Sökresultat:
211 Uppsatser om Malmöinitiativet - Sida 1 av 15
VMI ? Vem tar initiativet, varför och vad leder det till för samarbete?
Med större krav pÄ effektivisering och pressade kostnader har VMI pÄ senare tid blivit en allt mer tillÀmpad metod för att samordna aktiviteterna i försörjningskedjan. Mycket forskning har gjorts kring Àmnet VMI och dess fördelar. DÀremot har inte mycket skrivits om initiativtagande och hur dessa samarbeten uppstÄr.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka företag som tillÀmpar VMI. Detta för att ta reda pÄ vem, kunden eller leverantören, som tar initiativet till samarbetet och varför. UtifrÄn detta vill vi Àven identifiera konsekvenser kopplade till vem som tog initiativet.Genom vÄr undersökning har vi kommit fram till att kunden sÄ vÀl som leverantören kan vara initiativtagare.
90-talskrisens effekter p? syssels?ttningsstrukturen f?r Lund och Malm?
The employment structure consists of different sectors, whose share of the total employment rate is all part of an economic structural conversion according to this thesis applied theoretical approach. A structural conversion, which consist of recurring crises, such as the financial crises in the early 1990s. This crisis and its effect on the Swedish economy is well-documented, while the shortage regarding the effect on a smaller scale, in a local and regional context, provides this thesis purpose. More specifically, a comparison between the two neighbouring towns of Malm? and Lund, will constitute the local contexts in this research.
Skuldavskrivning som verktyg för ökad ekonomisk tillvÀxt? En analys av HIPC-initiativet och dess bakgrund
Ă
r 1996 presenterade IMF och VÀrldsbanken det sÄ kallade HIPC-initiativet. Initiativet har inneburit omfattande skuldavskrivningar för HIPC-lÀnderna. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om HIPC-initiativet Àr ett effektivt verktyg för att gynna ekonomisk tillvÀxt. Med hjÀlp av teorier sÄ som "debt overhang" och "crowding-out" samt empiriska studier frÄn diverse ekonomiska forskare sÄ visar uppsatsen pÄ ett samband mellan höga skulder och lÄg ekonomisk tillvÀxt. Vid vilken skuldnivÄ detta intrÀffar och vilka orsakerna Àr rÄder det dock delade meningar om.
Utredning om möjligheten att simulera flöden i slurryrör
Projektet Àr gjort Ät Northland Resources AB som Àr ett gruvbolag med verksamhet i Kaunisvaara. Northland producerar ett höghaltigt jÀrnmalmskoncentrat.Syftet med projektet Àr att Northland vill utreda möjligheten att simulera flödet av slurry (vatten och malm) i slurryrör. Slurryrören Àr utsatta för stort slitage. Med en simulering vill Northland fÄ bÀttre förstÄelse kring slitaget vilket pÄ sikt leder till en mer driftsÀker anlÀggning. Northland vill Àven kunna anvÀnda sig av simulering vid nykonstruktion för att bÀttre kunna sÀkerstÀlla tÀnkt funktion.En nulÀgesanalys av problemet Àr framtagen och tillsammans med Algoryx, leverantör av mjukvara och tjÀnster för visuell och interaktiv fysikbaserad simulering, har caset studerats.Resultatet av utredningen visar att det i dagslÀget inte finns nÄgon fÀrdig modell som klarar av att simulera malm tillsammans med vatten i rör.
KvÀve och sprÀngÀmnesrester i LKABs malm-, grÄbergs- och produktflöden
Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvÀrdera, dels andelen ej detonerat sprÀngÀmne vid gruvbrytning. LKAB anvÀnder emulsionssprÀngÀmne Kimulux R, frÄn Kimit AB. Detta sprÀngÀmne innehÄller ca 24 % totalkvÀve i form av natrium- och ammoniumnitrat. KvÀve pÄ malm, grÄberg och i vatten inom gruvomrÄdet kommer i huvudsak frÄn icke detonerat sprÀngÀmne. Det Àr inte sprÀngÀmnet i sig som ligger till grund för detta, snarare Àr det en rad yttre faktorer.
