Sök:

Sökresultat:

2033 Uppsatser om Malmö stad - Sida 44 av 136

PLANERA FÖR FÖRTÄTNING GENOM PÅBYGGNAD - "Karlsson pĂ„ taket", saga eller verklighet?

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit sÄ vanligt att bygga ovanpÄ befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i vÄra stÀder och tÀtorter. Dessutom kan det bli lÀttare att ta tak i ansprÄk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trÀdde i kraft 1 januari, 2004. Det Àr viktigt att börja planera, redan pÄ översiktsplanenivÄ, för förtÀtning genom pÄbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsÀgare och hyresgÀster om framtidens bostÀder, som snart kanske byggs pÄ deras tak. Vid planering för förtÀtning genom pÄbyggnad mÄste mÄnga aspekter beaktas och det mÄste ses ur flera olika perspektiv.

Stockholm : The Capital of Scandinavia?

Bakgrund: I denna uppsats presenteras lÀsaren till Stockholm Visitors Board varumÀrke som under nÄgra Är anvÀnts och marknadsförts internationellt för att locka företag, besökare och investerare till Stockholms stad. Författarna har undersökt varumÀrket ?Stockholm - The Capital of Scandinavia? för att ta reda pÄ vad de danska och norska turistorganisationerna anser om detta. De utlÀndska organisationerna Àr VisitNorway, Wonderful Copenhagen och VisitDenmark. Samtidigt har en utredning pÄgÄtt för att se om nÄgot motarbete gjorts frÄn ovan nÀmnda organisationerna.Med facit i hand kan författarna konstatera att dessa organisationer Àr likasinnade i sitt sÀtt att arbeta.

Uppsala: en stad i allas medvetande? : En fallstudie om platsmarknadsföring genom samarbeten mellan Uppsala kommun och privata aktörer

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser vÀrlden över. Det har blivit viktigare Àn nÄgonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera mÀnniskor och företag. Ett sÀtt att göra detta pÄ Àr genom att involvera bÄde offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumÀrkesprocessen med avseende pÄ platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie dÀr det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara vÀrdefulla vid platsmarknadsföring..

Skeppsbron: En vÀg mot ett mer integrerat hÄllbarhets- och klimatanpassningsarbete i Göteborg?

Att vi gÄr en vÀrld till mötes som blir mer och mer pÄverkad av klimatförÀndringarna Àr ingen nyhet. I vilken takt eller exakt vilka effekter dessa förÀndringar kommer att leda till, Àr osÀkra. För att minska konsekvenserna av klimatförÀndringarna har fokus hitintills, vÀrlden över, legat pÄ att minska utslÀppen av vÀxthusgaser till atmosfÀren. Under de senaste Ären har dock forskare insett att det blir allt viktigare att Àven anpassa omrÄden till klimatförÀndringarnas effekter. Klimatanpassning Àr extra viktigt i kuststÀder, som Àr sÀrskilt utsatta för havsnivÄhöjningar och dÀr Àven stora socio-ekonomiska vÀrden Àr samlade.

PĂ„verkar grad av self-efficacy samt fysisk aktivitet studenters upplevelse av stress?

Stress Àr idag ett omrÄde som Àr allt mer omdiskuterat och anses ha inverkan pÄ den psykiska hÀlsan. MÄnga studerande pÄ universitetsnivÄ upplever nÄgon gÄng under utbildningen stress, och detta kan bland annat förklaras utifrÄn tidspress, ny stad samt ekonomi. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida stress hos studenter kan förklaras utifrÄn self-efficacy och fysisk aktivitet, samt om det finns nÄgon skillnad i upplevd stress mellan manliga och kvinnliga studenter. Det var 76 av 92 tillfrÄgade studenter som svarade pÄ hela enkÀten (39 mÀn och 37 kvinnor) som innehöll tvÄ standardiserade tester, General Self-Efficacy Scale respektive perceived stress scale. Resultatet visade ett signifikant samband mellan variablerna stress samt self-efficacy.

