Denna uppsats handlar om gode män i Umeå som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förväntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer för att få information om gode männens förväntningar och rollteorier för att förstå innebörden av dessa förväntningar. Två intervjuer gjordes och resultatet visar att gode män i Umeå har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och även inom sig själva. Utifrån rollteorier uppstår vissa situationer i deras yrkesutövande som kännetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero på en del otydliga arbetsuppgifter med också på att det kan vara svårt att skilja på gode mansrollen och en mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svår situation när gode mannen dels ska stötta och hjälpa men även förhålla sig professionellt till beslutet..

Denna uppsats syfte är att ta reda på om barn till homosexuella hämmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av självkänsla, empati, ansvarskänsla och samspelet med andra.  Vi ska även försöka ta reda på pedagogernas tankar om deras arbete angående detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fått fram att föräldrar med yngre barn inte ser sina barn som några som kommer bli hämmade i framtiden, medan de föräldrar som har äldre barn, tillsammans med forskningen, påpekar att i situationer där barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstå svårigheter. Pedagogerna påpekar även att det kan uppstå problem under perioden då barnen identifierar sig sexuellt. Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa är homosexuella föräldrar och de andra fem är pedagoger som kommit i kontakt med regnbågsbarn ett begrepp som används för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella föräldrar, i förskolans/skolans verksamhet. Resultatet av intervjuerna visade att föräldrarna och pedagogerna pekade på hur viktigt det är med öppenhet, både gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra föräldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig även att pedagogerna har fördomar men att de är noga med att de inte försöker att påverkar barnen utan de bearbetar fördomarna själva eller tillsammans i sitt arbetslag. Vi har kommit fram till att barn till homosexuella föräldrar inte hämmas mer än ett barn till heterosexuella föräldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svårare att vara barn till homosexuella än till heterosexuella, men att det på samma gång inte behöver vara något negativt..

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Syftet var att undersöka om föräldrars förutsättningar för att utöva sitt föräldraskap förändrades efter behandling för missbruksproblem. Ett delsyfte var att analysera hur dessa föräldrars uppväxtvillkor sett ut och om förutsättningarna i föräldraskapet skilde sig beroende av om man var mamma eller pappa. Metod: via kvantitativ forskningsmetod har ett DOK-material (utvärderings- och dokumentationssystem inom missbruks- och beroendevården) från ett behandlingshem statistiskt analyserats. Resultatet: visade att föräldrarnas faktiska situation inte hade förändrats men att upplevelsen av föräldrarollen stärktes. Mellan könen uppvisades mer likheter än skillnader avseende förutsättningarna i föräldraskapet.

För att kvinnor och barn ska kunna skyddas mot en våldsam man som förföljer och hotar dem, är de tvungna att leva med skyddade personuppgifter. I Sverige finns det ca 4 562 barn som lever med skyddade personuppgifter. Eftersom dessa barn ofta lever ett väldigt kringskuret liv samt under ständig stress, påverkas deras fysiska och psykiska hälsa negativt av skyddet. För att barnen ska kunna orka leva med sin speciella och påfrestande livssituation, behöver de få stöd från samhället. Syftet med denna studie var att studera utbudet av stöd till barn som lever med skyddade personuppgifter i en mellanstor kommun i Mellansverige. Aktörer som i sitt arbete kom i kontakt med barn som lever med skyddade personuppgifter, intervjuades i denna studie.

Garantläran har en central betydelse för bestämmande av straffansvar vid underlåtenhetsbrott. Speciellt eftersom det inte finns någon ?civilkuragelag? i Sverige, som hade kunnat fånga upp de underlåtenhetsbrott som annars fallit utanför BrB:s straffstadganden. Det är en lära som trots att den synes vara accepterad i doktrinen och förarbeten är outvecklad och dess innebörd är inte klarlagd i praxis.  Det råder osäkerhet om såväl hur långt garantläran sträcker sig, som hur den ska tillämpas i praktiken ? vilket särskilt gäller förhållanden mellan närstående personer. Vart gränsen för straffansvaret i dessa relationer går är oklart, doktrinen är splittrad och väldigt lite praxis finns att tillgå.        Vad gäller närstående relationer i Sverige är det bara rättsliga relationer såsom förälder ? omyndigt barn, som klart konstituerar ansvar för underlåtenhet att agera.