Gammalt vin i nya lĂ€glar? Ăr PRS-initiativet endast en nydaning av tidigare strukturanpassningsprogram?
Abstract Denna studie har vi Àgnat Ät att undersöka PRS-dokumenten, vilka innefattas under IMF och VÀrldsbankens nya skuldreduceringsprogram som ska prÀglas av nationellt Àgande, nationellt drivande och landsspecificering. FrÄgan vi stÀllt oss Àr om dessa dokument Àr landsspecifika eller om de Àr mer generellt utformade och dÄ ej sÄ anpassade till det enskilda landets förhÄllanden. Vi har Àven tagit del av den kritik som riktas mot PRS-initiativet och försökt utröna hur pass befogad denna Àr. Kritikerna menar bl.a. att PRS-initiativet endast Àr en fortsÀttning pÄ tidigare strukturanpassningsprogram (framtagna av IMF och VÀrldsbanken) och inte alls nÄgot nytt inom utvecklingsarbetet.
Effekter av en mer effektiv skuthantering: En undersökning av skuthantering - DMAB
Arbetet med denna studie gick ut pÄ att inventera vilka metoder som anvÀnts i Dannemora gruva av Dannemora Mineral AB (DMAB) gÀllande skuthanteringen under jord och ovan jord samt belysa och ge förslag pÄ hur skuthanteringen skulle kunna effektiviseras och eventuellt generera en ökad mÀngd fÀrdiga produkter och tillika högre intÀkter för företaget.Med en mer effektiv skuthantering med fokus pÄ separering av grÄberg och malm, bÄde under och ovan jord, hade DMAB erhÄllit mer fÀrdiga produkter och dÀrmed högre intÀkter. Uppsatsens resultat motiverar att en förstudie inleds i företaget. Tillkomsten av nya arbetsmoment innebÀr naturligtvis en kostnad men den torde vara liten och högst försvarlig i sammanhanget men mÄste utredas i den rekommenderade förstudien. Det handlar ocksÄ om andra besparingsaspekter som exempelvis minskade transport- och hanteringskostnader och i förlÀngningen Àven miljöbesparing, vilka dock ej Àr medtagna i den hÀr studien..
Serveringsvagn pÄ flygplan
Vårt projektarbete bestod av att ta fram en lättarbetad och automatiserad kabinvagn. Vi har samarbetat med Braathens Malmö Aviation. Problemet med dagens kabinvagnar Ă€r att kabinpersonalen riskerar att få arbetsskador som kostar flygbolagen en del pengar. DĂ€rför har vi dĂ„ tänkt att underlätta för personalen, genom att automatisera kabinvagnarna. Kabinvagnen kommer att ha sektioner som delas upp i rörliga och fasta delar.
SL komfortsystem
Ett av dagens stora problem i Stockholms tunnelbana Àr trÀngsel. Initiativet till projektet kommer frÄn undertecknad dÄ den upplevttrÀngsel som en av tunnelbanans stora framtida problem. En lÄng och spÀnnande resa tog sin början..
Dans, kön och kÀnslor : Hur barn upplever kÀnslor genom kroppen
Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur barn i förskola respektive grundskola uttrycker kÀnslor genom dans/lek och rörelse och fÄ en inblick i skillnader/likheter i kÀnslouttrycken mellan könen. Vi valde att göra deltagande observationer av dansundervisning med observatörer. Med detta menas att vi aktivt deltog i undervisningen och observerade relevanta hÀndelser medan en observatör iakttog. I vÄrt huvudresultat framkommer hur flickor tar mer initiativ Àn pojkar i bÄde förskola och grundskola. I grundskolan visade det sig att flickorna var de som tog första initiativet till att visa en kÀnsla medan pojkarna var de som oftast utvecklade rörelserna.
