. The data is an already collected material there interviews with abused children are done. The results presented consist of the previous research in the area where the empirical material analyzed from the developing ecological theory and based on children's different abilities to master life and then give an voice to the collected research. The results showed that if the violence in the family does not affect the child's sleep or the parents do not prioritize enough for the child to get the sleep he/she needs and that the child is not serious difficulty concentrating, it seems that children can use school to learn and enjoy this learning.

Denna uppsats handlar om gode män i Umeå som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förväntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer för att få information om gode männens förväntningar och rollteorier för att förstå innebörden av dessa förväntningar. Två intervjuer gjordes och resultatet visar att gode män i Umeå har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och även inom sig själva. Utifrån rollteorier uppstår vissa situationer i deras yrkesutövande som kännetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero på en del otydliga arbetsuppgifter med också på att det kan vara svårt att skilja på gode mansrollen och en Mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svår situation när gode mannen dels ska stötta och hjälpa men även förhålla sig professionellt till beslutet..

Behandlare av barn som bevittnat våld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem behandlare. Frågorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjälp. Resultatet visar att behandlarnas främsta syfte är att avlasta barnen från skuld, bekräfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte är ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen använder flertalet behandlare lek och teckning i olika form.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan Mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Bakgrund: Att föda barn är en av de mest betydelsefulla händelserna i en kvinnas liv. Direkt efter förlossningen sker den första interaktionen mellan Mamma och barn. Om barnet behöver avancerat omhändertagande bryts den första interaktionen. Tidigare forskning visar att interaktion och tidig hud mot hud kontakt mellan Mamma och barn är betydelsefullt för anknytningen. För att kunna främja anknytningen och stödja den nyblivna Mamman måste barnmorskan ha kunskaper i vad som påverkar mammors upplevelser av en separation med deras nyfödda barn.

En undersökning om svenska mammor som får barn i tonåren, upp till och med nitton år, och deras barn. Forskning om unga mammor visar samband mellan Mammans låga ålder, en lägre social status och sämre ekonomi som i sin tur ofta förs vidare till barnen. Jämförelser mellan tonårsmammor och mammor mellan 25 och 29 år visar att tonårsmammorna oftare kommer från svåra familjesituationer, ofta har misslyckats med skolan, är i högre utsträckning beroende av bidrag, har dåligt självförtroende och får ett mindre socialt stöd. Forskning visar även att barn till tonårsmammor har högre risk att börja med droger, alkohol och att få beteendesvårigheter och inlärnings- och språksvårigheter samt begå brott. Syftet är att undersöka om tonårsmammor och deras barn besitter fler riskfaktorer än äldre mammor och deras barn, som i sin tur leder till en högre risk för att barnet ska begå kriminella handlingar.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare från förintelsen. Till vår hjälp har vi brev skrivna av elever som lyssnat på överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte år i livet i två olika läger, Ravensbrück och Bergen-Belsen tillsammans med sin Mamma och två syskon. När Ilona avled hösten 2010 så efterlämnade hon över 4000 brev som donerades till Linnéuniversitetet och hålls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Breven är skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs län och blottar de innersta känslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat på Ilonas föreläsning. Det är utifrån dessa brev, Ilona Enqvists berättelse och våra intervjuer med lärare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat..

Syftet var att undersöka om föräldrars förutsättningar för att utöva sitt föräldraskap förändrades efter behandling för missbruksproblem. Ett delsyfte var att analysera hur dessa föräldrars uppväxtvillkor sett ut och om förutsättningarna i föräldraskapet skilde sig beroende av om man var Mamma eller pappa. Metod: via kvantitativ forskningsmetod har ett DOK-material (utvärderings- och dokumentationssystem inom missbruks- och beroendevården) från ett behandlingshem statistiskt analyserats. Resultatet: visade att föräldrarnas faktiska situation inte hade förändrats men att upplevelsen av föräldrarollen stärktes. Mellan könen uppvisades mer likheter än skillnader avseende förutsättningarna i föräldraskapet.

Detta är en kandidatuppsats inom Offentlig Förvaltningsprogrammet med inriktning påområdet policy analys på Göteborgs Universitet. Uppsatsens fokus ligger påreproduktionsrättigheter och könsnormer. Syftet med uppsatsen är att undersöka omkönsnormer, i det här fallet biologisk determinism, har spelat en roll vid utformandet av lagenom sterilisering. Uppsatsen bygger på en SOU rapport från 1974 som handlar om enreformering av dåvarande steriliseringspolitik men läsaren kommer även att få ta del avvälfärdens utveckling och användning av de tidigare abort och steriliseringslagarna för attskapa ett sammanhang. Genom att använda redan etablerade teorier kring könsnormer ochkönsmaktsordning kommer en textanalys av materialet att utföras och analyseras urfeministiska teoretikern Catharine MacKinnons perspektiv.

Syftet med studien är att se hur barn påverkas under uppväxten av att växa upp med missbruk i familjen och se vilka copingsstrategier de använder sig av samt om det funnits någon annan viktig vuxen när Mamma eller pappa missbrukat. För att besvara frågeställingarna användes semistrukturerade intevjuer på kvinnor som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Intervjuerna har tolkats ur en fenomenologisk inriktning och en kvalitativ metod har använts. Rsultatet har utforskats med innehållsanalys och problematiserats utifrån Bowlbys anknytningsterori. KASAM, copingstrategier och roller.

Behandlare av barn som bevittnat våld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem behandlare. Frågorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjälp. Resultatet visar att behandlarnas främsta syfte är att avlasta barnen från skuld, bekräfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte är ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen använder flertalet behandlare lek och teckning i olika form.