Infastrukturen och KlimatförÀndringarna : Hur klimatförÀndringarna kan pÄverka Kalmar

I denna uppsats har jag tagit reda pÄ hur klimatförÀndringarna i framtiden kan komma att drabba Kalmar. Syftet med uppsatsen var att förklara för lÀsarna hur klimatförÀndringarna visar sig, hur de kan pÄverka stÀder och dessutom se hur de olika organisationerna som agerar inom kommunen och lÀnet har planerat för detta och vilka kunskaper de har. Uppsatsen Àr skriven med en kvalitativ explanativ metod. Med hjÀlp av olika personer som jobbar inom berörda organisationer har jag kommit fram till att det största problemet som kan uppstÄ pÄ grund av klimatförÀndringarna Àr översvÀmningar och stormar. DÄ Kalmar Àr en gammal stad som Àr uppbyggd nÀstan precis i strandkanten sÄ skulle en permanent höjning av vattennivÄn medföra att stora omrÄden i Kalmars centrala delar skulle kunna hamna under vatten.

?Det Àr tack vare dom jag lever?. : En utvÀrdering av en kvinnojour.

I en fallstudie som Àr tÀnkt att utgöra en del av en större utvÀrdering har en kvinnojour i en medelstor svensk stad undersökts avseende mÄluppfyllnad och kundnöjdhet samt framtida utvecklingsmöjligheter. Med utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och med tyngdpunkten lagd pÄ brukarnas upplevelse av behov, förvÀntan och resultat har jourens verksamhet studerats. Med hjÀlp av dokumentstudier, halvstrukturerade intervjuer enskilt och i grupp samt enkÀter har bilden av en behövd och omtyckt verksamhet vuxit fram. SÀrskilt dÄ det gÀller psykisk hÀlsa, rÀdsla och sjÀlvförtroende men Àven för andra problemomrÄden har det stöd jouren erbjuder visat sig vara betydelsefullt. Den största förÀndring som skett pÄ individnivÄ Àr att det fysiska vÄldet har upphört.

Ett test av ett test- Ra?tten till staden

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

Samverkan i sikte : Om samverkan mellan skola och fritidsverksamhet för barns utveckling och lÀrande 

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.

VarumÀrket i kommunen. Ett uttryck för differentiering eller identifikation?

Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att fÄ information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar anvÀnder sig av och efterfrÄgar för attfÄ information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i Ärskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna frÀmst fÄr information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar Àven att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet Àr lÀttare att ta till sig Àn information som fÄs via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick Àr en bra informationskanal för att fÄ information om fritidsaktiviteter..

FolkskollÀraren i stad och pÄ landsbygd - En komparativ studie mellan Halmstads Folkskola och Alsingska skolan i Veinge socken, södra Halland 1832-1882

During the 19th century the Elementary school and its teachers emerge in the city of Halmstad and in the parish of Veinge as well as in Sweden overall. The aim of the essay is to enthrone these teachers? conditions and a comparison is done between the teachers in these two places. The mate-rial that is used is for example minutes from the board of education in Veinge and the city council of Halmstad, collected works about the elementary school of Halmstad as well as litera-ture regarding the subject. The essay starts with a short background history about the Elementary school and its teachers.

Vilka faktorer pÄverkar skötselkvalitén under garantitiden? : en studie av tre objekt i Malmö

Allt fler vÀljer att flytta in i stÀderna idag. Detta gör att vi mÄste bygga fler bostÀder, och dÀrmed utvidga staden för att kunna möta inflyttningen. Samtidigt blir vi idag allt mer medvetna om naturens positiva effekter pÄ oss mÀnniskor och de gröna miljöerna i stÀderna blir viktigare i arbetet med förtÀtning och exploatering. NÀr en ny anlÀggning ska uppföras med bostÀder, skolor och plats för nÀringsliv stÀller det ocksÄ krav pÄ att det finns möjlighet att vistas i gröna miljöer. En vÀlmÄende plantering kan vara en plats för flera generationer att uppskatta.

Aggressivitet och förskolebarns relationer

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida smÄ barns relationer till förÀldrar och kamrater hÀnger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. MÄlgruppen i studien var 200 tre- till femÄriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av förÀldrar och förskollÀrare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till förÀldrar och kamrater.

Kvarteret TjÀllet : BostÀder pÄ Stadshagens tunnelbanestation.

Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.

Var kommer du ifrÄn? : Etnicitets betydelse i vardagens Zambia.

MÀnniskor i dagens samhÀlle flyttar och reser mycket till olika platser och lÀnder. Man vÀxte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gÄ i skolan eller arbeta. Under tiden trÀffar man andra mÀnniskor frÄn andra stÀder eller lÀnder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet Àr nÄgonting som uppstÄr nÀr man trÀffar mÀnniskor som Àr olik en sjÀlv.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->