JÀrnvÀgen till LuleÄ
Denna undersökning syftar till att klarlÀgga den beslutsfattandeprocess som lÄg bakom byggandet av jÀrnvÀgen till LuleÄ i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer Àn 250 Är tidigare nÀr malmtillgÄngarna i Norrbotten blev kÀnda och de första försöken att exploatera dessa kom till stÄnd. Ganska snart insÄg man att transporten av malm till hamnstÀder som PiteÄ och LuleÄ var besvÀrlig samt ineffektiv dÄ dessa mestadels företogs med hjÀlp av ackjor och slÀdar. I och med att jÀrnvÀgar började byggas frÄn 1825 och framÄt sÄ kunde en lösning pÄ problemet skönjas och en mÀngd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset frÄn centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt pÄ grund av den rÄdande oviljan frÄn mellansvenska bruksÀgare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige.
Malmmikroskopering - en studie av sulfidmineral frÄn LÄngbantrakten, Bergslagen, Sverige
De sulfidgruvor belÀgna i LÄngbantrakten som studien behandlar ligger i den vÀstra delen av Bergslagen utanför Filipstad i VÀrmlands lÀn. Opaka mineral (malm) frÄn tvÄ mindre mineraliseringar, NÀset och Getberget, har studerats med malmmikroskop och mikrosond för att beskriva mineralogin i omrÄdet. BÄda omrÄdena domineras av olika (Cu-Fe-Pb-Zn)-sulfider, i NÀset av kopparkis (CuFeS2), blyglans (PbS) och zinkblÀnde ((Zn,Fe)S) och i Getberget av blyglans, zinkblÀnde, kubanit (CuFe2S3) och magnetkis (Fe1-xS). I NÀset finns en del mindre frekventa mineral, tvÄ olika faser av Co-pentlandit (en nickelrik och en utan nickel), gedigen Sb och Bi, (Ni-Co)-sulfid, breithauptit (NiSb) och magnetkis. Kubanit Àr Àven ett viktigt mineral som speglar mineraliseringens bildning.
Det attraktiva folkbiblioteket? En undersökning av anvÀndarna pÄ fyra bibliotek i Malmö
In the last few years there has been an ongoing debate concerning the methods of assessing the quality of public libraries and their services. This study investigates the opinions and needs of the users at four different public libraries in Malm : the local libraries in Bellevueg rden, Limhamn, and Kirseberg, and the main library in central Malm . The purpose was to find out whether different user groups display different patterns in their library use and, in addition, to identify what library services they prefer. The data were collected through interviews with users and librarians, and by means of a user survey ccarried out at the four libraries. The results indicate that certain differences in the usage patterns do exist between the main library and the local libraries.
En idéstudie för skuthantering: LKAB, fjÀrrlastning
Studien inriktar sig pÄ att inventera vilka olika metoder som i dag finns pÄ marknaden för hantering av skut. Utöver detta sÄ har Àven en idéstudie gjorts för att ta fram förslag pÄ hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanlÀggning. Idag hanteras skuten pÄ produktionsomrÄden pÄ skutgaller som Àr belÀget ovanför slasen och med en fjÀrrstyrd skutknackare pÄ sidan. Gallret bestÄr av tvÄ öppningar med en balk mellan, mÄtten pÄ vardera öppningen Àr 1,1x1,2 meter. För att ta reda pÄ om potential finns för att Àndra skuthanteringen i LKAB har data samlats in frÄn fjÀrrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhÄllande till grÄberg.
Kostnadsnyttoanalys för malmtransporter frÄn Kaunisvaara
Examensarbetet gÄr ut pÄ att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna frÄn den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens lÀn. Företaget Northland Resources planerar att pÄbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och dÀrefter skeppa ut det frÄn hamnen. De första Ären handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per Är, men siktet Àr instÀllt pÄ att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per Är. PÄ grund av företagets brytning kommer ökningen av vÀgtransporter mellan frÀmst Kaunisvaara och Svappavaara (dÀr omlastning till jÀrnvÀg sker) öka markant. För att bibehÄlla ett fungerande transportnÀt bör transportinfrastrukturen utökas pÄ ett eller annat sÀtt, och ett bra sÀtt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bÀst för hela samhÀllet Àr att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet Àr inriktat frÀmst pÄ att göra en analys över transportalternativen jÀrnvÀg eller elvÀg, jÀmfört med referensalternativet baserat pÄ vanlig vÀg med konventionella lastbilar.