Abstract Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap  Titel: Hur framställs föräldraskapet? En jämförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen Termin och år: VT 2013 Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Nyckelord: Diskursanalys, föräldraskap, framställning, föräldraroll, pappa, mamma. Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur föräldraskapet framställdes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att använda oss av diskursanalys som tillvägagångsätt och teori ville vi få fram på vilket sätt de båda magasinen framställer föräldraskapet. Vi ville även veta vad som, enligt magasinen, är ett gott moder -fader- och föräldraskap. Empirin består av tio nummer, fem vardera av de två magasinen.Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig åt på många håll.

In this essay, I interview six users from the website darkside.se, which is an internet community for BDSM practitioners. I?m using Judith Butlers theorys about performativity and heteronormativity, Gayle Rubins model the charmed circle; of which sexualities is regarded as approved and which is not, and Fanny Ambjörnssons explenation of queer theory. With the interviews as my material, I investigate how sex and gender is produced and used in BDSM and at Darkside. I discuss trans, heteronormativity, sexism and hierarchies of power related to sex and gender, in BDSM and at Darkside.

Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ?barnets bästa?. Min teori är att lagstiftningen om ?barnets bästa? begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bästa? inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra.

Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition.Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg.

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. Föräldraskapet blir alltmer jämställt och pappor är i högre uträckning, jämfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var också att beskriva pappans uppfattningar av föräldrastöd.

Under första vakenhetsperioden efter förlossningen visar de flesta nyfödda barn tecken på att vilja amma och ska då få möjlighet till det. Amning har en lugnande effekt och den underlättar anknytningen mellan mor och barn. Barn som ammas under denna period ammas i större utsträckning fyra månader efter förlossning än barn som inte ammats. Vid förlossning är barnets behov av värme, närhet och mat primära för barnets fortsatta utveckling och välbefinnande. Om det nyfödda barnet får stanna hos sin mamma finns inga hinder för barnmorskan att stödja det nyfödda barnets kompetens och medverka till en lyckad första amning.

Bakgrund: Att föda barn är en av de mest betydelsefulla händelserna i en kvinnas liv. Direkt efter förlossningen sker den första interaktionen mellan mamma och barn. Om barnet behöver avancerat omhändertagande bryts den första interaktionen. Tidigare forskning visar att interaktion och tidig hud mot hud kontakt mellan mamma och barn är betydelsefullt för anknytningen. För att kunna främja anknytningen och stödja den nyblivna mamman måste barnmorskan ha kunskaper i vad som påverkar mammors upplevelser av en separation med deras nyfödda barn.

Syftet med den här studien har varit att se hur attityder påverkar föräldraledigheten när individer får sitt första barn. Är det så att par som har en jämställd attityd innan de får barn också är mer jämlika när det gäller fördelningen av föräldraledigheten? Tidigare forskning har visat på att det finns ett samband mellan attityder och fördelning av föräldraledighet. Men då har man mestadels mätt attityderna i samband med att individen varit gravid eller haft en pågående föräldraledighet. Då det verkar hända något med jämställd-heten i relationen när man får barn, har den här studien mätt attityderna innan individen fick barn.

Detta arbete handlar om ett tvåspråkigt barns språkutveckling. Syftet är att genom en fallstudie belysa olika tankar om faktorer som bidrar till en positiv språkutveckling. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka föreställningar har svenska som andraspråkslärare samt modersmålslärare i fråga om skolframgång och språkutveckling när det ett gäller barn som inte har svenska som första språk? Vilka tankar har en förälder om skolans och sin egen roll i barnets språkutveckling? Hur tänker den intervjuade pojken om skola och språk? För att svara på dessa frågor har jag använt mig av kvalitativ metod genom intervjuer. Mina intervjupersoner är ett barn, hans mamma, svenska som andraspråkslärare samt hans modersmålslärare.